Jobbet

Rensa upp i byggbranschen

Fredag 10 Juli, 2026

Foto ur Filmen Robota Sweden, som finns på SVT Play

På svenska byggen fanns det ifjor officiellt 34 000 byggnadsarbetare från andra länder. Emil Boss, facklig förhandlare, berättar här mer om hur byggbolagen, stora och små, utnyttjar arbetskraft från andra länder.

Emil Boss Foto  Ylva Bergman

Emil Boss Foto Ylva Bergman

Emil jobbar som förhandlare på fackföreningen Solidariska byggare, som organiserar migrantarbetare. Han berättar om bakgrunden till filmen Robota Sweden, om villkoren för migrantarbetare i byggbranschen, utifrån en byggarbetare Sergei och de problem han stöter på när han jobbar för svenska byggbolag.

-Han jobbar för ett byggbolag, ett till synes vanligt byggbolag. På det första bygget, där det byggs lägenheter för allmännyttan, får han ingen lön. Sen jobbar han för ett annat byggbolag och han får ingen lön där heller. Han jobbar på bygget av den här kemiska fabriken i Eskilstuna som har varit väldigt omskriven. Ingen lön alls.

Och då kommer han till vårt lokala fackkontor och så börjar vi jaga de här byggskurkarna och försöker med stämningar, förhandlingar, protester, driva in hans intjänade lön.

Men kan inte det bli ett hot mot ditt utseende att göra sådana saker då? Och hans utseende också?

-Inledningsvis så var vi väldigt oroliga över det där, men vi bedömer inte att det är så farligt som man föreställer sig.

Alla bolag som hanterar stora summor i kontanter har ju så klart ett våldskapital, så är det ju. Men de är helt enkelt smarta nog att inte attackera det svenska civilsamhället inför öppen ridå. Det som däremot händer återkommande det är att medlemmar mottar hot på telefon. Men då spelar de alltid in dem och så blir det oftast värre för skurken.

Medlemmar blir hotade och har varit tvungna att ha personskydd ibland.

Men om nu Sergej får ut sina pengar. Och så kommer det några människor hem till hans släktingar österut. Och säger bara du betalar in de här pengarna så kommer det inte hända er någonting.

-Jag tror att efter det första samtalet med facket eller de första liksom väldigt byråkratiska dokumenten från facket, så förstår oftast de här aktörerna att de har mer att förlora på att börja attackera samhället. Det är min gissning med varför det inte händer så mycket.

Jag tror vi har drivit över tusen ärenden framgångsrikt. Och vi har blivit hotade, visst, men ingenting har hänt . Medlemmar blir hotade och har varit tvungna att ha personskydd ibland. Det är sånt som händer, men det är inte så alls så farligt som man kan föreställa sig.

Solidariska byggare

Solidariska Byggare har möte

De här skurkarna har ju hundra fiender på andra hållet och vill ju oftast gömma sig, typ lämna landet.

Om jag nu blivit blåst tre gånger, så kan jag tydligen vända mig till de kriminella tjetjenerna, som driver in pengarna med våld och behåller hälften själva.

-Om vi lägger ner verksamheten imorgon, då kommer den här tjetjenska maffian i Stockholm få väldigt mycket mer att göra. Därför att det är liksom en av få möjligheter som det viskas om att man kan gå till dem och då kan de hjälpa en att få ut lönen när man blivit lurad.

Men det som inte berättas lika tydligt om det är vad de använder för metoder, brottsliga metoder och hur stor procent av lönen som de själva stoppar i fickan. Så vi har haft fackliga utbildningar som handlar om "Låt oss presentera tjetjenerna och alternativen. Använder inte av de här kriminella indrivarna och nu ska vi förklara varför".

vapen

Varför, varför ska de inte använda tjetjenerna då?

-Därför att de utnyttjar arbetare. Därför att de använder hot och våld. De är själva brottslingar. Och att de ofta följer pengarna. Om byggskurken betalar tjetjenerna mer, då byter de sida.

Hur har det blivit så här i Sverige, du har ju följt utvecklingen ett tag?

