Den pensionerade banarbetaren Per Gunnar Andersson, med många decenniers erfarenhet, både som knegare och facklig förtroendeman berättar om de grundläggande felen i svensk järnvägspolitik. Frågan om höghastighetståg ligger här faktiskt i lä, men är ett resultat av bristande kunskap. Lyssna och lär, gammal är verkligen äldst. Se nedan för intervjun utskriven i text.

INTERVJU MED PER GUNNAR ANDERSSON, PENSIONERAD BANARBETARE

Du Per Gunnar, vad är din bakgrund?

-Eh, ja - banarbetare, har alltså jobbat på järnvägen i över 30 år. Och så har jag ju fått den kungliga medaljen...

Vad heter den? Nit och redlighet?

-Nit och redlighet ja...

Och du har haft nåt fackligt uppdrag också? Varit förtroendevald?

-Ja, rätt många år så var jag ordförande i företagsfacket på banverket. Vi var ju över femtusen medlemmar. Sen har det ju sakta gått utför när man har avreglerat det mesta underhåll och allt. I praktiken fördärvat järnvägen

Du har varit med på hela denna resan?

- Jag har varit med på hela resan

Och det du ser nu, då pratar man om höghastighetståg

-Redan på den tiden, när man diskuterade höghastighetståg så hade man uppfattningen om att det finns för lite folk i Sverige för att - få nån lönsamhet på ett höghastighetståg och till det kommer ju genom att man skulle satsa på ett höghastighetståg så blir det än mindre till det vanliga underhållet som idag redan är eftersatt. Egentligen helt obefintligt när man lägger dom pengarna på annat

- Ja, vad är det som är fel då?

-Ja det grundläggande felet är ju att det fordras ju ett sammanhållet järnvägssystem. Nu har man ju...På den tiden när jag började så var det SJ och då hade SJ ALLT så att säga. Dom hade underhåll och trafik och allting, men först då droppade man ifrån Banverket och sen...delade man man på gods och sen har man avreglerat så att vem som helst kan köra. Främst är det ju säkerhetsmässigt, man behöver ha ett sammanhållet system där den ene vet vad den andre gör. Det är jätteviktigt - och det är det grundläggande felet så att säga

Hur skulle man har rätat upp detta då?

-Ja, det är ju en återreglering av järn...

Förklara, vad..

-Ja, det viktigaste där är ju...Man får väl se på ett längre perspektiv. För att man ska återfå trafiken till staten - det första är att man måste få infrastrukturen. Alltså allt järnvägsunderhåll till staten alltså så att säga. Och staten har ju tyvärr idag blivit trafikverket och man kan enkelt säga så att när trafikverket bildades så var det att vägverket bytte namn till trafikverket och så lade man ned banverket

...det betydde?

Det betydde ju att man tog död på järnvägssidan.

Du menar att kunskapen försvann?

- kunskaperna har försvunnit alltså så att säga och synen på vad man ska göra har ju blivit försämrad genom att man inte kan järnväg längre, alltså så att säga...