I varje valrörelse får vi från alla partier höra hur det ska satsas på vård, skola och omsorg. Istället blir det effektiviseringar, mindre anställda ska utföra mer. Arbetstidsmodeller ändras till det sämre, minutscheman styr i hemtjänsten och stressen ökar för de som arbetar.

Vi fick ett samtal med Johanna Flack som startade undesköterskeupproret i Varberg början av 2022. Nu är man över 900 medlemmar, namninsamlingar och demonstrationer har genomförts. Johanna säger att "vi jobbar med hjärtat när vi jobbar." Men att Agda 95 år får hemtjänst en kväll är inte deras ansvar utan kommunens. Det är viktigt att man skiljer på det för många av dem tar på sig väldigt mycket personligt. "Vårt ansvar är att gå till jobbet på vår arbetstid och utöver arbetstiden är det kommunens ansvar att lösa vården", säger Johanna.

Läs hela intervjun, den säger mycket om hur undersköterskornas arbetsvillkor är men också vad de har gjort i Varberg för att ändra på det.

Hej, kan du berätta vem du är

– Jag heter Johanna Flack, snart 48 år och jag startade undersköterskeupproret i Varberg under 2022. Jag gjorde det för att jag var arg och tänkte att då har jag en sida där jag kan få ur mig all min ilska. Från början var vi bara två personer. Vi bjöd in några vänner var och blev lite större men september 2022 ökade det rejält och vi blev runt 500. Idag är vi 947 medlemmar och nu kanske vi faktiskt kan påverka. De flesta är undersköterskor men vi låter alla som stöttar oss vara med.

Nya arbetstidsmodellen — vad innebär den?

– Vi har en jättestor brist på personal inom vården i hela landet och det är inte många som utbildar sig inom vården. Här i Varberg var det bara två elever ett år som sökte. Det visar på att något är väldigt fel. För att komma till rätta med bristen på undersköterskor har man startat nya hållbara arbetstidsmodellen, det som innan kallades hälsoschema. Man ändrade namnet för det blev så mycket mothugg. Den nya arbetstidsmodellen skulle trätt i kraft i slutet av förra året men vi startade en namninsamling och fick igenom att man sköt upp den.

– All vårdpersonal inom kommunen ska jobba lika, alla ska jobba dag, kväll, natt och varannan helg. Jag som nu jobbar inom daglig verksamhet måndag till fredag ska jobba varannan helg och annan personal ska komma in de dagar i veckan när jag då blir ledig. Vi ska alltså inte jobba på samma plats längre och man kan säga att alla har resurspass men utan att få extra betalt för det. Bemanningsenheten sa man upp förra året. Daglig verksamhet skiljer sig från arbete på boenden. Det kommer kunder från olika boenden och vi har mycket aktiviteter. Det finns till exempel de som blir arga när det kommer in annan personal. Den här modellen finns och prövas även i andra kommuner men Varberg har dragit det väldigt långt. I Halmstad fungerade den inte och i Falkenberg har man inte infört den.

Det har kommit nya EU-regler om dygnsvila. Hur påverkar det er inom vård och omsorg?

– Ja nu kommer också nya EU-regler in och dygnspassen är hotade. Det innebär bl.a att dygnsvilan ska vara elva timmar men här i Varberg har man ändrat det till tretton timmar! Det innebär att vi får ännu kortare pass och måste jobba ännu fler dagar. Det gör man enligt kommunen för att man bryr sig om vår hälsa, vi har så höga sjukskrivningar. Socialförvaltningen går in och ändrar hur de tror är bäst och förvaltningschefen tar arbetsgivarbeslut vilket innebär att Kommunal inte kan gå in och förhandla.

– Det här betyder att man inte får jobba kväll och sedan dag dagen därpå, alltså rygg i rygg pass för då får man inte så mycket vila som man ska ha. För att få ett bra schema kan man förenkla och säga att du jobbar en vecka dag, en vecka kväll och så varannan helg. Det innebär att den veckan en ensamstående förälder har barnen får hon inte någon fritid, träffa vänner eller göra något. Jobba kväll när du har barnen fungerar inte heller för det är fem års väntetid till nattdagis.

