"I Fisksätra sydost om Stockholm, i Nacka kommun, omgivet av tunna ridåer av skog, ligger ett komplex med hyreslängor där de mindre är ställda i rät vinkel mot de längre sexvåningshusen. Här har Nacka Somaliska Förening sin hemvist" skriver Lars Åberg, journalist och författare, i tidningen Kvartal. Och fortsätter "Den här föreningen har tagit emot bidrag från Skolverket på strax under 2,7 miljoner kronor mellan 2018 och 2021. I år fick i stället en ny förening i området, Fisksätra Muslimska Förening, hela det belopp den sökte på en dryg miljon kronor. Postadressen är c/o Nacka Somaliska Förening."

Fisksätra Muslimska Förening har enligt sina stadgar som mål ”att underlätta för muslimer att leva sina liv i enlighet med islams lära som den finns uttryckt i Koranen” och ”att skydda och stärka islamisk identitet i Sverige”.

Så vart går alla de pengar som betalas ut i läxhjälpsbidrag till olika ofta religiösa föreningar? Hur många barn har egentligen fått ta del av någon läxhjälp? Läs Lars Åbergs avslöjande artikel som vi återpublicerar här från Kvartal.

Nu vill Skolverket stoppa miljonrullningen till läxhjälpsföreningar

Miljonbelopp, som skulle ha gått till läxhjälp åt barn, har i stället hamnat i fickorna hos oseriösa föreningar där vissa är kopplade till parallella samhällsstrukturer och andra vill stärka muslimsk identitet. Nu säger Skolverket att läxhjälpsbidrag inte längre borde ges direkt till läxhjälpsföreningar. 

Jonas Krantz, chef för Skolverkets handläggningsavdelning, anser att hela systemet med bidrag för läxhjälp måste ses över. Detta skrev han redan den 20 september i en sjusidig intern promemoria. Där framgår det att ”när det gäller målgruppen ideella organisationer finns ingen tydlig garant för transparens och kvalitet som intygar organisationens lämplighet och ekonomiska förutsättningar”.

PM:et mynnar ut i ett förslag om att läxhjälpsbidrag inte längre ska ges direkt till föreningslivet. Pengarna bör enligt förslaget i stället gå direkt till skolornas huvudmän.

Orsaken är att Skolverket börjat göra mer omfattande stickprovskontroller, vilket Expressen uppmärksammade på måndagen. Se även min andra artikel i Kvartal om Stockholmspolitikern Nassir Alis dubbla stolar. 

Skolverkets bidrag är eftertraktade, och för verksamhetsåret 2022 sökte 149 föreningar medel. Men hela 60 av dem fick avslag. Tidigare var det bara några få föreningar varje år som nekades stöd. Ofta saknar de både hemsida och Facebooksida och det kan vara svårt att få information om de faktiska aktiviteterna. Det är inte ovanligt att föreningarna är skrivna hemma hos sina ordförande.

Delar av det stöd som betalats ut på felaktiga grunder kommer med all sannolikhet aldrig tillbaka till statskassan. Vart pengarna slussats och vad de använts till förblir okänt.

2016 beslöt den dåvarande rödgröna regeringen att avsätta 390 miljoner kronor årligen för läxhjälp i grundskolorna. Statsbidraget till skolornas huvudmän för hjälp med skolarbetet ligger i år på 288 miljoner. Skolverket hade dessutom redan 2015 börjat fördela medel till föreningar som ordnade läxhjälp. Hittills har den sortens föreningsstöd uppgått till 270 miljoner kronor.

Bidragen till läxhjälpsföreningar har ifrågasatts vid flera tillfällen, då det visat sig att de också gått till organisationer som drivit koranskola, bjudit in salafistiska predikanter eller gett stöd åt antisemitism.1 I flera fall har det saknats en synlig läxhjälpsverksamhet, och styrelsernas sammansättning har indikerat att det handlat om familjeföretag.

I det som ibland framstått som bedrägliga enskildheter kan man nu också skymta ett mer systematiskt utnyttjande.

I Järvaområdet i norra Stockholm finns föreningar som binds samman av gemensamma adresser, identiskt utformade stadgar och styrelsernas sammansättning. Skolverket har litat på de uppgifter som lämnats och det är först sedan oegentligheter kommit i dagen som kontroller gjorts. Tidigare har myndigheten varken frågat efter styrelsemedlemmarnas personuppgifter eller kontrollerat om lämnade uppgifter stämt med folkbokföringen. Den ökade vaksamheten har i år lett till att de så kallade demokratikraven skärpts när det gäller föreningarnas struktur och idéinnehåll.2

Ett nätverk av fakturor mellan oseriösa föreningar

Under en gråmelerad hösthimmel reser sig den rostfärgade fyravåningslängan intill Askebyskolan i Rinkeby, med rymlig parkeringsplats och vändplan vid uppfarten och kodlås vid porten.

