Linnea Lindquist arbetar som biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg. Det är en F-3 skola som ligger i Göteborg. Skolan ligger i ett område som av polisen klassas som ett särskilt utsatt område. Här går ca 180 elever från förskoleklass upp till och med år tre. Det varierar, det är in och utflyttning hela tiden.

Linnea Lindquist har skrivit boken ”Att vända en skola” - en rektors erfarenheter.

I boken skriver hon att hennes jobb är att se till att alla elever klarar kunskapskraven. Ambitionen måste vara att alla elever ska lyckas i skolan och att alla elever lämnar grundskolan med godkända betyg.

I en partiledardebatt 2022 i TV4 påstod moderatledaren Ulf Kristersson att 26 av de 28 sämsta skolorna i Sverige är kommunala. Det föranledde Linnea Lindquist att skriva ett inlägg på twitter att eftersom politikerna verkar veta vad som är bra eller dåligt får de gärna berätta för oss som arbetar i dessa skolor hur vi ska göra för att höja skolresultaten.

Hur ska jag göra när vi får elever i förskoleklass som inte kan säga en korrekt mening på svenska. Elever födda i Sverige men som aldrig gått i förskola. Elever som är nyanlända. När det börjar och slutar elever varje vecka (boendesituation). Elever som inte kan äta med kniv och gaffel, inte kan hålla i en penna. Elever som aldrig varit i grupp och inte lärt sig de sociala uppförandekoderna, inte kan förhandla i lek, inte kan sätta ord på vad de känner, tycker eller tänker. De har så stort underskott på svenska språket att de inte har en chans att komma ikapp - uppförsbacken de har är som berget K2. Det handlar inte om bra eller dåliga skolor, det handlar om förutsättningar.

För att skapa en skola som präglas av lugn och trygghet tog man på Hammarkullsskolan bort förmiddagsrasten. Det blev färre konfliktfyllda övergångar samtidigt som det gav bättre förutsättningar att nå kunskapsmål. Hemklassrum från förskoleklass till årskurs tre skapade en känsla av ”mitt hemklassrum” och lärarna slapp byta klassrum varje år.Man arbetar med artighet, språkbruk och konflikthantering. Eleverna saknar känslospråk – de blir arga men kan inte beskriva varför. Man arbetar med artighet. Man säger tack när någon hjälper en, säger varsågod när man ska ge en person något och man erbjuder sin hjälp.

Skolan började arbeta med metoden PAX för att skapa trygghet och studiero. Pax består av en verktygslåda med tio verktyg som läraren använder för att träna självreglering, koncentration, följsamhet och uppmärksamhet. (Att vända en skola sid. 115-121)

Efter att läst boken ringde jag upp Linnea Lindquist för en kort intervju.

Hur länge har du jobbat på Hammarkullsskolan?

8 år men nu har jag sagt upp mig och ska vidare till Stockholm. Min man har fått jobb i Stockholm och då följer jag med. Jag vill ju jobba i särskilt roliga områden så jag sökte jobb och fick jobb i Husby som biträdande rektor. Jag kommer sakna många på Hammarkullsskolan så klart men nu har jag bestämt mig och det känns bra.

”En av de första saker jag gjorde var att köpa ett par tofflor av märket Birkenstock eftersom de aldrig går sönder. Det var som en markering att här kommer jag stanna länge.” (Att vända en skola sid 13)

Tar du med dig dina Birkenstocktofflor?

Ha ha, de är utslitna så jag får köpa ett par nya.

Du har varit på Hammarkullsskolan i åtta år. Har du sett resultat, att det har ändrat sig?

Vi hade bra förutsättningar när jag kom hit. Det fanns engagerade lärare. Det går upp och ner som på alla arbetsplatser. Vi har fått en bra struktur på läsarbetet. Vi har förändrat närmiljön och fräschat upp så alla elever har en bra miljö att jobba i.

Alla klasser är väldigt fina. Det är en lugn miljö på skolan och i klassrummen. Det är klart att barn bråkar ibland, att det kan hända saker på rasten och vid övergångar.

Rasterna har ändrats så att alla elever inte är ute samtidigt och vi har vuxenstyrda lekar som fritidspersonalen håller i. Lärarna är ute två gånger per vecka. Både jag och kuratorn är ute någon gång varje vecka.

”Fritidshemmet har en unik särart som vi rektorer måste värna om….Fritidshemmet ska inte hålla på med matriser och verksamheter som liknar lektioner. Lärandet sker i görandet på fritidshemmet och att skolifiera fritidshemmet är att nedvärdera verksamheten.” (Att vända en skola sid 93)

Vad i ditt ledarskap har varit framgångsfaktorer för att ge alla barn de bästa förutsättningarna?

