Jobbet
Vi på Stockholmspendeln överlevde MTR - nu kan resenärer och personal kanske andas lättare
"Så gör du för att stå ut med pendlingen". Det var rubriken till en artikel i Dagens Nyheter förra veckan. Här gav en psykolog tips åt pendlarna för att få till en bättre vardag. Detta mot bakgrund av alla inställda och försenade tåg. I synnerhet våra pendeltåg.
Förseningar, oförutsägbarhet i trafiken och trängsel. Det innebär stress, ångest och ett försämrat psyke, sammanfattar psykologen. Det finns även undersökningar som visar ett samband mellan lång restid till arbetet och sämre mående. Då kan vi konstatera att det kinesiskt ägda MTR har arbetat grundligt för att uppnå sämre psykisk hälsa hos våra resenärer. Man förstår varför Säpo hävdar att Kina utgör ett hot. Säkerhetspolisen har i smyg, utklädda till vanliga resenärer, åkt pendeltåg och kartlagt den destruktiva verksamheten. Bra jobbat!
Blunda och andas långsamt
Vad har då psykologen för tips? Ja, det gäller bl.a. att se till att pendlingen blir ett positivt inslag i vardagen. Man kan t.ex. ringa en god vän medan man väntar på det försenade tåget. Då blir man glad istället för deprimerad. Eller varför inte ringa den ansvarige på MTR och be vederbörande dra åt h-e? Det borde kunna ge positiv effekt på humöret.
Finns det gott om plats i tåget (det gör det aldrig på pendeln i rusningen) föreslår psykologen att man använder restiden till gymnastiska övningar. Eller så försöker man hitta lugnet genom andningsövningar. Blundar och andas långsamt.
Ett sadistiskt experiment
Vad det handlar om, enligt psykologen i Dagens Nyheter, är att få igång det parasympatiska nervsystemet. Det gör du genom att blunda och andas långsamt när din tillvaro blir stressig och ångestfylld. Som det lätt blir om du åker pendeltåg – eller är anställd av MTR.
I sju år har vi varit utsatta för ett sadistiskt experiment där vår arbetsgivare har ägnat sig åt sattyg och elakheter. Många kollegor har blivit bestulna på sin lön, sina lediga dagar och även sitt arbete. Som vi tågvärdar blev. MTR har slaktat trivseln på arbetsplatsen. Byggt upp en tjallarmentalitet och belönat bruntungorna. Man har visat förakt för trafiksäkerhet och vår arbetsmiljö. Spottat på våra arbetsrelaterade lagar och förödmjukat personalen med sin arrogans.
Det här blir min sista krönika med MTR som tema. Som jag har längtat efter att få skriva den!
Med flaggan i topp?
Så ta nu ett djupt andetag, kära kollega. Blunda och andas ut långsamt, långsamt. Försök att hitta fram till ditt parasympatiska nervsystem. Känn hur lugnet sprider sig i din kropp. Hur din frustration och besvikelse ersätts med ett lyckorus. För nu är det slut med MTR. Nästa vecka firar vi bolagets sista dag på pendeln. Man tappar även Mälartrafiken, tunnelbanan och snabbtåget till Göteborg. Framgångssagan slutar med fiasko. MTR är slut. Bye, bye!
Vår sista vd, den femte i ordningen, kommer ingen av oss i efterhand minnas vad hon heter. Ingen bryr sig. Hennes välbetalda uppgift är att trolla fram illusionen av att MTR slutar med flaggan i topp. Att vi ska vara stolta över vad MTR åstadkommit. Som om vi skulle vara stolta över det kaos, det haveri och den kapitalförstörelse och massaker på pendelverksamheten som MTR har orsakat? Glöm det! Vi skäms snarare över våra politiker som låter kriminella gangsters inom järnvägsbranschen slakta vår infrastruktur.
Behov av omprogrammering
Har du någonsin hört en högre chef på MTR säga: ursäkta? Har du hört ett enda självkritiskt ord? Någonsin? Trots att man åstadkommit det största misslyckandet någonsin inom den upphandlade trafiken har man ingenting lärt. Istället försöker MTR in i det sista pådyvla oss att verksamheten gör framsteg. Det är som att lyssna till hjärntvättade sektmedlemmar som behöver omprogrammeras innan de släpps ut i samhället. Ska man skratta eller gråta?
MTR skyller på avtalet med SL. Att dess förutsättningar inte gör det möjligt att fortsätta som operatör. Att det innebär ekonomiska ”utmaningar”. Vilket struntprat! MTR lade sig så lågt som möjligt i anbudet för att sedan försöka dumpa villkoren för oss anställda. På så sätt skulle man ändå gå med vinst. Det var deras plan. Men det sket sig. Man snubblade på sin egen inkompetens.
Kriminellt beteende
Det här blir min sista krönika med MTR som tema. Som jag har längtat efter att få skriva den! Lika länge som vi alla har längtat efter beskedet om att MTR slänger in handduken. Kapitulerat. Nu är det vi som skrattar åt fiaskot. Som ler med hela ansiktet. Även om det i framtiden kommer ännu större skurkar och tar över pendeln, tunnelbanan och Mälartrafiken kan ingen ta ifrån oss glädjen över att MTR är väck. Det känns sååå skönt!
MTR kommer in i det sista plocka åt sig av det som rätteligen tillhör personalen. Det som vanligtvis kallas för stöld. Det är vad Pendelklubben möttes av vid vårt sista försök till förhandling med MTR. Man skyndar även på att avskeda ett antal kollegor som man hävdar har brutit mot anställningsvillkoren. Med vilken rätt kritiserar MTR sina anställda? När det gäller kriminellt beteende (som att bryta mot arbetsrelaterade lagar och trafiksäkerhetskrav) har man tagit täten.
Nu festar vi!
Nästa vecka bjuder Seko-klubbarna på pendeln in till fest. Vi har något att fira. Vi som ännu är kvar på pendeln överlevde MTR men MTR överlevde inte oss. Det är en seger som vi alla är delaktiga i. Vi vann. Vårt parasympatiska nervsystem mår för tillfället alldeles utmärkt. Vi har dragit vårt sista djupa andetag och andas nu lugnt igen.
Rainer Andersson , vice ordförande Seko Pendelklubben
Stöd Vi Som Bygger Landet!
Klicka här för att bli supporter och få en T-shirt
123 346 05 24