Många av fönstren med ljusblå bågar saknar gardiner, och från innertaken sprider vita plafonder och andra ljuskällor ett kallt och opersonligt sken. Det skänker ett lite märkligt, övergivet intryck åt fastigheten. Innanför ytterdörren finns varken förteckning över hyresgäster eller någon annan information om verksamheterna i huset. Men Islamiska Förbundet i Spånga är skrivet här, och föreningen Vatten Relief i Afrika likaså.

Och på fasaden sitter Förortsjuristernas skylt.

Bakom den löper trådar till härvan av bidragsnätverk.

Förortsjuristernas lokal i Rinkeby. Foto: Lars Åberg.

En av de föreningar som krävts på återbetalning (635 000 kronor) av läxhjälpsbidragen är Himilo Hjälp Idrott och Kultur, som för närvarande är skriven i Gävle. Skolverket har kommit fram till att det inte bedrivits någon hjälp med skolarbetet i den lokal som föreningen uppgett. Himilo Hjälp Idrott och Kultur har satt in betalning för hyresfakturor på bankgirokonton med koppling till Förortsjuristernas grundare Ramadan Ismail. Ett av kontonumren som pengar har gått till tillhör Träningsakuten, ett företag på Ismails hemadress, och ett annat tillhör Järva Fastighetskonsulter med två chefspersoner skrivna på samma adress som Himilo Hjälp Idrott och Kultur.

Järva Fastighetskonsulter ägs av ovannämnde Ramadan Ismail och delar boxadress i ett kontorshus i Akalla med bland andra föreningen 155A och ett familjedaghem. 155A fick läxhjälpsbidrag på drygt en halv miljon kronor både 2020 och 2021. I sin ansökan för 2021 angav 155A, uppkallad efter en busslinje till Akalla, att den tänkte ordna 60 480 elevtimmar läxhjälp under året, en orimligt hög siffra. I år avslog Skolverket föreningens ansökan.

Vd i Järva Fastighetskonsulter och samtidigt ordförande för familjedaghemmet är en man, som uppges vara hemmahörande i Gävle. En annan person, bosatt på samma adress i Gävle, står som vice vd för båda verksamheterna. Dessutom är detta alltså den aktuella postadressen till den återbetalningsskyldiga föreningen Himilo Hjälp Idrott och Kultur.

Ramadan Ismail hos Förortsjuristerna förnekar omedelbart när han blir uppringd att han skulle ha bistått några läxhjälpsföreningar.

”En del föreningar har varit i kontakt med oss, men de vill ofta inte betala. Järvaområdet är föreningstätast i landet. Många är inte seriösa. Vi är ett privat företag som arbetar med asylrätt och familjerätt. Vi kan bistå med rådgivning, men jag har aldrig hjälpt någon förening, åtminstone inte med ansökningar.”

Bland de föreningar som fått läxhjälpsstöd säger sig Ismail bara känna till 155A.

”Vi kan ha hjälpt föreningar på rätt spår med myndigheterna, när det gäller redovisningen av läxhjälpen. Vi har talat om vilket regelverk som gäller. Men menar du att de skulle betala oss för att få hjälp? Nej, det har inte skett.”

Vill stärka muslimsk identitet bland somalier – fick miljonbelopp

I Fisksätra sydost om Stockholm, i Nacka kommun, omgivet av tunna ridåer av skog, ligger ett komplex med hyreslängor där de mindre är ställda i rät vinkel mot de längre sexvåningshusen. Här har Nacka Somaliska Förening sin hemvist.

När föreningen fick läxhjälpsbidrag 2021 angavs lönekostnaden till strax under en halv miljon kronor. I årets ansökan på nästan 1,5 miljoner kronor, som avslogs, fanns varken utgifter för löner eller lokaler specificerade. I föreningens stadgar anges en rad ändamål, som att arbeta mot missbruk, engagera somaliska ungdomar i fredsfrågor och antirasistiska rörelser och att stödja biståndsprojekt i Somalia. Skälet till avslaget var att revisionsberättelsen underkändes på grund av att föreningens namn och organisationsnummer saknades. Nacka Somaliska Förening har inga uppdateringar på sin Facebooksida sedan mars 2020.

Den här föreningen har tagit emot bidrag från Skolverket på strax under 2,7 miljoner kronor mellan 2018 och 2021. I år fick i stället en ny förening i området, Fisksätra Muslimska Förening, hela det belopp den sökte på en dryg miljon kronor. Postadressen är c/o Nacka Somaliska Förening.

