"Att jaga är förberedelser, bygga torn och gömslen, hugga ved och sätta upp saltstenar och foderhäckar, samt gå igenom utrustning och hålla jaktmöten. Men mest är det frågan om gemenskap med likasinnade, men också den härliga längtan, tills du kan ta på dig skidorna, och släppa hunden på färska harlöpor, eller ta på ryggsäcken, och bege sig ut i älgskogen."

Det skriver Jan Janscha i en krönika. Att jaga har blivit så reglerat och dyrt att många inte har råd med markarrenden, kommunikationsutrustning, fällavgifter, diesel m.m. Vi får hålla tillgodo med billiga antibiotikastinna fläskfiléer från irländska köttproducenter, som själva har råd att köpa jaktresor till Sverige.

Idag uppmärksammar vi det det gamla ordet ”viltvård”.
Ordet ”viltvård” lever kvar rent fonetiskt och grammatiskt, men någon viltvård har inte bedrivits i Sverige på länge, om man nu inte räknar rosevinsstinna miljöpartister på Södermalm, som lite halvknalla vurmar för vargens rätt att äta sig mätt, på husdjur och tamboskap, samt sprida skräck bland den del av befolkningen, som inte har vett nog att bo i innerstan…

Att vårda en älgstam, som gör det möjligt att bedriva en förnybar älgjakt, är som att slåss mot väderkvarnar, då skogsbolagen helst vill utrota varenda älgskalle som tuggar på deras framtida vinstökningar. Att strikt ekonomiska intressen inom skogsindustrin, aktivt röjer bort älgens huvudsakliga föda som björk, rönn och vide, för att nitiskt främja den mer ekonomiskt intressanta tallen och granen, gör att älgen lämnas med valet att äta just tall och gran, eller svälta ihjäl. Det är ungefär som att ta bort oxfilé och rådjurssadel från affärerna på Östermalm, som då tvingar societeten att äta fläskfilé för att hålla sig vid liv…

Älgtjurar kan inte som människan, identifiera sig som individer av det andra könet, älgtjurar har heller inte kommit så långt i den gendercertifierade utvecklingen, att de enligt den rådande könsnormen, kan bära och föda små älgkalvar…
Så inom älgstammen råder fortfarande Darwins teorier, att skjuter man av för många kor så minskar älgstammen kraftigt…

Rovdjur behövs egentligen inte, för att reglera viltstammen.
Givetvis är rovdjur den absolut effektivaste viltvården, då de tar sjuka och gamla djur, och lämnar de starkaste att föra sina gener vidare.

Vi kan i Sverige, ha en viltstam som är förnybar år från år, och tillgodoser jägare med både kött och jaktäventyr, djupt rotade i våra mer forntida gener, men då måste vi börja främja livskvalitet, framför helt värdelösa ekonomiska intressen, som bara tär på de tillgångar den här planeten erbjuder.

Att jakten sorgligt nog, blivit så reglerad och dyr, tack vare teoretiska byråkrater utan jaktintresse, eller för den delen verklighetsförankring, förtar mycket av det roliga med jakt och friluftsliv, och skrämmer nog tillväxten av nya jägare.

Givetvis skulle en ökad viltstam, innebära ökade viltolyckor, i ett land där allt ska gå snabbare, ett land där själva resan aldrig kan avnjutas, utan punkt A ska förbindas med målet punkt B, så fort som möjligt, i ett hamsterhjul, som snurrar allt fortare.

I ett land där varje aspekt inom samhället har blivit absurt, boendekostnader, elpriser, matpriser, bränslepriser, välfärd och kriminalitet, så är det väl rimligt att viltvård och jakt, följer i samma idiotiska fotspår.Jakt liksom andra intressen, ska egentligen inte drivas av speciella intresseorganisationer, även om det är helt naturligt att det blivit så. Jag menar, jägare är beroende av vägar, sjukvård samt rimliga levnadskostnader, för att kunna ha möjlighet och råd att jaga, så hela samhället måste betraktas som en helhet, ungefär som en bil.
Visst vi kan köra med trasiga rutor och dålig värme, ungefär som det som händer i vårt samhälle nu, men satsar vi bara pengar på förgasaren, åsså går tändstiften sönder, så går det inte längre framåt…

Jakt har ingenting med någon slags mordisk lusta att skjuta djur, precis som att veganer inte drivs av att ha ihjäl så många morötter som möjligt.
Tvärtom så är själva skottögonblicket, en ytterst liten del av det stora hela som jakten innebär.

Att jaga är förberedelser, bygga torn och gömslen, hugga ved och sätta upp saltstenar och foderhäckar, samt gå igenom utrustning och hålla jaktmöten. Men mest är det frågan om gemenskap med likasinnade, men också den härliga längtan, tills du kan ta på dig skidorna, och släppa hunden på färska harlöpor, eller ta på ryggsäcken, och bege sig ut i älgskogen..

Alla vi som inte har råd med markarrenden, jaktkläder, vapen, ammunition, kommunikationsutrustning, fällavgifter, diesel, fyrhjulingar, slaktbodar, kylanläggningar och att ta ledigt från jobbet längre, utan köper vårt kött billigt från Irland, så att pengastinna irländska köttproducenter kan betala hutlösa priser, för att köpa jaktsresor till Sverige, jaktsresor som vi sedan kan avnjuta på youtube, medans vi mumsar på antibiotikastinna fläskfiléer, de helger vi inte måste jobba för att ha råd med det nya spännande liv, våra inkompetenta politiker skapat åt oss.

Jaa vi tar väl oss en grogg till, då behovet att vara nykter, en sagolikt vacker lördag eller söndagsmorgon, där solen lyser gnistrande på nykommen spårsnö, där kaffedoften blandas med röken från en sprakande tjärvedsbrasa, eller dimman som lättar på myren med den karaktäristiska doften av skvattram eller getpors, där älgpasset ligger, inte längre finns.