Samhället
Stärk försvar OCH välfärd
Vi ska både kunna rusta upp vårt försvar och ha en välfärd som är god nog åt alla som bor här skriver Henrik Frisk.
Krig i Europa. Efter att despoten Putin den 24e februari slutligen hittade ett svepskäl att beordra de ryska trupperna att invadera Ukraina togs många på sängen. Skräcken i den flyende ukrainska befolkningens ögon gick inte att missta sig på där vi satt framför teven. Nu är det allvar. Med avsky såg vi ännu en väpnad konflikt blossa upp, denna gång runt husknuten.
Svenska folket slöt snabbt upp och började engagera sig, starta insamlingar till de drabbade och visa sitt stöd på sociala medier. När den första stormen lagt sig och Magdalena Andersson lyckats komma fram till att det trots allt rörde sig om en invasion och inte aggression – som hon fick hjälp att kalla den uppkomna situationen – började även våra politiker röra på sig. Det skulle riktas sanktioner och det skulle skickas vapen. Man skulle fördöma och man skulle bistå.…lagom.
Men det vi har framför oss i Sverige, inte minst då det är valår, är en upprustning, en slags psykisk krigsföring. Nu ska det nämligen tävlas om vem som vill avsätta flest miljarder på försvaret. Kriget står ju faktiskt för dörren. Det måste komma framför allt annat just nu. Vi måste gå med i NATO, helst igår.
Att det ska avsättas pengar till försvaret säger jag inget om. Våra gemensamma finanser ska användas där de behövs. Det är just det som är poängen med dessa.
Det jag däremot säger en hel del om är att vi i vårt rådande finanspolitiska ramverk har ett utgiftstak som inte får överstigas. En del av våra intäkter i statskassan ska sparas i ”ladan”- det så kallade överskottsmålet (se Faktaruta). Samtliga åtta riksdagspartier står bakom detta ramverk och är dessutom rörande överens om att vi årligen ska betala av på vår statsskuld, det så kallade skuldankaret. Då man gemensamt kommit överens att ha en så pass snäv ekonomisk hushållning fungerar det helt enkelt inte att både ge försvaret kraftigt ökade tillslag samtidigt som man kan ge en blödande välfärdssektor det den behöver för att kunna bedriva sin kärnverksamhet.
För någon dag sen stod det klart att vi saknar stora mängder barnmorskor i Sverige. Man klarar inte av att ge de befintliga en dräglig arbetsmiljö och tillräckligt med spelrum att kunna sköta sitt arbete på ett tryggt sätt. Äldrevårdspersonalen larmar ständigt om missförhållanden, delade turer och en ohållbar brist på utbildad personal. De som jobbar inom sjukvården har sällan möjlighet att kunna kombinera arbete och fritid då de slits mellan olika anställningsformer och fladdriga scheman. Skolmiljön har försämrats gradvis då det offentliga ständigt tvingas konkurrera med den vinstdrivande skolsektorn, allt på lärarkårens bekostnad.
Saken är den att vi inte ska behöva välja. Vi ska som land ha möjlighet både att rusta upp vårt försvar OCH ha en välfärd som är god nog åt alla som bor här. Vi måste kunna slita av bojan som nedskärningspolitiken låst fast oss vid och sluta driva landet som ett personaltunt företag.
Henrik Frisk - Socialisterna välfärdspartiet.
Omslagsbild: Milan Nykodym/ WikimediaCommons Montage: redaktionen
Fakta: Överskottsmålet
Det finanspolitiska ramverket består av ett antal mål och principer som finanspolitiken ska förhålla sig till samt former för uppföljning, utvärdering och transparens. Ramverket består av följande delar:
Överskottsmål för hela den offentliga sektorn
Regeringen är enligt budgetlagen skyldig att lämna ett förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen har fastställt att nivån på överskottsmålet från och med budgetåret 2019 ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Stöd Vi Som Bygger Landet!
Klicka här för att bli supporter och få en T-shirt
123 346 05 24