– Det blir fler och fler äldre men färre som utbildar sig inom vården. Vi hade redan förra året ett underskott på undersköterskor och vi har haft en massa tjänster i kommunen som inte kunnat täckas för det har inte funnits personal. Då går man in och genomför den här nya hållbara arbetstidsmodellen vilket har inneburit att bara i år har 40 undersköterskor sagt upp sig.

Tre semesterperioden — vad säger ni om det?

– Det här med tre semesterperioder fattades också som ett arbetsgivarbeslut och Kommunal hade inget att säga till om. Vi protesterade mot det, vi lämnade in namnlistor med ca 3000 namnunderskrifter men kommunen valde ändå att köra på det. Nu har man gått ut och erbjudit extra pengar för att gå in och ta pass i sommar för de har inte kunnat lösa det. Det visste vi ju redan. Om inte vårdpersonalen går med på tre semesterperioder så kommer ju de inte kunna lösa det. Det är faktiskt vi som har makten att kunna lösa sommaren. Men eftersom de motarbetar oss så motarbetar vi tillbaka. Vi svarar inte i telefon på vår lediga tid, det har vi enligt lag ingen skyldighet att göra.

Vi jobbar med hjärtat säger du?

– Vi vårdpersonal jobbar mycket med hjärtat. Vi tänker på våra pensionärer, att de inte ska bli drabbade. Men så länge vi gör det kommer vi inte heller få igenom våra rättigheter. Det är inte vårt ansvar att Agda 95 år får hemtjänst en kväll utan det är faktiskt kommunens ansvar. Det är viktigt att man skiljer på det för vi tar på oss väldigt mycket personligt. Vårt ansvar är att gå till jobbet på vår arbetstid och utöver arbetstiden är det kommunens ansvar att lösa vården. Det är klart att vi inte kan ta bort våra hjärtan och när vi jobbar så jobbar vi med våra hjärtan för vi älskar våra kunder. Men när vi är lediga så får vi ta bort det. Det är inte vår skyldighet att hoppa in i ur och skur när kommunen ringer och vill att vi ska arbeta.

– Man har till exempel nu erbjudit 130:- mer i timmen om vi under vår semester hoppar in extra på dagtid. Det är bara det att om vi blir inbeordrade så får vi mycket mer. Kvalificerad övertid ger mycket mer än 130:- i timmen. Varbergs kommun tror att vi ska sälja vår semester för ingenting.

– Varbergs kommun har låg skatt, de klappar sig på axeln för att de är så duktiga men det är på bekostnad av vård och omsorg. De lägger mellan 80 och 110 miljoner mindre varje år till vård och omsorg.

– Tre semesterperioder börjar nu om någon vecka. De innebär att om du har första eller sista perioden får du inte fyra veckor med dina barn som kommer att gå i skolan en och en halv vecka av din semester.

Semesterperioder, flex, parkeringsböter är några exempel på försämringar. Berätta mer!

– Det har länge varit tre perioder i grunden men det har varit varje enhets uppgift att lösa semestern och det har inte varit utifrån hur vi vill ha det utan vi har löst det utifrån verksamheten. Ett exempel är att de la tre semesterperioder hos oss på daglig verksamhet. Vi lägger våra semestrar utifrån hur våra kunder tar sina semestrar men med tre semesterperioder skulle kommunen behöva ta in vikarier och det kostar. De backade, vi fick lägga våra semestrar som vi ville. I alla fall i år.

– Kommunen tog också bort flexen vid nyår. Kommunal menade att arbetsgivaren utnyttjade flexen, sa upp avtalet och det tecknades ett nytt flexavtal i september förra året. Men efter några månader valde kommunen att helt plötsligt ta bort flexen för vård och omsorgspersonal i Varberg. Det man inte insåg var att man fortfarande skulle stämpla in sig och stämplade du in dig en minut före eller efter blev det en röd markering som du måste gå in i datorn och ändra och skriva en förklaring. Men hur ska all personal kunna stämpla in sig på exakt tid på samma dator?

– Hemtjänsten har alltså ingen flex men stämpla in och ut sig ska dom. Då undrar man om de gör det i övervakningssyfte, litar de inte på sin personal?

