Samhället

Kan man lita på Riksbankens inflationssiffror?

Onsdag 14 December, 2022

Uträkningen av inflationen är både felaktig, krånglig och full av bedömningar och gissningar skriver Hugo Jörgensen. Som ett exempel ger han priset på en ny dator. Om prestandan på den ökar så menar Riksbanken att priset har sänkts och då blir inflationen lägre. Men priset på villor, bostäder och aktier räknas inte med och här har det varit en oerhörd inflation. I artikeln ger Hugo Jörgensen en förklaring till varför det är så.

Fler inlägg om inflationen kommer.

Enligt Riksbanken har inflationen tidigare varit låg och först nu har den börjat öka. Samma sak säger de flesta ekonomer och ekonomijournalister. Till att börja med sades det att det är bra om inflationen skulle ligga mellan 1 och 3 %. Sedan bestämde sig Riksbanken för att den skulle vara exakt 2,0 %. Varför just dessa siffror finns det ingen uträkning eller fundering kring. Det har bara bestämts så. Kanske hade de en spåkula, kanske slog de tärning om det. Vad vet jag. Men någon nationalekonomisk uträkning kring hur inflationen bör vara finns inte. Uträkningen av inflationen är dessutom både krånglig och full av bedömningar, gissningar. Hela tiden samlas det in statistik över priser. Ta priset på en ny dator t.ex. Om prestandan på en ny dator har höjts så anser Riksbanken att priset har sänkts och därmed blir inflationen lägre. Alla varor och deras priser viktas också. Ta t.ex. detta med blöjor. Alla personer i Sverige köper ju inte blöjor så där viktas priset och så fås något slags genomsnittsprocent fram. Skulle sedan Riksbanken ändra sina bedömningar så blir det andra procent vad gäller inflationen. Inflationsprocenten är alltså ingen vetenskap som riksbankschefen, politiker och journalister gärna vill framställa det som. Dessutom är det så att andra länder gör andra bedömningar så när inflation jämförs mellan länder är det nästan som att jämföra äpplen med päron.

Men i Sverige är det största bedrägeriet att priset på villor, bostäder och aktier inte räknas med. Här har det ju varit en oerhörd inflation. Enligt Andreas Cervenka fick man i genomsnitt 200 kvm när man 1996 betalade 1 miljon kr för en bostadsrätt. 2021 fick man enbart 22 kvm. Det är en inflation på nästan 1000 % mellan de åren. Vad beror då denna otroliga inflation på? Jo framförallt på att Riksbanken och bankerna skapar pengar, att penningmängden ökar. När du tar ett lån till en bostad finns nämligen inte de pengarna i bankens kassavalv. Utan efter en kreditprövning skriver banken in siffran på ditt lån i datorn och vips har pengarna skapats ur tomma luften. Då vi haft väldigt låg ränta och till och med minusränta har det varit väldigt billigt att låna. Därmed har bankerna lånat ut mer och mer och denna ökande penningmängd på bostadsmarknaden har skapat den våldsamma inflationen på denna marknad. Samma effekt kan vi se på aktiemarknaden då den ökade penningmängden också gått till aktieköp.

Men låt oss för ett ögonblick bortse från fantasipriserna på hus och aktier. Vi accepterar också Riksbankens gissning att inflationen varit 2 %. Varför har då den ”normala” inflationen inte varit större? En viktig orsak är helt enkelt alla nya fabriker i Asien och framförallt i Kina. När vi går i affären och köper kläder, leksaker och elektronik förundras man ibland och skakar på huvudet. Till priset av låga löner och miljöförstöring har många priser till och med sänkts. Vi kan inte heller bortse från att priset på energi har varit betydligt lägre än vad det är idag.

Detta är ett diskussionsinlägg. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vad tycker du? Kommentera gärna i kommentarsfältet nedanför!

Hugo Jörgensen

f.d industriarbetare, Mark

Stöd Vi Som Bygger Landet!
Klicka här för att bli supporter och få en T-shirt