Är det att ställa upp för medlemmarna när det nya avtalet säger att arbetsgivare ska undvika att hyvla, att överväga andra alternativ eller att de ska sträva efter att ge dig minst 30 timmar? Det undrar en medlem i Handels som jobbar som butiksanställd.

Snacka om att jag satte eftermiddagskaffet i vrångstrupen när jag under söndagen fick informationen från Handels att jag fått ett nytt kollektivavtal. Efter vad jag tidigare förstått stod parterna långt ifrån varandra. Nu hade de alltså enats.
Handels har haft en hög svansföring i tidningarna den sista tiden, framför allt när det kommer till hyvling av arbetstid men dessutom att vi i handeln är underbetalda och tvingas jobba deltid. ”En lön att leva på” har varit parollen, gissa om jag var sugen på att se om det kravet införlivats?
Löneökningen blev som förväntat i linje med ”märket” som industrin under fredagen redan satt. Ett två-årigt avtal med ett värde av 7,4 %. Det blir en tusing om året ungefär, inget man blir mätt på men ok. För oss inom detaljhandeln är det arbetstidsmåttet som är det viktigaste då få jobbar heltid och det dessutom hyvlas arbetstid hejvilt på dem som anses ha för höga kontrakt.
Döm av min förvåning då jag på Handels hemsida läser att ”I det nya avtalet står det att arbetsgivare ska undvika att hyvla, alltså skära ner antalet timmar för de anställda, och måste överväga andra alternativ när de ska omorganisera. Om de ändå genomför en hyvling får de som varit anställda extra länge extra lång omställningstid”. Maken på slag i luften har jag då sällan skådat. Som om våra lagar och avtal inte redan svämmar över med dessa ”bör”- skrivningar har de nu fått sällskap av ”undvika att hyvla” och ”överväga andra alternativ”. Alla som jobbar på golvet vet att dessa ord enkelt kan kringgås eller förklaras med att man inte har andra alternativ än att just göra en förändring som drabbar personalens timmar, även nu i enlighet med det nya kollektivavtalet. Dessutom innebär ju omställningstid inget annat än tiden man har på sig att skaffa ett nytt arbete, man har ju ändå blivit hyvlad. Det kan väl inte vara medlemsnytta om man faktiskt trivs på sitt arbete men samtidigt vill kunna försörja sig på det?
När det kommer till rätten till heltid förblir axlarna sänkta. På hemsidan står att läsa att ” Arbetsgivaren ska sträva efter att ge dig minst 30 timmar på kontraktet, om du har jobbet som din huvudsakliga sysselsättning”. Sträva mot något är inte detsamma som att genomföra. Skrivelsen förolämpar bara min och mina kollegors intelligens. Ska vi förväntas tro att våra arbetsgivare vips ska börja se vår yrkeskunskap för vad den är och öka upp våra kontrakt för den goda sakens skull för att det nu ska ”strävas” mot ett mål man faktiskt kan strunta i? Det är uppenbart att den som förhandlat fram den delen inte har förankring med hur våra handlare och chefer resonerar när det kommer till flexibilitet.
Jag kan bara konstatera att ”en lön att leva på” bara var fagra ord när det kommer till kritan. Vi kommer fortsatt vara föremål för våra arbetsgivares godtycke och effektivitetsmål. Vi kan ju alltid hoppas krafter inom politiken tar våra frågor på större allvar än vårt fackförbund verkar göra.
Anonym handelsmedlem och butiksanställd.

Omslagsbild: Handelsanställdas förbunds kontor Stockholm, Wikipedia