Barn lever här och nu och alla barn behöver ett sommarlov som gör skillnad och betyder något. Att få åka på semester eller vara med på roliga fritidsaktiviteter som ger fina minnen.
Men så är det inte för c:a 180 000  barn i vårt land, då de lever i fattigdom under tuffa ekonomiska och sociala villkor. Det är en fattigdom som samhället och politiker tillåter att barn lever i, för Sverige saknar en politisk vilja att bekämpa fattigdom och bedriva en offensiv och jämlik familjepolitik.

I slutet på 50 talet när jag var en liten flicka ,  var min familjesituation sådan, att jag hade behov av att vara på sommarlovskoloni, vilket betydde mycket för mig. Jag upplevde att det alltid var fint väder och fick vara med om många spännande situationer och aktiviteter. Det jag minns allra mest är allt badande och när de äldre flickorna ordnade gymnastikträning av olika slag och hur de lärde oss yngre konster i vattnet. Självklart minns jag med värme Marie-Louise, som var min älsklingsfröken. När jag kom tillbaka efter sommarlovet, hade jag precis som många andra barn roliga upplevelser att berätta om. 

I takt med förbättrade ekonomiska och sociala levnadsvillkor för arbetarklassen, försvann många av barnkolonierna, då man ansåg att de inte behövdes. Idag är återigen behovet stort för många familjer, men det är viktigt att komma ihåg, att det inte är en lösning på deras problem. Till det behövs kraftfulla politiska beslut, men det kan vara en del av en insats att stödja både barn och vuxna. Att få vara nära naturen och ha roliga aktiviteter i gemenskap med andra barn och med vuxna, som ser och bekräftar dom, kan påverka barnen på ett positivt sätt. 

Kommunerna måste ge barnen en chans till ett bra sommarlov  och ett sätt är att satsa på sommarlovskoloni! I Sverige har vi dessutom ett rikt föreningsliv, som jag är övertygad om gärna hjälper till.