-Jag tror att de som gick före oss, och jag är bara vårt perspektiv sträcker sig kanske sex, sju år bakåt i tiden. Men redan för femton år sedan så måste det ha suttit folk och tänkt: Herre jävlar, det här växer och växer.

Och så har det fortsatt. Vad det beror på är ju liksom en uppsjö av politiska beslut, teknisk möjlighet att resa. Men själva drivkraften är ju väldigt tydlig och enkel och det är ju den globala ojämlikheten. Alltså att om du, jobbar du i Uzbekistan så kanske du får en lön på 1500 kronor på en månad. Och då kan det vara värt att kämpa sig över land och hav, komma till Sverige, bli lurad på halva lönen och ändå få ut 8000.

magdalena med städhink städhink.jpg

Magdalena Andersson anlitar städbolag

Så länge den globala ojämlikheten finns och den tekniska möjligheten att resa finns, då kommer människor förflytta sig. Då kommer de hit naturligtvis från Uzbekistan, Kirgizistan och Nicaragua och så vidare. Och då står exploatörerna redo. Och utmaningen för samhället är ju att mota bort exploatörerna, se till att svenska villkor råder på svenska arbetsplatser.

Hur gör vi det?

-Det gör vi genom att med helt traditionella fackliga metoder ta företagen en och en. Det är otroligt enkelt, otroligt kostnadseffektivt.

Om man jämför med de andra förslag som, som har höjts från olika aktörer att det här måste polisen ta hand om. Då pratar vi om en jätteapparat med straffrättsliga processer som kan ta fem år. Sen ska cheferna sitta i fängelse. Det kostar liksom miljoners miljoner.

se till att svenska villkor råder på svenska arbetsplatser.

Vi har ingen annan utbildning än den fackliga. Och vi sitter och avslutar sextio, sjuttio ärenden per år Med en billig laptop. Och det är medlemmarna själva som betalar, inte skattebetalarna.

Men det är ändå ett stort berg av saker som inte ni får reda på, gissar jag?

-Vi har bara en lokal blick och vi har en blick som sträcker sig in i vissa grupper av arbetare, ukrainare, centralasiater, rumäner. Vi vet mycket lite om de som jobbar på nagelsalonger från Filippinerna och så vidare..

Jag har ju själv varit byggnadsarbetare och råkar man då ut för någonting, då finns lagar och regler. Och vet man inte, så har man ändå kompisar på jobbet, någon som säger att nej, men så här ska det inte vara. Och även cheferna på många firmor vill att det ska vara rätt. annars kan man inte konkurrera, om det är någon som bjuder under hela tiden.

På något sätt känns det som att dom har sagt upp detta osynliga kontrakt om rättvis konkurrens, Skanska och NCC och Peab. Eller hur ser du på det?

-Det är en mycket intressant fråga. Det finns en man som heter Lennart Weiss som från företagarsidan på Veidekke som slagit larm om arbetslivskriminaliteten i tio år kanske.

Det han gjorde var att granska alla Veidekkes underentreprenörer och så kom han fram till att många fuskar med skatter och bryter mot lagar. Det som har hänt i Sverige, det är att gråzonsekonomin har kommit, att se mellan fingrarna med fusket.

Vad menar du?

-Att den öppna hemligheten om svarta löner, utnyttjade migranter har gått uppåt i entreprenadleden och gråzonsekonomin är nu hos huvudentreprenörerna. Alltså hos Veidekke, hos Skanska och så vidare. Man anpassar sig, man normaliserar fusket.

gråzonsekonomin är nu hos huvudentreprenörerna

Och det är väldigt farligt. Därför att när de största aktörerna börjar se mellan fingrarna och konkurrerar med varandra genom fusk, alltså billiga upphandlingar med fuskande bolag, då liksom, då skälver hela branschbygget på något sätt.

En sak är ju till exempel all byggmoms, allt skatteinbetalningar och sånt. Det sker inte i Sverige då längre, utan det sker till, om det sker, till ett polskt eller något annat entreprenadföretag. Eller hur?

