”Kommunisten Kalle blev ett iskallt finger rakt upp i ansiktet på makten i rådhuset”, så skriver Expressen i en uppmärksammad artikel som handlar om den sociala dumpningen i Fredriksberg. Vi Som Bygger Landet fick en pratstund med Karl Gustav Nilsson över en kopp kaffe och kanelbulle.

- Egentligen handlar det om så mycket mer än bara Fredriksberg. Nu är ju det min hemort och den är väldigt utsatt, men det är ingenting unikt bara här."

Karl Gustav berättar att det skapas idag utsatta områden runt om i vårt land på den svenska landsbygden och i städerna råder bostadsbrist.

- Det är knappt så att man minns en tid när det inte varit i stort sett omöjligt att få en bostad, definitivt när det gäller våra storstäder. Om man inte har mycket pengar, vill säga."

Samtalet glider in på vad detta beror på och den så kallade gentrifieringen. Det vill säga hur det går till när vanligt folk pressas ut från sina bostäder för att göra rum för mer välbärgade.

- Faktiskt är det en ganska enkel kalkyl. Tätorterna vill ha människor med höga inkomster som betalar mycket i skatt. Då ser man till att det finns golfbanor och paddelhallar, you name it, i ett försök att locka till sig dessa. Och för att kunna göra det behöver de andra flytta ut."

Det är också därför man helst av allt inte bygger billiga bostäder till vanliga svenssons, berättar Karl Gustav. Och det är i förlängningen det som gör att många slås ut och inte hittar någonstans att bo.

- Då kommer skrupelfria hyresvärdar, inte sällan från Stockholms innerstad, in i bilden och erbjuder billiga boenden i till exempel Fredriksberg, eller varför inte Lycksele. På så vis kan kommuner direkt eller indirekt göra sig av med vad de ser som en enbart ekonomisk belastning, utsatta människor.

Så sent som vecka 12 lades bostadsannonser ut gällande lägenheter på Björkåsen, vilket är det omtalade området i Fredriksberg.

Till denna ekvation hör naturligtvis fastighetsvärdet. I dagens uppblåsta bostadsmarknad är det prioritet nummer ett. Värdet får inte sjunka, för då spricker bubblan, säger Kalle.

- Då blir det plötsligt väldigt viktigt att inte bygga bort bostadsbristen. Hur cyniskt det än kan låta. Det blir viktigare att bygga en konserthall i centrum, eller varför inte som i Ludvika, en jättedyr bro över järnvägen."

I Fredriksberg har man under lång tid kämpat i motvind. Men man tänker fortsätta. Det är ju nämligen så att det segaste virket, är det som växer där det stormar. - Men Karl Gustav, det är ju en enkel sak att måla upp svarta rubriker...vad tänker du om framtiden?

- Det man hoppas på är ju såklart att fler börjar se detta för vad det är: Ett cyniskt systemfel, och också börjar utkräva ansvar. Det är ju våra så kallade politiker i centrum som låter detta ske. Tänk bara, varför tror du det aldrig kommer bli några bygglov för vindkraftsindustrier nära centrum? Jag säger bara…fastighetsvärdet."

Kaffet är slut och bullen uppäten. Vad som kommer härnäst är svårt att sia om. Men en sak följer mig på vägen mot bilen:

-Du vet, det finns ingen annan som kommer göra det här åt oss. Alla vi som bor på landsbygden eller i utsatta områden i storstäderna måste göra gemensam sak mot eliten. Annars funkar det inte."

Fotnot: Karl Gustav lämnade 2020 Kommunistiska partiet. Idag arbetar han politiskt tillsammans med Dalarnas Socialistförening.