-Det fattas utbildade lärare i Sverige. Ca 25% av elevernas undervisning saknar utbildade lärare i ämnena. Det ser jag som det största kvalitetsproblemet för den svenska skolan, säger en skolledare med många års erfarenhet till Vi som bygger landet.

-Utbildningssatsningen för nya yrkesgrupper som lärarassistenter är viktig. Utbildade lärarassistenter är ett bra komplement i personalstyrkan för att skapa en bra lärmiljö för eleverna. Syftet är att få in mer kompetens i skolan med beteendevetande. Pedagogerna är specialister i ämneskunskaper och undervisning. Genom att kroka arm med andra kompetenser kring det som händer i skolan varje dag i det sociala samspelet skapas en bättre arbetsmiljö för både elever och pedagoger.

-Statsbidrag kan tyckas vara en vällovlig insats. Vi har i vår kommun årligen sökt statsbidraget för lärarassistenter. Man kan söka för utökat antal lärarassistenter eller för redan tillsatta. Vi hängde på från början, 2019 när bidraget infördes. Eftersom bidraget är kvoterat kan exempelvis en kommun få tilldelat 500 000 per år. Det räcker till en tjänst….. vi har 1700 elever fördelat på fem skolor och 72 klasser. Ca 150 lärare kan alltså via detta statsbidrag få dela på denna ”hjälp”, en kvart i veckan per lärare!

-Bidraget är i mina ögon löjeväckande! En rest från en populistisk insats när lärarkåren klagar på en orimlig arbetssituation och staten vill visa handlingskraft genom att rikta resurser för att avlasta dem.

-Det ska sägas att vi har betydligt fler anställda med uppdrag som lärarassistenter, klassresurser och elevassistenter i vår kommun. De finansieras inte genom detta statsbidrag utan via kommunala pengar.

Den oändliga strömmen av riktade statsbidrag till skolan är ett gissel och ger onödiga kostnader för administration.

-Det finns mer än 60 olika bidrag som varje skolhuvudman måste administrera. Tag gärna del av statsbidragskalendern på skolverket Vi söker alla bidrag vi kan. Sen kan man ju undra varför vi ska ägna mycket arbetstid på att söka bidrag, när staten redan bestämt hur mycket vi ska ha. Varför tror staten att de vet bäst vad vi behöver pengar till istället för att ge en påse och låta dem som finns i skolan bestämma vilka insatser som eleverna har behov av. Bristen på tillit är tydlig.

-Huvudproblemet är det delade ansvaret mellan stat och kommun. Jag tycker att staten ska ta tillbaka ansvaret för skolan, som gällde fram till 1991. Kommunala politiker har inte kompetens att fatta beslut i skolfrågor. Deras intressesfär omfattar oftare skolmatens smak, skolskjutsarnas turer, byskolors överlevnad och kampen för att ha kvar dagbarnvårdare som helt saknas utbildning. Allt detta leder oftast till dyra lösningar där skattebetalarna drar nitlotten och det ger överhuvudtaget inte ökat lärande och högre kunskaper hos eleverna.