Tisdagen den 13 maj var det fullmäktigemöte i Varberg. En av punkterna var det så kallade personalbokslutet vilket folkrörelsepartiet 24:7 yrkade avslag på. Ann-Louise Johansson, undersköterska, motiverade varför i sitt anförande. Hon beskriver konkret arbetsvillkoren för undersköterskorna i hemtjänsten. Lyssna på hennes tal här:

Här är några korta utdrag ur hennes anförande:

”Tiden är snålt tilltagen. Många besök ska göras. Har det skett en liten olycka hos någon, det behövs bytas kläder och duscha, ja då spricker hela tidsplaneringen.”

…….

”Elbilar fungerar bristfälligt vintertid. Värmen i bilen får stängas av så att inte batteriet laddar ut. Vissa bilar är för låga och fastnar i snödrivor.

Nej, jag kan inte dela uppfattningen att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bra. Tillbudsrapportering görs regelbundet, men sällan blir det bättre.”

…….

”Den hållbara arbetstidsmodellen bidrar också till en sämre arbetsmiljö. Att jobba kortare pass, men avsevärt många fler arbetsdagar, gör att återhämtningen blir betydligt sämre. Man får aldrig riktigt vila ut. Det blir fel när människor som inte själva jobbar på golvet säger till undersköterskor att korta, men fler pass är bättre, när vi som jobbar på golvet klart och tydligt säger: Nej det blir sämre.”

…….

” Att själv få lägga sitt schema, få mer tid anslaget till arbetsuppgifterna är nödvändiga åtgärder. Och när det gäller helheten är det viktigt att personalen som jobbar inom kärnverksamheten i kommunen, äger beslutanderätten över sin närmiljö.”

…….

”Jag yrkar därför avslag på dokumentet. Det innehåller bristfälliga värderingar och ger ingen anvisning om hur verksamheten ska förbättras.”

Här följer hela Ann-Louise Johanssons tal:

-Det är mycket en undersköterska inom hemtjänsten ska göra på jobbet. Förutom att hjälpa våra kunder, ska vi samtidigt dokumentera, skriva tillbud och avvikelser. Vi ska ringa sköterskorna kontakta biståndshandläggare och anhöriga. Och göra genomförandeplaner.

Vi ska även svara direkt när larmet ringer, vilket kan vara problem när man gör såromläggningar eller hjälper till i duschen.

Tiden är snålt tilltagen. Många besök ska göras. Har det skett en liten olycka hos någon, det behövs bytas kläder och duscha, ja då spricker hela tidsplaneringen.

Många vill vårdas hemma och skrivs många gånger snabbt ut från sjukhusvistelse. Ofta är inte lägenheterna anpassade. Höga trösklar. Rullstolar kommer inte över. Svängrum för dåliga. Liftar har inte kommit.

Om någon tyngre person har ramlat, blir det stora arbetsbelastningar för personal att lyfta upp.

Elbilar fungerar bristfälligt vintertid. Värmen i bilen får stängas av så att inte batteriet laddar ut. Vissa bilar är för låga och fastnar i snödrivor.

Nej, jag kan inte dela uppfattningen att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bra. Tillbudsrapportering görs regelbundet, men sällan blir det bättre.

Den hårda arbetsbelastningen är en stor orsak till den höga kort- och långtidssjukskrivningen. Rehabilitering är viktigt, men det är inte brister i den som är huvudsidan. Den verkliga orsaken är allt för stressigt jobb och för lite tid anslaget till de olika momenten.

Det räcker inte heller att önska att fler ska välja att höja sin sysselsättningsgrad. Idag väljer tvärtom ett antal undersköterskor att gå ned i sysselsättningsgrad. Därför att man orkar helt enkelt inte jobba mer. Det rimliga vore då att skriva ner heltidsmåttet, från 37 till 30 timmar. Börja på den vårdenhet med störst sjukfrånvaro. Då hade sjuktalen minskat.

Kommunen har som mål att minska antalet timanställda. Visst är det positivt med fler fasta tjänster. Men det är samtidigt ett märkligt resonemang eftersom ännu mindre personal då finns tillgänglig i ett läge när personal behövs. Det blir än svårare att få fram vikarier vid höga sjuktoppar eller vid semesterperioder, om mindre timvikarier finns tillgängliga.

Det skrivs i dokumentet att skillnaden mellan kvinnor och mäns medellön har minskat över tid. Det är positivt. Men det stora problemet är ju de individuella lönerna, där det skiljer över 12.000 kr i månadslön mellan högst och lägst betald undersköterska i kommunen. I en och samma arbetsgrupp kan det skilja mellan 4-5000 kr i månadslön mellan två arbetskamrater som gör samma jobb. De individuella lönerna måste helt enkelt avskaffas och löneskillnaderna kraftigt minska.

Den hållbara arbetstidsmodellen bidrar också till en sämre arbetsmiljö. Att jobba kortare pass, men avsevärt många fler arbetsdagar, gör att återhämtningen blir betydligt sämre. Man får aldrig riktigt vila ut. Det blir fel när människor som inte själva jobbar på golvet säger till undersköterskor att korta, men fler pass är bättre, när vi som jobbar på golvet klart och tydligt säger: Nej det blir sämre. Det här gör att sjukskrivningar kommer att öka, att fler väljer att gå ned i arbetstid.

Förr lade vi personal våra egna scheman. Då var alla nöjda. Nu tar administratörer över den rollen allt mer. Beslutsordningen flyttas allt mer uppåt. Vilket inte harmoniserar med samverkansavtalet som säger att övre nivå inte ska ta ett beslut som undre nivå kan ta och inriktningen ska vara att hela tiden lyftande beslutsfattandet nedåt.

Att själv få lägga sitt schema, få mer tid anslaget till arbetsuppgifterna är nödvändiga åtgärder. Och när det gäller helheten är det viktigt att personalen som jobbar inom kärnverksamheten i kommunen, äger beslutanderätten över sin närmiljö. Det är den övergripande arbetsmiljöåtgärden som skulle göra att människor skulle må avsevärt mycket bättre.

Jag yrkar därför avslag på dokumentet. Det innehåller bristfälliga värderingar och ger ingen anvisning om hur verksamheten ska förbättras.

Tack för ordet.

Svaret från kommunstyrelsens ordförande Lotta Stenkil (M):

”Det funkar inte att Undersköterskeupproret gör uppror mot sina arbetsgivare. Det går ju inte att ha det på det viset” sa kommunstyrelsens ordförande Lotta Stenkil (M).

"Läget är skandalöst och det är NI som startat konflikten" svarade 24:7´s Bengt Johansson. Se filmen här: