Carin Götblad har varit polismästare i över 30 år. Hon är expert på ungdomsbrottslighet vid NOA, polismyndighetens nationella operativa avdelning. I nio års tid var hon chef för polisregion Stockholm med 7000 anställda. I sitt Vinterprat på P1 den 27 december förra året pratar hon om ondskan som skadar tilliten i samhället. Här är en kort sammanfattning av hennes vinterprat.

Som polischef jobbar Carin Götblad med ondska på ledningsnivå och främst med brottslighet som skadar tilliten i samhället. Exempel är bedrägerier, skjutningar, sprängningar, mord, narkotika, kriminella företagsupplägg, involvering av barn och unga i grov brottslighet, familjer med våld och mycket mer. Hon pratar om en organiserad brottslighet som är som en parasit i hela samhällskroppen och menar att samhället måste arbeta repressivt för att stoppa utvecklingen. De fällande domarna i gängmiljön ökar och fängelser är överfulla.

Vi ser ingen nedgång säger Carin Carin Götblad. Vi har 15-16 åringar som på uppdrag skjuter ihjäl en människa, så unga att de inte utvecklat sitt konsekvenstänkande. Det är inte samma sak som att man inte förstår vad man gör.

Samtidigt säger hon att stoppa nyrekryteringen till den grova brottsligheten är viktigast av allt. För att långsiktigt stoppa brottslighet måste man förebygga den, oavsett vilken brottslighet det handlar om. Barns normbildning grundläggs tidigt, redan i förskoleåldern. Det är därför det är så viktigt att tidigt identifiera riskfamiljer och gå in med hjälp och stöd, men också ställa krav. Den allra största inverkan på barnen har föräldrarna. De måste förändra sin livsstil annars kan inte barnen bo kvar hos dem.

För fjorton år sedan gjorde Carin Götblad en väl underbyggd utredning. Om hur man skulle motverka att unga drogs in i kriminalitet. Hennes varningar togs då inte på allvar. De flesta av förslagen är aktuella än idag. Till exempel att göra lättnader i sekretesslagen för att myndigheter ska kunna samarbeta. I hennes utredning fanns ett förslag Projekt Pojke som skulle vara en riktad satsning på pojkar som inte klarat skolan och inte hade något jobb. Det skulle innehålla yrkesträning, praktikplatser, sunda fritidsaktiviteter. Hon har funderat på varför det så ofta är nästan bara repressiva insatser som når pojkar och unga män.

Då för femton år sedan genomförde polisen i Stockholm de förslag från utredningen som inte krävde lagändringar. Lokalkontor i de mest utsatta områdena med uppgift att upprätta respekt för lag och ordning, bygga förtroende, kontaktpoliser för alla skolor, sociala insatsgrupper och ungdomsråd. Det gav resultat för man fanns där och byggde förtroende och respekt.Idag måste polisresursen tryckas ut närmast medborgarna. Det är en ödesfråga för polisorganisationen.

Lika viktigt är att satsa på skolan och socialtjänsten. Klarar man skolan klarar man sig. Det behövs både befogenheter och metoder för att få ordning och reda i skolan. Etik och moral bör införas som skolämne från förskoleklass och uppåt. Barn tycker om att få beröm när de gör rätt. Barn är intresserade av rättvisa, hur man ska vara mot varandra. Det går att träna sociala färdigheter. Vissa barn behöver träna mer för att bättre stå emot destruktiva frestelser.

Carin Götblad vill att hela samhället, du och jag, blir bättre på att uppmuntra och berömma barn när de gör rätt, men också tydligare och snabbare reagera på destruktiva normbrytande beteenden, på rätt och fel. Här behöver toleranströskeln sänkas över lag och det kan alla hjälpa till med. Om vi ska förhindra grova normbrytande beteenden måste vi alltså göra något åt det lindriga.

Myndigheterna räcker inte ensamma. Så omfattande är problemen. Hon tänker på vår historiska tradition av att människor går samman och på demokratisk väg organiserar sig för att man känner en stark önskan att påverka utvecklingen till det bättre. Stora samhällsförändringar i vårt land har just förutsatt detta.

Att vi går man ur huset för att vi har fått nog. Alltså ingen myndighet som trycker ner ett koncept ovanifrån. För det fungerar inte. Utan kraften kommer underifrån, som de klassiska folkrörelserna vilka på sin tid bidrog till att införa rösträtten, fördjupa demokratin och också idag gör fantastiska insatser för utsatta människor.

Ibland säger man om unga människor att de saknar livschanser. Det gör Carin Götblad irriterad. Den sortens budskap är farlig att trumma ut och dessutom fel. Får man höra det tillräckligt ofta kan det bli självuppfyllande. Vi är ett land med gratis utbildningssystem, nära gratis hälso- och sjukvård och en utbyggd barnomsorg som saknar motstycke. Vi behöver faktiskt höja tron och förväntningarna på våra medmänniskor. Unga som gamla. Nysvenskar som gammelsvenskar. I ett land som Sverige kan man påverka sin situation. Det är ett viktigt budskap att förmedla. Peka på vägar framåt och hjälp till att öppna dörrar och sänka trösklar. Överallt finns det goda människor.

När jag lyssnar på Carin Götblad stämmer det hon säger bra med vad forskare har kommit fram till om att orsaken till att vissa begår brott är bristande självkontroll och personlig moral. Riskfaktorer för brottslighet kan vara kön, ålder, etnicitet, vilken miljö man växer upp i. Men det orsakar aldrig i sig brottslighet. Barn måste lära sig självkontroll i socialt samspel, att planera framåt, att förstå konsekvenser av sitt handlande. För de flesta barn är detta inget problem. Familj och skola har ett stort ansvar när det gäller barns syn på regler. Dessa två är de viktigaste brottsförebyggande aktörerna. Ett förslag som förs fram är att återinföra betyg i ordning och uppförande för att markera att barn har förstått regler för socialt samspel. Eller som Carin Götblad säger att skolan ska införa ämnet etik och moral från förskoleklass och uppåt.

Lyssna på hela programmet i Sveriges radio

https://sverigesradio.se/avsnitt/carin-gotblad-vinterprat-2023

Förutom hennes erfarenheter får du veta varför hon för första gången i sitt liv gick till en skönhetssalong, om hennes tid som ung tonårsförälder på 70-talet och om att ha fjorton cyklar.

Omslagsbild: Carin Götblad Foto Mattias Ahlm, Sveriges radio