– En annan sak är att hemtjänsten får betala sina egna parkeringsböter. De jobbar med minutstyrning, de har ett visst antal minuter på sig för varje insats och så får de en färdtid som ibland inte är någon färdtid alls. Du hittar ingen parkering, du ska in och sätta en sond som måste sättas i tid och då parkerar du där du hittar en plats. Det rimmar väldigt väldigt dubbelt för mig. Här är vi minutstyrda, jobbar under stor press och du ska utföra en insats som kommunen kräver. Men de har inga parkeringstillstånd till oss. Det vore en väldigt enkel grej att lösa, ett parkeringstillstånd från Varbergs kommun. Men nej det har man röstat ner!

– Det är många saker som försämras för vårdpersonalen. Nu har vi Falkenberg rätt så nära vilket gör att flera av de som säger upp sig börjar där i stället. Nu var det tre enhetschefer som sa upp sig på en vecka och två av dem gick till Falkenberg. De ville inte vara kvar på ett sjunkande chef sa en av dem.

– Kommundirektören har efter nio månader gått med på att träffa mig tillsamman med Kommunal. Jag antar att han vill höra hur man skulle kunna lösa allt på ett annat sätt, att vi kommer med en egen plan. Då tänker jag att först och främst fångar man upp de 10% som är sjukskrivna på ett bra sätt. Man måste gå till grunden med varför så många är sjukskrivna. Den största andelen sjukskrivna ligger i hemtjänsten och där har vi minutstyrningen. Minutstyrningen är fruktansvärd och hemtjänsten är bland det värsta att jobba inom, det är en sådan sjuk stress där. Man hinner kanske inte äta middag, färdtid finns inte, det får inte hända någonting utöver planeringen för då blir hela dagen förstörd. Det är det som gör att folk blir sjukskrivna, det skapar stress och ångest. Man lyfter många gånger dubbelbemanningar själv för att det saknas personal, för att den andra personalen som också går på minutstyrningen är försenad. Minutstyrningen måste bort!

– Jag har jobbat inom hemtjänsten innan i många år och brukar hälsa på några av pensionärerna. De uttrycker tankar som att de vill inte vara med om det här. Vi kan ju lika gärna dö för vi känner oss som att vi är i vägen, att vi är ett påhäng för kommunen för att vi inte klarar oss själva får jag höra. Det är inte värdigt!

– Ett exempel är att hemtjänsten inte längre får följa pensionärer ner till matsalen och hjälpa dem att bära brickan till ett bord. Så de som inte klarar att bära brickan själva får inte gå dit, äta nylagad mat, träffa andra utan blir hänvisade till kyld mat på rummet. Det är diskriminering tycker jag.

– Det här går åt ett håll som är väldigt skrämmande för mig.

Hur sätter ni kraft bakom era krav?

– Vi har haft namninsamling och två demonstrationer, den sista nu Första Maj. Tyvärr kom det inte så många som jag hade hoppats, vi var 350 personer. Jämför det med att det kom 3000 för att man inte får parkera bilen på stranden. Men jag tror och hoppas att engagemanget har börjat sprida sig mer. Det kommer lite nya medlemmar till undersköterskeupproret och många stannar mig på stan för att prata. Det är inte bara för oss själva vi kämpar utan för pensionärerna. Det är de som byggt upp vårt land, de har jobbat ett helt liv. De har rätt till att få det bra de sista åren i livet.

Har facket stöttat er i undersköterskeupproret?

– Från början gjorde de inte det, det var lite krig i media och så mellan facket och mig. Jag undrade ju, var är Kommunal, vad gör de? Men vi blev större och starkare och då bjöd de in oss till ett möte i början av året. Det var ett livligt möte, det var arga röster och mycket frustration. Kommunal står och berättar vad de gjort och klappar sig på axeln. Sen undrar en från Kommunal vem som leder undersköterskeupproret, att många medlemmar är osäkra på om det är 24:7. Då var jag tvungen att ställa mig upp, det blir applåder, och jag undrar om det är någon där som inte vet att det är jag som leder undersköterskeupproret. Och det är det ju inte. Vi är helt partipolitiskt obundna men däremot är Ingemar Ericsson från 24:7 min kollega. Han är så klart 24:7 i mångas ögon men han är också en helt fantastisk undersköterska och det är viktigt att sära på de två sakerna. Han är med för att han jobbar inom LSS i kommunen.