-Ja, alltså det finns ju mycket fusk kring det absolut, men det är en, en viktig poäng att slå fast att vi trodde vi skulle stöta på de så omtalade baltiska och utländska bolagen.

Det är inte de som utnyttjar tredjelandsmedborgarna. Det är svenska aktiebolag och enskilda firmor. Anledningen är enkel. Det har blivit så lätt och billigt att starta ett aktiebolag.

vi trodde vi skulle stöta på de så omtalade baltiska och utländska bolagen

Det finns jättemycket fusk kring var man är registrerad liksom fusk kring utstationering. Men det jag menar är att det fusket är mycket lindrigt och mindre allvarligt än det fusk som sker på svenska aktiebolag med tredjelandsmedborgare. Därför att utsattheten, alltså vad arbetarna har att förlora, är större. Eller ännu mer konkret, möjligheten att komma tillbaka eller inte.

pratar man alltid om hotet från de utländska företagen. Och vi sitter bara och liksom harvar med svenska aktiebolag

Om du blir utvisad till Uzbekistan så är det svårt att komma tillbaka. Ukraina, innan kriget, var det ganska lätt att komma tillbaka från, då följer löneläget migrationsstatusen och utsattheten.

Innan Ukraina kriget då kanske uzbeker jobbade för femtio till sjuttio kronor i timmen för de hade svårt att komma tillbaka. Ukrainare som kan ta minibussen och det tar några dagar, de kanske jobbade för hundra kronor i timmen svart. Och arbetare från EU-länderna. De ligger ju långt över de här tredjelandsmedborgarna i lön.

Vi i Solidariska Byggare är lite trötta på att i den offentliga debatten så pratar man alltid om hotet från de utländska företagen. Och vi sitter bara och liksom harvar med svenska aktiebolag hela tiden. Som konkursar och skrivs över på hustrun och startas nytt. För att vi har en så liberal entreprenörsvänlig lagstiftning nu.

Det ska vara lätt att starta företag, det ska vara lätt att konkursa företag, det ska vara lätt att starta nya företag. Och det här utnyttjar ju oseriösa entreprenörer kan man säga.

Så ansvaret för hela den här skumrasket ska egentligen, enligt dej, sökas lite högre upp? Bland politikerna hur de har avreglerat. Eller har jag förstått dig rätt?

-Det är delat ansvar. Politikerna har säkert inte gjort det av illvilja, men dom har med lagstiftningen skapat en perfekt storm, som gynnar kriminella. Det finns ju otroligt mycket lag, lagar att se över.

Men trots detta så sitter ju vi här som en sorts glada volontärer och driver in tio, tjugo miljoner om året med de lagar som finns i dag. Och så säger folk: "Åh, här har nog Byggnads mycket att lära". Eh, Byggnads har ju tusen gånger eller hundra gånger i alla fall mer resurser än vad vi har. Och då handlar det ju inte om att man måste ändra lagarna.

LO med sina muskler borde sätta åt de här företagen

Jag menar, reglerna i spelet är redan i dag tillräckligt bra, för att facken skulle kunna börja flytta pjäserna lite mer. Så jag tycker att det är ett delat ansvar, men skulle jag säga det viktigaste som kan hända, det är att LO med sina muskler börjar sätta åt de här företagen. Välkomna migranter men sätta åt företag med systematik.

Sen är det jätteviktigt att ändra lagarna också.

Varför sker inte det tror du?

-Ja, det finns ju många hinder på vägen. Ett hinder var ett hinder även för oss. Det handlar om fackliga principer. Den så kallade karensen gör ju att i Sverige så kan du inte ringa till facket och säga hej, jag har blivit avskedad, kan jag gå med i facket och få hjälp direkt?

Och man förstår ju varför. Problemet är att det är en orimlig förväntning att, någon som kommer från Kirgizistan, skulle gå med i facket innan de blir lurade i Sverige. Det kommer aldrig att hända på en bred nivå. Hur mycket foldrar man än delar ut. Facken i många länder i världen är korrupta. Alla de träffar i Sverige försöker lura dem och så vidare.

går du med i facket, vi kräver ut din lön, även retroaktivt,

Därför har vi hävt den här regeln och säger att vi har öppna mottagningar. Kom hit och berätta vad som har hänt. Vi berättar varför facket är bra. Så går du med i facket, vi kräver ut din lön, även retroaktivt, och så stannar du kvar i facket.