Enligt sina stadgar har Fisksätra Muslimska Förening som ändamål ”att underlätta för muslimer att leva sina liv i enlighet med islams lära som den finns uttryckt i Koranen” och ”att skydda och stärka islamisk identitet i Sverige”. I det godkända beloppet ingår lön till två personer på 772 750 kronor. Läxhjälp ska ges 20 timmar per vecka. I många föreningar är läxhjälpen en ideell verksamhet med oavlönade vuxna. Föreningen uppger i sin ansökan i februari 2022 att den ska informera om läxhjälpen genom sociala medier. Den Facebooksida som utlovas existerar emellertid inte. När Skolverket frågar svarar ordföranden att Facebook inte passar målgruppen. På föreningens Instagramkonto syns inga inlägg.

Någon tidigare läxhjälpsverksamhet finns inte heller redovisad, och föreningens totala budget anges i ett pajdiagram till 2 000 kronor. Revisionsberättelserna från Nacka Somaliska Förening och Fisksätra Muslimska Förening är identiska ord för ord, inklusive språkfel, fast undertecknade av olika revisorer. Trots att även Fisksätraföreningens revisionsberättelse saknar föreningsnamn och organisationsnummer har ett bidrag på drygt en miljon kronor beviljats. Det inskickade årsmötesprotokollet är undertecknat enbart av den av mötet utsedda justeraren, som tillika är föreningens ordförande. Han heter Zeki Wandawi och jag har förgäves sökt honom för en kommentar.

Oegentligheterna visar på ännu en metod att lura till sig skattemedel, som borde ha använts för att hjälpa dem med verkliga behov.

När jag i september månad nämner de beskrivna förhållandena för Jonas Krantz, som är chef för Skolverkets handläggningsavdelning, reagerar han: ”Tyvärr visar det sig att det skett ett misstag. Vi kommer därför att se över ärendet igen.”

Medborgerlig Samling, ett av de mindre partier som ställde upp i valet i september, har på eget initiativ granskat ansökningarna från ett stort antal föreningar och skrev under våren 2022 två öppna brev till Skolverket med kritiska frågor.

”Det här är en helt osannolik härva av fusk och fiffel”, menar partiets Stockholmsordförande Mikael Flink. ”Det är uppenbart att Skolverket har betalat ut bidrag för ett orimligt stort antal elevtimmar i bland annat Järvaområdet. Regelverket bygger helt och hållet på tillit, man litar på föreningarna och hoppas att de har goda intentioner.”

Att Skolverket nu gör fler kontroller beror inte i första hand på egen uppmärksamhet, utan på att tvivelaktigheter påtalats av journalister och andra.

Det handlar inte om svindlande summor som försvunnit, särskilt inte om man jämför med andra bedrägerier inom välfärdssektorn, men oegentligheterna visar på ännu en metod att lura till sig skattemedel, som borde ha använts för att hjälpa dem med verkliga behov. Ett system byggt på välvilja och förtroende kan vara lätt att bedra för den som sätter fusket i system. Skolverket har inte heller utvärderat resultaten av undervisningen. Hur många elever som fått hjälp med läxorna är högst oklart.

När Skolverket utökar kontrollen handlar det inte om resultaten utan om att upptäcka felaktiga utbetalningar, säger avdelningschefen Jonas Krantz. ”I fjol fick vi tydliga signaler på avancerat fusk och erfarenheten från den fördjupade kontroll vi sedan genomförde har vi använt för att förbättra årets handläggning.”

30 av de föreningar som fick bidrag 2020 har stickprovskontrollerats. 23 av dem fick krav på återbetalning. Vad tycker du om det resultatet?

”Vi gjorde ett urval där sannolikheten för fusk och missbruk bedömdes som hög. Men vi vet helt enkelt inte hur stort fusket är. Flera av de bidrag som vi ansvarar för handlar om ambitioner och satsningar som kan vara svårbedömda på förhand.”

Kan man säga att bidragssystemet mjölkas?

”Vi ser ju att det förekommer fusk och missbruk med offentliga medel. Vi kommer alltid att ha svårt att upptäcka och beivra medvetet fusk, men vi behöver hela tiden se till att vi ligger steget före och blir bättre på att kontrollera.”

Myndigheten har sedan läxhjälpsstödet infördes krävt tillbaka 32,6 miljoner kronor av redan utbetalda medel. 23,5 miljoner av dessa återstår fortfarande att få tillbaka. De stora beloppen gäller de senaste åren; enbart vid redovisningen för 2021 återkrävdes drygt 20 miljoner. En majoritet av de föreningar som Skolverket vill få tillbaka pengar från är somaliska.

Tre av dem har polisanmälts: Sveriges Unga och Vuxen Academy i Rinkeby, Rinkeby Föräldrar Förening och Rajo Kulturförening i Nynäshamn.

Vad händer när återkrävda pengar inte betalas tillbaka?

”Vi vänder oss till kronofogden.”

Här är en länk till artikeln i Kvartal

Läs också om s-politiker som beviljade bidrag till sin egen familjs läxhjälpsföreningar här