– Efter detta mötet bjöd Kommunal in mig till ett möte och de ville att jag skulle gå med i Kommunal och i socialdemokraterna. Nej jag vill inte gå med och jag vill absolut inte engagera mig politiskt mitt upp i ett undersköterskeuppror som är partipolitiskt obunden. Jag går däremot med i Kommunal om ni visar mig att ni ska kämpa för oss medlemmar, sa jag. Jag kan inte påstå att jag på de här två månaderna efter mötet sett så mycket av deras kamp. Nu har jag ett möte med dem i slutet av maj där jag kommer säga att jag går ur Kommunal för de har inte visat att de kämpat, de har inte återkopplat till medlemmarna.

– Jag gjorde en undersökning i undersköterskeupproret med två frågor. Den första löd ”Har du förtroende för Kommunal” och 86% svarade nej. Den andra frågan löd ”Har du fått den hjälp som du velat ha från Kommunal” och här svarade 79% nej. De här två omröstningarna tänker jag ta med mig till mötet och visa att så här ser det ut och fråga om de är nöjda med det, om de tycker att det är bra siffror. För det tycker inte jag. Det jobbet som jag gör och som de varit arga på mig för är egentligen det jobb som de skulle gjort för längesen. En privatperson ska inte behöva starta ett uppror, då har det gått väldigt långt. Fackförbunden är ju till för att vi ska ha en bra arbetsmiljö, att vi ska få bra löner osv. Och de har gjort många bra saker och kämpat för semestrar, förkortad arbetstid och jag uppmanar folk att vara med. Men sektionen här i Varberg är väldigt lama, de har inte visat framfötterna och de jobbar helt nere på sektionen. Jag tycker inte att man ska jobba heltid på sektionen utan 60% på sektionen och 40% ute i verksamheten. Annars vet man inte vad man ska förhandla om. Under pandemin när vårt avtal löpte ut så satt vi i ett guldläge och en strejk hade gett oss ett bra avtal. Istället förhandlar man igenom det sämsta avtal någonsin där vi inte får någon lönehöjning alls det tredje året. Det var då jag gick ur facket.

– Kommunen är svår att komma åt, det är en stor arbetsgivare och det gäller att trycka på. Vi har gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket med runt 300 namnunderskrifter men vi har inte hört något än. Anmälan innehöll bland annat att folk känner sig stressade, inte vet om de kan jobba kvar, att vi får jobba över men vi får ingen övertid. Nästa steg är att anmäla till IVO där vi tar med alla specifika händelser som det borde varit en IVO anmälan på eller där det har blivit en anmälan men den har lagts ner. Om vi samlar in alla dom så måste det väga tungt och IVO ställa sig frågan vad det är som händer.

Vad har ni för planer framåt?

– Jag vågar inte säga för mycket för att inte kommunen ska ligga steget före. Men jag kan säga vad som finns att göra men inte vad vi kommer att göra. Vi har Kalla Fakta, vi har Uppdrag granskning, vi har IVO, vi har förvaltningsrätten och vi har också Arbetsmiljöverket.

I en intervju i Hallands Nyheter säger du att du varit en stolt undersköterska men det är du inte nu. Borde du inte kunna känna det med ditt engagemang för att ni ska få bättre villkor?

– Men det är på min fritid. Nu har jag ett bra jobb, jag jobbar som stödassistent och jag älskar mitt jobb, jag har en bra chef och bra arbetskamrater. När jag är på jobbet kan jag känna att jag gör ett bra jobb. Men när jag tittar på hemtjänsten så kan jag inte säga att jag är stolt över att vara vårdpersonal idag. Jag skäms för hur det ser ut. Det är hemtjänstpersonalen som får skulden för fel och missar som görs, det är inte de på socialförvaltningen. Men går man in och tittar på ett enskilt ärende kan man få se att det fattades folk, att det var många vikarier, att en del inte kunde svenska. Det var många aspekter som gjorde att det blev som det blev och det är ju inte undersköterskornas fel. Det är ju socialförvaltningens fel som inte kan täcka upp så att vi har grundbemanning på plats och att de kan svenska. Om du inte kan svenska kan du inte läsa beskrivningen på vad du ska göra, att pensionären ska ha mat eller vad det nu är.

Undersköterskeupprorets demonstration i Varberg Första maj