-En ombudsman på LO-förbundet Byggnads gjorde en sådan grej på byggföretaget Prowork, där lyckades man få in en stadig fot och värva en massa EU-medborgare, en massa migrantarbetare. Och det var ju en jättebra satsning. Man lyckades med det.

Men tydligen hade Byggnads ledning gjort någon överenskommelse med Prowork och så avskrev man alla byggarbetarnas fordringar. Och det är ju jävligt tragiskt för dem, för vem är det som behöver de här pengarna?

-Tragiskt, man tyckte synd om ombudsmannen som verkar ha gjort ett bra jobb.

Det finns många goda krafter, även i LO, men hur kan vi samla de här goda krafterna? Du ser ju problemen och det gör ju många vanliga byggnadsarbetare och många Byggnadsombudsmän också. Men ändå så står vi här.

Peabs byggskola i Malmö hade tjugotre stycken som gick ut byggskolan 2023. Ingen av dem har jobb i byggbranschen. Och vad säger det? Förutom att vi kan läsa i tidningarna att byggentreprenörsföretagen, de stora, Skanska, och de där säger att: "Ja, vi har en sån brist på yrkesfolk". Jaha, men vänta nu. Ni har ju själv utbildat tjugotre man. Varför får de inte jobb då? Varför är det enklare att ta in folk från Uzbekistan eller vad man gör? Ja, det finns ju en anledning som du pekar på. Pengar.

-Ja, det är väldigt sorgligt. Alltså, jag menar när botten av branschen sjunker, då följer allting med. Man måste liksom identifiera att om man är en infödd byggnadsarbetare, då är det här ett problem som berör en själv. Därför att om kollegan bredvid får halva lönen, då kommer min lön också sänkas till slut.

Men återigen, hur kommer vi vidare då? För det är ju ett problem att som du sa, botten går ur och hur ska vi ta oss upp med näsan ovanför vattnet då?

-Ja alltså jag känner mig ganska positiv. Ur mitt perspektiv. Jag sitter och löser byggärenden med mina kollegor. Jag tror att allting bara handlar om att skala upp. Och jag menar det som syndikalisterna gör nu, det kommer inte att lösa landets problem. Men det föregår med ett gott exempel och det bevisar, det slår hål på ett antal myter som har funnits.

Att migrantarbetare skulle vara oorganiserbara, att de skulle vara för rädda för att våga organisera sig eller att de skulle vara anti fackliga och inte ville organisera sig. Den myten har vi slagit hål på. Och då ser vi att Byggnads för varje år investerar mer och mer resurser i de här frågorna.

Jag tycker att det går bedrövligt långsamt. Men man ser ju stegen. Och då tänker jag att för mig är lösningen väldigt nära till hands. Kopiera arbetsmetoderna, sätt personer i arbete och börja rensa upp byggbranschen.

Om man tog det vi gör i Stockholm och skalar upp det med tio, vilket låter stort, men LO har så otroligt mycket pengar, så har du redan där fått bort det värsta.

Skulle det hjälpa de här tjugotre unga byggarbetarna som inte fick fortsätta i Malmö då tror du?

-Jag tror att på sikt, så om man minskar gapet mellan en infödd byggare och en exploaterad migrantarbetare, då minskar man också tävlingen mellan bolagen i lönedumpning. Ju större det gapet är, desto mindre attraktiva blir de här unga färdigutbildade.

Och då får man också tänka på alternativet. Ska vi sitta och ta byggbolagen en efter en och organisera arbetarna en efter en? Kan man inte bara stänga gränsen och bygga en mur? Alltså en lagstiftningsmur.

Alla vi som jobbar med det här är helt övertygade om att det är naivt.

Fast England har väl gjort det. I och med att man lämnat EU, så har lastbilschaufförerna och byggnadsarbetarna fått väldigt bra lönehöjningar för att plötsligt finns det inte folk att få. Och bolagen har varit tvungna att anställa engelsmän.