Jag tror att jag har fokuserat på rätt saker. Vi har fokuserat på läsningen, att eleverna ska komma igång med att läsa redan i förskoleklassen. Vi har gett eleverna en strategi genom att vi använder ljudningsmetoden, phonics. För det är det bästa sättet att lära barn att läsa. Vi har försökt skapa rutiner så att personalen vet hur de ska agera i olika situationer.

Barnen är väldigt ordfattiga och de har ett stort underskott på svenska språket.

Du har grundskollärare i förskoleklass?

Ja. I snitt tre lärare på två klasser på hela skolan. Det är bra.

”Fördelarna med att ha grundskollärare i förskoleklass är flera. Lärarna arbetar med grundläggande läs- och skrivinlärning under året i förskoleklass. Lärarna sätter gruppen under året i förskoleklass vilket gör att eleverna får mer effektiv undervisningstid i årskurs ett. Lärarna kan följa elevernas kunskapsutveckling redan från förskoleklass vilket gör att rätt sstöd kan sättas in i ett tidigt skede.” (Att vända en skola sid. 81)

Alla lärare som kommer ut idag har inte kunskap att lära barn läsa och då blir det inte bra för eleverna. VI vet att phonix är den bästa metoden för läsinlärning. Det kloka vore ju då att se till att alla som utbildar sig till F-3 lärare får utbildning i phonix, att alla lärare i Sverige får samma utbildning.

Har du fått de resurser du behöver från din ledning. Om inte, hur har du gjort då? Är penningresurser det viktigaste?

Jag tycker att vi har bra resurstilldelning i Göteborg. På ett sätt är penningresurser viktiga för utan pengar kan vi inte göra skola.Men sen är det också så att man måste göra rätt saker. Använder man inte rätt metoder kommer man inte få rätt resultat.

Vilka egenskaper frånsett utbildning och de faktakunskaper som legitimerade lärare har ser du som viktiga?

Framförallt att man är intresserad av läsinlärning och läsutveckling och ser det som viktigt. Jag tycker också att det är viktigt att man själv är en läsande människa. Det tror jag gör att man kommer och jobba mer med läsning i sin klass, om man själv ser det som naturligt att man ska läsa.

Vi hade en lärare som hade högläsning för barnen. Han var oerhört duktig men det var ingen biblioteksverksamhet. När han gick i pension så anställde jag en utbildad bibliotekarie och det är det bästa jag gjort.

I boken ”Skolbibliotek nu!” skriver du och bibliotekarien om högläsningen, hur viktig den är. Ni skriver bl.a att det måste vara utmanande, mer än man kan förvänta sig av eleverna.

Det är i högläsningen vi ger eleverna ord och begrepp, perspektiv och språkliga nyanser. Vi bör lägga oss lite över elevernas nivå. Vi har pratat mycket om hur vi tänker om läsning, vilken typ av litteratur och här är det olika mycket lärarna vågar utmana. Men redan i förskoleklass finns det lärare som läser mycket, även svåra böcker. Det handlar mycket hur man sedan arbetar med litteraturen.

Vi skriver redan i förskoleklass. Vi jobbar med att forma bokstäver. Det gäller att nöta, att skriva samma bokstav tills det sitter. Förskoleklass är mycket bas, traggla grundläggande förmågor. Vi har så klart SO och NO också. Det handlar också om att vi behöver träna eleverna att bli skolelever, att kunna sitta still, att fokusera.

Vi drillar dom hårt men det är för att de behöver lära sig mycket på kort tid. Vi har ingen tid att förlora utan måste anpassa oss till det elevunderlag vi har.

Vad är lovskola?

Alla lågstadieelever i område nordost i Göteborg, det är nitton skolor, blir erbjudna lovskola. Förra sommaren var det ca 300 elever som kom. Från början var det bara Hammarkulleskolan som hade lovskola som vi startade 2018 men nu har det spridit sig.

”Eleverna underhåller svenska språket under loven. Elever får möjlighet till enskild undervisning. Elever får en meningsfull sysselsättning under skolloven. Elever läser under loven. Elevers självförtroende ökar.” (Att vända en skola sid. 104)

Hur skulle du vilja förändra skolsystemet? Om du fick bestämma?

Oj det skulle ta flera timmar att berätta. Jag skulle differentiera skolpengen. Jag skulle ta bort den fria etableringsrätten. Jag skulle införa offentlighetsprincip för friskolor. Jag skulle göra om skolvalet så det är gemensamt. Friskolorna får ju ha köer. Det ska inte vara så att de snabbfotade föräldrarna får förtur.

Slutord:

”Det är ett maratonlopp att jobba i skolan.Det går inte snabbt utan det är bara att kämpa på.”