Kan man förstå världen? Kan man lita på sina sinnen? Kan man dra slutsatser av det man ser i sin vardag? Det tyckte åtminstone slöjdläraren Ragnar Johansson.

Ragnar är Lena Anderssons huvudperson i boken Sveas son. Trä är Ragnars element. Hela hans liv bygger på råmaterialet. Ur det lyfter han fram sina elevers inre förmåga. Träet är robust och möjligt att forma. Precis som samhället.

Men vad händer när träet ersätt av plast? Det blir sprött, böjligt och sladdrigt. Folkhemmet går från det solida träet till det slappa materialet plast. Inte längre är det självklart att göra rätt för sig och med det luckras välfärdssamhället upp inifrån.

Som ni märker har Lena Andersson skrivit en filosofisk bok om folkhemmet och dess upplösning. Är det då en krånglig bok som tröttar ut en? Nej inte alls! Lena Andersson vill att man ska förstå hennes resonemang. Det är böljande lätt och underhållande. Boken börjar med att berätta om Ragnars mor Svea som levt i det eländiga gamla Fattigsverige. Det är senare hennes son Ragnar som är med och bygger upp folkhemmet. Ett folkhem som slår knut på sig själv. I uppföljaren Dottern får vi följa Ragnars dotter Elsa och folkhemmets upplösning.

Genomgående i böckerna vänder sig Lena Andersson mot den samhälleliga slappheten och de som tror att världen är oförklarlig. Hon vill att vi ser världen som den är, drar slutsatser och tar ansvar. Lena Andersson tilltalar mig, men det skaver ändå lite. För inte var det väl idéerna som tog luften ur välfärdssamhället? Var finns de som tyckte att vi arbetare hade det för bra? De som tyckte att skatterna var för höga? De som tyckte att hela samhället skulle bli en enda stor marknad? Dessa personer finns inte med i Lena Anderssons böcker.

Men gör det att böckerna tappar sin aktualitet? Nej inte det minsta! Lena Andersson är riktigt skarp när hon skriver fram Ragnars tvekan inför invandringens konsekvenser. Men hans farhågor tystas av den humanistiska rektorn som talar Ragnar till rätta. Likaså får vi följa Elsas förvirring när akademiker försöker övertala henne om att världens orättvisor kommer ur språkets utformning.

På första bokens framsida ser vi Ragnar med en linjal. Han mäter träet i slöjdsalen. Ur precisionen via handen skapas mästerverk ur urmaterialet. Med andra ord kan världen förstås. Med planering och insats kan något bra formas. Det är det verkliga svaren på frågorna ovan.