I Coronakrisens spår har Sverige redan sonderat möjligheterna att importera mat från Finland.

”De ringde oss från Sverige den här veckan. Där diskuterar de hur livsmedlen ska räcka”, berättar Snellmans verkställande direktör Roland Snellman för den finskspråkiga lantbrukstidningen Maaseudun Tulevaisuus (Landsbygdens framtid). Snellmans är ett av Finlands största och mest anrika livsmedelsföretag. Direktör Snellman fortsätter:

”I Sverige börjar redan en del råvaror ta slut. Där har man nu börjat diskutera sin självförsörjning.”

I Finland, som ju har erfarenheter av krig, finns beredskapslager av livsmedel och insatsvaror som skall räcka för hela befolkningen i 12 månader.

Den svenska överklassen och politiska eliten har på 30 år lyckats förstöra vår nation så till den milda grad att vi nu kan konstatera att Sverige är i rejäl beredskapskris, står utan stark värnpliktsarmé som invasionsskydd, utan beredskapsplaner, utan beredskapslager; el, vatten, mat, fungerande skyddsrum, drivmedel etc.

Om Sverige skärs av eller skall möta t.ex. en isstorm likt den Kanada råkade ut för 1999 då tre miljoner människor hamnade i nöd under lång tid, ja då ligger fattiga svenskar mycket illa till.

Detta har starkt samband med EU-inträdet. 1995 övergavs både produktionsmål och kravet på nationell försörjningsberedskap. Efter att den s.k. Beredskapsförordningen skrotades 2002 har ingen myndighet ett direkt ansvar för livsmedelsförsörjningen. Självförsörjningsgraden är låga 50 procent, och vårt beroende av livsmedelsimport ökar fort.

Nationens möjligheter till självförsörjning är farligt låg. 1983 fanns 39.000 företag med mjölkkor. 2010 var siffran 4302.

Redan för flera år sedan kunde vi läsa om hur en mjölkgård om dagen riskerade läggas ner. Utvecklingen var likartad för den inhemska grisnäringen.

EU:s Vattendirektiv tvingar bort ytterligare 145.000 hektar åkermark ur produktion. För att istället omvandlas till träsk. Notan var för några år sedan 34 miljarder kronor under en sexårsperiod.

Det finns ingen svensk myndighet som har det samlade försörjningsansvaret, och det finns inget beredskapslager.

Sven Lindgren, tidigare chef på Civilförsvarsförbundet, konstaterar att om transportsystemet bryter samman är det tomt i butikerna efter ett dygn. Om Sverige isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel borta efter 10-12 dagar.

Beredskapen har gått från att vara ett nationellt myndighetsansvar till att vara individens eget ansvar. Vi kan alltså inte lita inte på kommunen/ eller staten.

Detta riskerar att drabba det arbetande folket hårt. Alla förstår ju alla att den som har pengar och makt enkelt kan ordna för sig och de sina. Men alla vi andra då?

EU-medlemskapet, och närmandet till Nato är bokstavligt talat livsfarligt för det svenska folket men är en god affär svensk överklass som profiterar på krigen, vapenförsäljning, på den lönedumpande ”fria” rörligheten, till och med på det mänskliga lidande som den liberala globala migrationspolitiken utgör.

Som vi mycket enkelt kunnat se i den nu pågående coronakrisen, har utförsäljningar, nedskärningar och privatiseringar utarmat vår svenska sjukvård så att läget är oerhört ansträngt. Antalet vårdplatser är historiskt lågt, räknat per capita, intensivvårdskapaciteten är också nere på mycket låga nivåer.

Sjukvårdspersonalen har fått många applåder men vad hjälper det när det i en förkrossande majoritet av landets kommuner aviseras stora nedskärningar för de nästkommande åren? Det är enkelt att se att den samhällsförstörande spiralen fortsätter.

Den nyliberala politiken som sköljt över oss i 30 år har gett oss ett oerhört sårbart samhälle. Varslen ökar nu dramatiskt och otryggheten känns inpå bara skinnet hos många svenskar.

Riksdagens partier har abdikerat från att ta ansvar för folket och det blir rent skrattretande när Moderaterna myndigt börjar orera om att staten ska ordna med centrala sjukvårdslager. Då har hyckleriet nått oanständighetens gräns för länge sedan.

Detta gäller förstås också lokalt. Alla bör fråga politikerna i sin hemkommun: vilket ansvar tar ni för denna utveckling?

Hur följer din kommun sitt ansvar enligt ”lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap”?

Den svenska politiska eliten och den svenska överklassen har övergett nationen. Det duger inte för alla oss andra. Den svenska arbetande befolkningen har aldrig fått nånting gratis. Och det är inom ramen för nationen, alltså den avgränsning som Sverige utgör, som våra mor- och farföräldrar kunnat samla sig till strid för livsvillkoren och med gemensamma krafter, till överklassens förtrytelse och förfäran, skapat ett bättre Sverige, med gemensamt ägd och allmän välfärd som gett oss ett antal decennier av relativt stor trygghet och gott liv.

Och saken står på samma sätt idag. Vem ska försvara nationen och våra livsvillkor om inte vanligt arbetande folk? Överklassen har frånsagt sig ansvaret och de delar av medelklassen som på ett individuellt plan tjänat på landets omvandling är mest intresserade av att fortsätta sina jobbkarriärer och lägenhetskarriärer.

Frågorna är ytterst allvarliga och ett folkets krisprogram måste fram där vi alla kan samlas kring våra grundläggande gemensamma intressen, oavsett eventuella partisympatier. Ett program som i sin första del tar fasta på den akuta situationen. Det handlar då om att staten måste garantera försörjningen för människorna. Till exempel:

• Garanterad A-kassa utan bortre gräns.
• Att alla hyreshöjningar fryses.
• Att garantera boendet. Inga uppsägningar eller ekonomiska pålagor för de som inte klarar att betala hyran.
• Att banklån fryses. Förbjud bankerna att driva in lån från vanligt folk under den akuta krisens del.
• Och givetvis ska storbankerna förbjudas att dela ut miljarder i vinst. Dessa värden ska istället gå till att återuppbygga välfärden.

I nästa steg efter den akuta krisen måste slutsatser av 30 års ohejdad globaliserad nyliberalism dras.

• Sjukvård, skola och omsorg ska ske i gemensamt ägd regi. Förbjud privata intressen inom dessa sfärer.
• Förstatliga bankerna.
• Återinför förmögenhetsskatt, värnskatt och fastighetsskatt som tar pengar från de rika hushållen.
• Stoppa arbetskraftsimporten och sätt de snart 500.000 öppet arbetslösa vi har i landet, i arbete.

Tryggheten i samhället kan bevisat inte överlämnas till ett privat kapital som löper amok och vars enda drivkraft är att tjäna pengar, även på andra människors nöd och utsatthet. Den nyliberala eran måste få ett slut.

För trygghet, jobb och verklig demokrati i vårt Sverige.

Bengt Johansson,
ordförande i partiet och folkrörelsen 24:7