Ett ord för blod av Faysa Idle

Dikten skrev Faysa Idle när en av hennes bästa vänner blev skjuten till döds. Han var 16 år och hon något år yngre.

Faysa Idle är född 1998 och uppvuxen i rubrikernas Tensta. I sin bok ”Ett ord för blod” berättar hon om hur det är att växa upp som tjej, som en syster till en gängkriminell. Hennes två år äldre bror är en av gängledarna i Shottaz. Många av hennes nära vänner finns i den andra grupperingen, i Dödspatrullen. Hotbilden mot brodern sprider sig ut till hela familjen.

Hennes mamma slet för att få livet gå ihop. Hon kunde ha tre jobb samtidigt, allt för att barnen skulle få en bra framtid och en bra utbildning. Hennes pappa fördömde kriminalitet och sa att han inte skulle tveka att polisanmäla oss barn om vi gjorde något ohederligt.

Hennes två år äldre bror och hon lekte gangster och polis. När hon gick i femte klass snodde hon godis som hon sedan sålde i skolan. Pappan tog då Faysa till Kenya och satte henne i Koranskola. Hon vantrivdes. Efter några månader lyckas Faysa med list få sin pappa att ta henne med tillbaka hem till Sverige.

”Det bankar och bankar, jag vill slita av mig mitt hår… på grund av alla sår.

Dag och natt, tomheten som vägrar försvinna, stark känsla, som får mina tårar att rinna.

Är inne i djup depression, planera, hur ska jag sluta?

Det bankar och bankar, mina sår förvärras för varje år… år som bara går…”

Faysa läste mycket som barn och böckerna var hennes vänner. Hon lånade böcker på biblioteket, sparade på citat som hon hittade i tidningar och böcker och som berörde henne. En tidig idol blev Pippi Långstrump. Pippi var en stark ledartyp men också ensam precis så som också Faysa kände sig. Faysa vill börja skriva dikter och berättelser, få vända och vrida på ord, skapa metaforer och meningar som öppnar nya världar när man läser dem.

När Faysas pappa flyttar till Somalia blir hennes 15 år äldre storebror som en pappa för henne. Han kör taxi och hjälper till att försörja familjen. Han stöttade henne i allt och var stoltast av alla när hon uppträdde och tävlade i Ortens Poet. Sen flyttade han till utlandet och började studera till läkare. Sommaren 2018 var han hemma på besök och i augusti blev han mördad, 34 år gammal. Han hade ingen koppling till gängkriminaliteten, inte mer än att hans lillebror var en av ledarna i det ena kriminella gänget. Mordet är inte uppklarat.

I P1 Dokumentären ”Det regnar blod i mitt kvarter” berättar Faysa att hon sökt hjälp för att bryta med den kriminella miljö hon växt upp i. Hon går i gruppterapi med andra anhöriga som vill lämna sin kriminella miljö. Det är som jag varit hjärntvättad säger Faysa, att jag trott det varit normalt det jag varit med om. De fick mig att inse att jag levt i kriminalitet, ett kriminellt liv och att jag varit medberoende. Nu bor Faysa i en egen lägenhet. På väggen har hon satt upp post-it lappar där hon skriver till sig själv. ”Jag kommer göra dig stolt”, står det på en av lapparna.

Hur tänker de yngre på konsekvenserna är en fråga Faysa får i programmet.

– De yngre såg inte konsekvenserna som konsekvenser. De ser bara lyxen, hur de lever, hur de äter fina middagar, kör fina bilar. Då ser de yngre att det funkar att gå runt med pistol, det funkar ju att gå runt och skjuta folk. Man ser det som ett fotbollslag, att det är en turnering. Och de som har blivit dödade är bara som om de förlorat matchen. Man ser bara spänningen och adrenalinet och hajpet. För dem ser det ut som en film och de berättar om hur mycket pengar de har. Det är mer lockande än skrämmande.

Skrämmer inte döden?

– Döden skrämmer inte när den varit så nära dig så många gånger. Det är vidrigt men jag är inte chockad. Som en person sa till mig en gång att man ska aldrig döda de onödiga spelarna, man ska alltid döda de viktiga spelarna för då går du fort upp i rankningen.

