Har ni sett Jakten på en Mördare på SVT som handlar om mordet på den tioåriga flickan Helén som mördades 1989 och polisens spaningsgrupp i nordöstra Skåne som löste flera kvinnomord och till sist också det olösta fallet med mordet på Helén.

I serien får vi följa polisens arbete och med den noggrannhet som de följer alla spår och hur de samarbetar med åklagaren för att säkra fällande domar.

Men också hur nya vindar, nya tankar ska ges plats för att dokumentera, värdemäta och på så sätt utveckla arbetet. NPM, New Public Management har börjat sitt intåg. Så istället för att följa med kollegan och förhöra den mordmisstänkte måste spaningsledaren ihop med kolleger sitta med post-it lappar och skriva värdeord som kvalitet eller öppenhet, ord som ska genomsyra arbetet och organisationen.

Så väl jag känner igen detta från skolans värld. Vi satt också på arbetsplatsmöten och skrev på post-it lappar olika ord för hur vi såg på normer och värden, ansvar, inflytande, kunskap, samverkan, allt i ett led att kvalitetssäkra arbetet. Vi fick fylla i enkäter hur vi trivdes med kollegor och rektor, med vårt egna arbete och möjlighet till utveckling, arbetsbelastning och sen presenterades detta med staplar och diagram i olika färger både för stans alla skolor och för vår skola. Varje APT började med att i några minuter diskutera med kollegan som satt närmast någon av Borås Stads viktigaste värdegrundspunkter. Efter det en enkät med en skala ett till tio om din upplevelse av arbetsbelastning och om trivsel som naturligtvis redovisades med nya staplar på anslagstavlan.

Jag minns speciellt ett lagmöte där vår lagsamordnare vecklade ut en affisch med tre pilar i färgerna rött, gult och grönt. Hälsopilen var här. Mängder med frågor som skulle dokumenteras, redovisas och följas upp. Vad de olika pilarna stod för minns jag inte men slutresultatet skulle bli en skola full av hälsa och glädje. Vi skrattade, raljerade och slängde ihop något att skicka uppåt men till vilken nytta? Så mycket tid som stals från den tid vi hade gemensamt till att diskutera pedagogiska frågor, elevvård eller planera en toppenbra friluftsdag för alla klasser.

Hälsopilen var påkostad. Här var det säkert en ny chef uppåt i hierarkin som skulle sätta sin prägel på organisationen, som då anställer en konsult som tar fram ett nytt upplägg. Men med samma innehåll.

Polisen i filmen säger när han konfronteras med att han har svårt för att samarbeta med att för honom är det viktigare att lösa brott än att fylla i blanketter. Samma gäller för alla som jobbar i skolan, för alla inom vård och omsorg, ja för alla i den offentliga sektorn. Vi borde vara bättre på att gemensamt sätta ner foten och säga att nej tack det här ställer vi inte upp på, det här gör vi inte!