I en förskoleklass hade vi en flicka från Somalia. Det var en glad tjej med mycket vilja som ibland gjorde att hon fick stora utbrott. Slöjan satt ordentligt på hennes huvud. Ibland blev hon arg, rev av sig den och deklarerade att hon gör som hon vill. I gymnastiken tog hon också alltid av den. Men när mamma kom och hämtade på eftermiddagen satt den på plats, inte av oss som jobbade utan av henne själv. Hur kan detta påverkat henne att tvingas anpassa sig till en hederskultur hemma som uppenbarligen stred mot hennes egen vilja. Ett religiöst krav om slöja är oförenligt med förskolans och skolans uppdrag att främja jämställdhet och motverka diskriminering på grund av kön.

Hur möter förskolepersonal barn och föräldrar som lever i en hederskultur? Devin Rexvid, lektor vid Stockholms universitet, har i en rapport på uppdrag av Länsstyrelserna i Gävleborg och Norrbotten intervjuat förskolepersonal om deras syn hederskulturen och hur den krockar med förskolans läroplan. Förskolan är för många invandrarföräldrar den första kontakten med det svenska samhället och den varar ofta under många år.

Rapport Förskolans möte med hederskulturen (Skärmdump)

Förskolepersonalen berättar om krav från föräldrarna att flickorna inte ska delta i livliga lekar och att pojkarna ska inte leka med dockor eller torka av borden. Andra krav från föräldrar är att det inte ska finnas manlig personal eller att manlig personal i alla fall inte får byta blöja, hjälpa till vid toalettbesök eller trösta flickorna. Vid vilan ska flickor och pojkar hållas åtskilda och förskolan ska se till att flickor har slöjan på hela tiden. En del föräldrar har åsikter om kvinnlig personals klädsel, att den inte är anständig. Flera i intervjuerna, framförallt etniska svenskar, berättar om deras rädsla att bli utpekade som rasister.

I intervjuerna framkommer olika sätt bland personalen att förhålla sig till hedersrelaterade krav. Exemplet om den somaliska flickan som ibland tog av sig slöjan ser jag som ett exempel att personalen undvek att ta upp det med föräldrarna. Några säger att de går vårdnadshavarna till mötes och till exempel låter kvinnlig personal byta blöjor. Ett annat sätt är att förskolan i vissa aktiviteter eller lekar redan från början har gjort vissa anpassningar till exempel att alla ska ha på sig en T-shirt. Andra menar att förskolan har sin läroplan och sina styrdokument att luta sig emot.

I intervjuerna framkommer att villkoren för lek, lärande och utveckling i förskolan skiljer sig mellan pojkar och flickor som lever i en hederskultur. Flickorna har fler inskränkningar jämfört med pojkarna. Det bemötande som ger flickorna bäst förutsättningar att utveckla och använda sina förmågor är att personalen lutar sig på förskolans styrdokument och jämställdhet mellan könen.

I intervjuerna är det många som betonar vikten av att stärka det svenska språket, i synnerhet bland de barn som inte har svenska som modersmål. Det är en förutsättning för att förskolepersonalen ska kunna förmedla förskolans värdegrund och för att barnen ska kunna ta och bli en del av samhället.

Tillbaka till flickan från Somalia i en förskoleklass. En dag ville hon berätta om Koranskolan som hon gick till varje helg. På fullt allvar berättar om hur Allah sitter på hennes ena axel och klappar henne när hon följer Koranens regler och rättesnören. På andra axeln sitter Djävulen och när hon gör fel släpper han in ormar i hennes kropp som snart finns överallt, i armar, i ben, i magen. Vad gör det med en sexårig flicka att få lära sig detta? Att tvingas bära slöja och inte få känna vinden i håret. Att inte få utveckla sina fysiska förmågor, att inte få leka både med flickor och pojkar. Den här flickan hade en stark egen vilja och kanske hon kunde slå sig fri.

Flicka läser Koranen (Pixabay)

Utifrån diskussionerna och intervjuerna listar Devin Rexvid vissa övergripande slutsatser. Barn från en hederskultur och speciellt flickor som får delta i könsblandade lekar och aktiviteter har större möjligheter till ett aktivt deltagande i samhället och till integration. En oreflekterad respekt för olikheter och mångfald kan dölja hedersnormer och legitimera hedersnormer som hindrar barn, speciellt flickor att utveckla sina förmågor. Förskolan behöver kunskap om och jobba med barn och mödrar som lever under en hedersfostran. Om personalen möter föräldrar med undvikande, kompromiss eller anpassning är risken stor att man lägger ansvaret för flickors möjligheter att utvecklas och skapa integritet på flickorna.

Till sist skriver Devin Rexvid att det fria skolvalet och förskolans frivilliga form ger föräldrar som är bärare av heteronormer möjlighet att få förskolan att tillämpa hedersfostran. Han menar att avskaffande av privata förskolor och en obligatorisk förskola skulle stärka barns möjlighet till jämställdhet och integration och att deras möjlighet att lindrigare komma undan de hinder för sin utveckling som hedersfostran innebär.

____________________________________________________________

Det här är en viktig rapport som beskriver den osäkerhet som finns ute i förskolorna. Den visar att det behövs mer kunskap om hedersnormer bland personalen för att kunna stå upp för förskolans läroplan och styrdokument, om jämställdhet och icke diskriminering.

En förutsättning för att barn ska klara skolan, på sikt kunna få ett jobb är att de behärskar svenska språket. Svenska språket ger barn och ungdomar möjlighet att komma in i svenska samhället och frihet från hedersnormer. Idag går många barn i utsatta områden inte i förskolan och när de kommer till skolan har de stora brister i det svenska språket och klarar undervisningen sämre. Genom att göra förskolan från tre års ålder obligatorisk får alla barn bättre möjlighet att klara grundskolan. Det kräver också att all personal behärskar det svenska språket, följer de styrdokument och läroplan som gäller för förskolan och att de har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Privata och religiösa förskolor ska förbjudas då de i många fall upprätthåller hedersnormer.

Socialdemokraterna har satt igång ett arbete för att ta fram en ny politik för 2030-talet. Elva arbetsgrupper har arbetat med olika frågor och en av dem handlar om integration och ökad gemenskap genom att alla ska dela språk, svenskan. Gruppen leds av Lawen Redar. Deras förslag har förskolan som en viktig del i arbetet. Idag går många barn i utsatta områden, oftast med utländska bakgrund, inte i förskolan. Med bristande kunskap i svenska språket klarar de sig sämre i grundskolan. Ett förslag är att det ska vara obligatoriskt för alla barn från tre års ålder att gå i förskolan. I utsatta områden ska det vara gratis och obligatoriskt 30 timmar i veckan. I resten av landet obligatoriskt och gratis i 15 timmar i veckan. Redan från två års ålder ska barn i utsatta områden erbjudas 15 timmar per vecka. För att samhället ska ska kunna använda förskolan till ökad integration och stärkande av svenska språket ska privata förskolor som tar ut vinst förbjudas. Det är på dessa skolor som det anställs personal utan språklig kompetens säger Lawen Redar.

Om partiet kommer och stå bakom förslagen återstår att se. Men förslagen skulle gynna barn som lever med hedersnormer. I alla fall om förskolan klarar att stå upp för sina styrdokument och krav på jämställdhet samtidigt som all personal får adekvat utbildning om hederskultur.

Omslagsbild. förskola (Pixabay)