Samtliga partier i riksdagen ställer sig bakom finanspolitiken och dess ramar. Pengarna som går till välfärd räcker inte utan stora nedskärningar görs. Den sociala tryggheten urholkas, tim- och visstidsanställningar är vad som erbjuds när du blir arbetslös och när du arbetat dina år är pensionen så låg att den tvingar allt fler ner i fattigdom. Men det behöver inte vara så skriver Henrik Frisk, vi måste dra ett streck och säga stopp.

–Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.

Dessa bevingade ord har varit grundbulten inom arbetarrörelsen sedan dess gryning, och borde vara det fortfarande.

Det är en enkel sak att stå bakom dessa ord som ett ideal, en annan att aktivt arbeta för att innebörden bakom orden blir verklighet i den riktiga världen, där människor bor och verkar.

– Dagens vänster har helt tappat fotfästet och i praktiken övergett målet att skapa en välfärdsstat värdig namnet. Det är nämligen så att för att ha en välfärd som styrs efter människors behov och inte efter att kunna pressa kostnaderna så mycket som möjligt så behöver hela ramverket för den ekonomiska politiken ändras.

Samtliga åtta riksdagspartier – inklusive ”vänstern” i riksdagen, dvs Vänsterpartiet - ställer sig bakom det nuvarande finanspolitiska ramverket. I korthet handlar det om att de offentliga finanserna ska visa överskott, det så kallade överskottsmålet. Dessutom ska den offentliga skuldsättningen minska, det så kallade skuldankaret.

Detta leder till omfattande nedskärningar i välfärden, då pengarna inte räcker till att använda välfärdssektorn och ”spara i ladorna” på samma gång.

Det borde – kan man i sin enfald tycka - vara självklart att välfärd ska få kosta att det inte ständigt ska ske nedskärningar i den. Människor har olika behov och det kommer förstås kosta mer att tillgodose den enes större behov än den andres mindre.

– Även den sociala tryggheten får ta stryk. Du måste vara rik för att ha råd att vara sjuk då sjukpenningen villkoras och är på en nivå som hindar ett sunt tillfrisknande. Råkar du bli arbetslös tvingas du in i förnedrande timanställningar eller visstidsanställningar för att kunna få det att gå runt då a-kassan hålls låg. Och när du väl avslutat ett liv i arbete och ska gå i pension, då riskerar du som tack för mödan att få ett ovärdigt liv på ruinens rand. Pensionen är idag så låg att den tvingar ner allt fler i fattigdom. Allt detta beror på ständiga sparkrav för våra offentliga finanser.

– Det här duger inte längre. Någon måste dra ett streck i marken och sätta stopp. Därför finns vi – Socialisterna - välfärdspartiet. Vi vägrar acceptera det rådande finanspolitiska ramverket, överskottsmålet och skuldankaret. Vi strävar inte efter att vi som medborgare ska hållas som gisslan genom yrkespolitikernas nedskärningspolitik och sparkrav. Vi ska ha full sysselsättning och en välfärd som är det den lovar. Där de som skapar värdet - det vill säga vi som arbetar - ska kunna leva ett drägligt liv.

Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. För oss är det inte bara ett ideal, utan också konkret politik.