Den åttonde mars firar vi de segrar vi vunnit i kampen för ett jämställt samhälle. Det handlar om grundläggande värderingar som synen på jämlikhet, jämställdhet, familj och barnuppfostran. Men alla segrar är inte vunna ännu. Runt om i Sverige ser vi parallella rättssamhällen som fått fäste där reaktionära män stiftar egna lagar som bygger på uråldriga sedvänjor och traditioner. Den avskyvärda hederskulturen som vi aldrig kan acceptera är en del av detta.

Varningstecken som kan tyda på att barn lever under hedersrelaterat våld och förtryck är att barnet inte får leka med vem de vill, att manlig personal inte får byta blöja på barnet, att flickor tvingas till att bära slöja. Det kan vara att vårdnadshavare har synpunkter på lekar, böcker och samtal som rör kroppen, nakenhet, sexualitet och relationer. Vårdnadshavare som drar sig undan all kontakt med förskolan/skola och inte vill ta emot stöd insatser från förskolan/skolans sida är ett annat varningstecken. Andra tecken är att barnet inte får följa med på utflykter, inte följa med till badhus, bio eller andra kulturupplevelser.

Slöja eller hijab är inte vilket klädesplagg som helst. Den är ett sätt att sexualisera, segregera och kontrollera en liten flicka. Hon lär sig tidigt att hennes kropp är farlig, en källa till skam och därför måste döljas från pojkar och mäns blickar. Att förbjuda hijab på barn i skolan är att ge flickor rätten att vara barn och fria från religiösa dogmer.

Även pojkarna i förskolan är utsatta för hedersförtryck. De blir redan som barn skolade i hedersnormer. De får i uppdrag att kontrollera sina systrar och rapportera om de gör något otillåtet. De uppfostras att bli pappans förlängda arm.

En förutsättning för att ett barn ska klara skolan, på sikt kunna få ett jobb är att det behärskar svenska språket. Svenska språket ger barn och ungdomar en möjlighet att komma in i svenska samhället och frihet från hederskulturen. Idag kommer barn födda i Sverige till förskoleklass med stora brister och utan möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen.

All pedagogisk personal ska därför ha fullvärdiga kunskaper i svenska språket. Personal måste förstå och verka för de styrdokument och läroplan som förskolan har. För oss är det självklart att det borde finnas krav på att kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck finns med i lärarutbildningarna. Kommunerna måste också få ett ansvar för att personal får kontinuerlig fortbildning.

Barn lever här och nu och vi får inte svika dem.