Boken ”Ett ord för blod” är en stark skildring från en tjej som levt mitt i gängkriminaliteten i Tensta. Hon har brutit med sitt gamla liv och vill gå vidare. Hon säger om sin två år äldre gängkriminelle bror: Jag älskar min bror men jag tar avstånd från hans handlingar:”

Faysa är en stark tjej och på en av post-it lapparna har hon skrivit ”Du är modig. Du klarar allt.”

”Dofter av kryddor från dom olika hushållen, solen sken och lyckan fanns överallt, föräldrar slet för att få deras barn att få det deras föräldrar var tvungna att ge upp, finna harmonin och ro från dom krig dom flytt, åren gick och istället för ro blev pojkarna yrkeskriminella, mördare, ljuset försvann i en ort som blöder, där bröder skickar varandra till döden utan att tänka över. Syskon gråter av dom smärtsamma minnena från mamman som lägger blicken på broderns lik.”

Tensta Foto: Holger Ellgard /Wikipedia Creative Commons

Varför väljer vissa att begå brott?

Den frågan är i fokus i Per-Olof Wikströms forskning. Han är professor i kriminologi vid Cambridge men även aktiv vid Malmö Universitet. I en intervju i Kvartal poängterar han att man måste skilja på riskfaktorer och orsaker. Riskfaktorer för brottslighet kan vara kön, ålder, etnicitet, vilken miljö man växer upp i. Men det orsakar aldrig i sig brottslighet. Forskningen är tydlig. Sambandet mellan socioekonomi och brottslighet är mycket svagt. Brottslighet kan variera starkt även bland syskon i samma familj, som bor i samma bostadsområde och går i samma skola. Det stora flertalet människor begår aldrig allvarligare brott.

Wikströms forskning visar att det är en mycket liten andel som svarar för merparten brottslighet, särskilt den grövre. Och här spelar den personliga moralen och graden av självkontroll stor roll. Till skillnad från fattigdom eller brist på välfärd.

”Ju starkare förmåga till självkontroll en person har, desto större motståndskraft har denne mot miljöinfluenser som uppmuntrar eller inspirerar till att begå lagbrott som strider mot den egna moralen.”

Varifrån kommer då självkontroll? Genom kognitiv utveckling, som kan tränas upp genom träning i problemlösning, koncentration, tålamod och återhållsamhet. Här har föräldrar och inte minst skola en viktig roll.

Marie Torstensson Levander, professor vid Malmö universitet som också forskar om orsaker till kriminalitet och har under lång tid följt 500 ungdomar från 12 -13 års åldern och framåt. Det visar på samma slutsatser som Wikström kommit fram till, att orsakerna är bristande självkontroll och låg moral för de regler som finns i samhället.

Hon poängterar också att fattigdom är inte en orsak till brottslighet, att man måste skilja på orsak och riskfaktorer. Däremot är det förstås viktigt att ge människor goda livsvillkor, bra skolor, möjlighet till utbildning och så vidare.

Ett förebyggande arbete är att tidigt uppmuntra barn att följa regler. Barn måste lära sig självkontroll i socialt samspel, att planera framåt, att förstå konsekvenser av sitt handlande. För de flesta barn är detta inget problem. De utvecklas positivt och hamnar inte i kriminalitet. Familj och skola har ett stort ansvar när det gäller barns syn på regler. Dessa två är de viktigaste brottsförebyggande aktörerna. Ett förslag är att återinföra betyg i ordning och uppförande för att markera att barn har förstått regler för socialt samspel.

På en fråga om invandringen är en orsak till kriminalitet svarar Marie Torstensson Levander att invandring kanske är en riskfaktor men aldrig en orsak.

Länkar till artiklarna i Kvartal:

https://kvartal.se/artiklar/man-hamnar-inte-i-kriminalitet-man-valjer-det/

https://kvartal.se/artiklar/skilj-pa-orsaker-och-riskfaktorer/

Länk till P! Dokumentär:

https://sverigesradio.se/avsnitt/det-regnar-blod-i-mitt-kvarter

Omslagsbild: Pressbild Lind&Co bokförlag