-Det är möjligt att om man lämnar EU så händer det en massa saker som har med EU-medborgare att göra.

Men i dag, skillnaden mot tidigare är att om jag växer upp i Kirgizistan, då kan jag ta mig till Sverige. Om du har hundra tusen utfattiga landsbygds söner så kommer många av dem ta sig till Sverige. Om de kan det, och det kan man. Det kommer alltid komma, så länge den globala ojämlikheten består, kommer folk komma hit och arbeta.

Och då handlar det ju om att finna sig i den situationen på något sätt och se okej, vad kan vi göra? Jo, vi kan följa arbetarrörelsens tradition av att ena arbetarna för gemensamma intressen. Och då kan man säga, men det funkar inte.

Men då menar jag, men titta, det funkar ju.

Ja, och det har ni visat väldigt bra. Traditionellt har svenska facket alltid reagerat när arbetsgivaren har importerat folk från andra länder till låga löner. Allt ifrån Ådalsstrejken och Amaltea och så vidare. Men sen satte vi upp en sorts gräns, mur får man väl säga då med ditt ordval, mot andra länders arbetskraft och sa att här i Sverige så gäller de här lönerna.

Men ser du inte det som också en viktig väg, utan att förringa det ni gör? För det är A och O att facket funkar.

-Jo, så är det ju. Och jag ska inte vara så syndikalistisk att jag viftar bort de politiska lagstiftningsfrågorna. Det gör jättestor skillnad. Jag menar, det som hände med alliansen var ju att från att man hade en sorts samhällelig nämnd som bestämde om arbetstillstånden. Så la man makten över migrationen i händerna på ägare av sjaskiga rörfirmor och restauranger och så vidare.

den här arbetskraften kan inte byta husbonde på två år

Det är ju naturligtvis ett problem liksom. Makt korrumperar och de här bolagen insåg ju snart att vänta nu, den här arbetskraften kan inte byta husbonde på två år. Då blir de deporterade. Då tas deras barn ur skolan och de blir tillbakaskickade. Jag kan nog göra vad jag vill nu med dessa arbetare från andra länder. Jag har träffat många som har blivit fysiskt misshandlade, mordhotade, våldtagna och som fortfarande stannar och går till jobbet. För att det liknar, det är otroligt likt den här gamla legostadgan under statarsamhället.

Där man, där fick man ju en gång om året under slankveckan byta husbonde. Och det var väldigt många flyttar. Och nu får du efter två år byta husbonde och det är många som försöker göra det. Så att hela den lagstiftningen är ju ett haveri. Alltså alliansens lagstiftning skapade stor vanmakt och maktmissbruk.

Men detta rör ju bara den legala arbetstillståndsinvandringen. Det är fortfarande människor som kommer hit utan tillstånd.

Bygghissen 2

5 arbetare dog i hissraset

Ja, och som du beskriver så har det ju spridit sig uppåt i hela byggbranschen och att det är självklart. Jag får ju inte bygga ett hus om jag ska betala kollektivavtalslöner och en annan byggare lämnar ett anbud med arbetare som bara har svarta skitlöner eller till och med ingen lön alls.

Prispressen använder NCC och Skanska också. Med förskräckande följder som till exempel den här hissolyckan ute i Sollentuna.

-Ja, när man ser den här kortfilmen så tycker jag man ska bära med sig att situationen inte är bättre för migrantarbetare i svenskt jordbruk, städbransch, nagelsalonger, transportbranschen.

vår stora fackförening också skulle kunna göra någonting åt detta skumrask

Det är en allmän arbetsmarknadssituation. Det är som inte bara i byggbranschen.

Ja, men ni har visat på att det finns en lösning, med era små resurser som vår stora fackförening också skulle kunna göra någonting åt detta skumrask.

Välkommen med dina frågor och kommentarer till Emil Boss.

Ulf Johansson

F d Maskinreparatör, Kristianstad

Stöd Vi Som Bygger Landet!
Klicka här för att bli supporter och få en T-shirt