Gängvåld och kriminalitet smyger sig ner i åldrarna. Rapparen Einar blev mördad, bara 19 år gammal, och i sina texter skrev han om att langa knark redan på högstadiet. Ewy Gahnström, förskolelärare från Uddevalla, resonerar här om hur både föräldrar och samhället i stort har misslyckats med att säkerställa barnens överlevnad och utveckling.

Jag lyssnade till en polis som på ett bra sätt uttryckte sin oro över de skjutningar och olagliga vapnen som finns i vårt land. Han uttryckte sin oro över de arga unga männen som har gått vilse i samhället, i sina relationer till varandra, i sina machokulturer, i sina rädslor och med vapen i sina händer blir extremt farliga. De allra flesta av oss delar hans oro men känner väl också en oerhörd avsky inför det våld som sker.

Allt detta våld innebär inte bara mänskligt lidande utan får också ekonomiska konsekvenser för samhället. Konsekvenser vi får betala med de gemensamma skattepengarna som bland annat är avsedda för våra trygghetssystem. Just de system som givit nya svenskar en möjlighet att starta ett nytt liv här i Sverige.

2020 blev barnkonventionen en nationell lag i Sverige. I artikel nr 6 har vi åtagit oss ”att till det yttersta av vår förmåga säkerställa barns överlevnad och utveckling”. Det handlar inte bara om att agera om de utsätts för våld utan också ha ett förebyggande arbete som säkerställer att barn och unga inte hamnar i situationer av våld och kriminalitet.

Idag ser vi unga människor som dör på våra gator. Föräldrar har ett ansvar men det räcker inte. Var finns de kraftfulla politiska beslut som ändrar på detta?

Vi har fått nog nu!