När man lite morgontrött slår fil över flingorna, förbannar den nya plastkorken (enligt EU-direktiv 2019/904) och det råkar komma fil på röstsedeln till EU-valet, ska man bry sig? När man ser den förre fotbollstränaren växla sedelbuntar från sina bedrägerioffer i ett av de nya, enligt EU, lagliga växlingskontoren, ska man bry sig? När EU stiftar lagar hur långa nattpass vi ska ha i Sverige, ska man bry sig? När tullare tvingas se på när stöldgods förs ut, då måste man väl bry sig?

EU har blivit en spjutspets för att riva ner de lagar och regler som byggde vårt land. När nu byggprogrammets elever runtom i Skåne tar studenten, är det bara var tredje som får en lärlingsplats och så småningom yrkesbevis. Men de andra två tredjedelarna då? Kan det vara rätt att EU-regler om fri rörlighet för arbetskraft gynnar låglönefirmor i andra länder, på bekostnad av våra egna ungdomar och byggfirmor? Vi behöver återupprätta de lagar och regler som byggde vårt land. Bryssel får klara sig utan min röst.