Genom yrkesutbildningar har otaliga svenska ungdomar fått arbete och trygghet. Men hur klarar sig ungdomar på byggprogrammet efter studenten, när de konkurrerar med erfarna utländska arbetare med lägre lön? Och hur har yrkesutbildningarna påverkats sedan högskolebehörigheten försvann? Om detta och mycket annat samtalar Finn Ternrud, f.d. målare och numera yrkeslärare på byggprogrammet, med Ulf Johansson, pensionerad rörmokare.

Lyssna på hela intervjun här: https://open.spotify.com/episode/1fDPpcn6EzvJXj8J0XCT1c?si=71c0d73e3edc408f

Finn Ternrud kom själv till målaryrket genom en lärlingstjänst.

– Jag började ju som lärling efter skolan. Jag var lite trött på skolan så där så fick jag jobba som målare då jag gick som traditionell lärling. Och då hade man ju att man var ju ute och jobbade och fick ju lön och allting. Och det var ju en väldig morot.

2011 försvann den grundläggande behörigheten från yrkesprogrammen, alltså hade man inte längre högskolebehörighet efter studenten från ett yrkesprogram. Finn Ternrud är kluven till den förändringen.

– På ett sätt så tycker jag det är bra att ha en lång sammanhållen utbildning för att lära sig saker. Men till saken hör faktiskt också att majoriteten klarade det gamla systemet som Björklund kritiserade.

Vidare berättar Finn Ternrud att arbetskraftsinvandringen har på senare år skapat problem för elever på byggprogrammet.

– Nu har man ju det här då att det är en konkurrens i hela Europa om jobben, och det finns ju duktiga hantverkare från andra länder. Och det är ju också så att de är vuxna. De som kommer här de har ingenting att ta hänsyn till med livet [...] Det är inget annat det handlar om, säger de. De är där för att jobba och det är svårt att konkurrera.