Samhället

Det finns hopp om Sverige
Det är skamligt hur vårt en gång så välfungerande land har förfallit. Mycket beror på den omänskliga folkförflyttningen som skedde på 1960 talet då strukturrationaliseringen innebar att familjejordbruken lades ner och städerna växte, säger Dag Rimmerfors i Ed i detta samtal med Uffe.
Dag var med och grundade Landsbygdspartiet 1991, några år före folkomröstningen om Sverige skulle gå med i EU.
Hur har det blivit tycker du?
-Jag tycker att vi ska gå tillbaka till 1960 när den här strukturrationaliseringen kom igång med Centerns och Socialdemokraternas goda vilja att göra en stor folkomflyttning.
Där SVT-serien Hem till byn är ett stort exempel på vad som hände. Att man sparkar in frigående lantbrukare till verkstäderna utan fönster och vad det innebar. Sen så kom ju då de sociala avgifterna och höjdes något enormt. Och det gjorde ju i sig då att industrin stagnerade.
Du menar för de mindre företagen?
-Ja, för småföretagarna drabbade ju detta ganska hårt. Och det ser vi ju ännu effekten av. Men om vi går tillbaka till 1991. Då, när jag startade landsbygdspartiet så var anledningen att jag själv hade varit lantbrukare och blivit drabbad av den här strukturrationaliseringen. Av en tillfällighet så åkte jag till Norge. Och åkte ut efter svenska gränsen. På svenska sidans landbruk, det ena efter det andra stod byggnaderna på sne och det var sly och det växte ingenting Mer än albuskar och vide. I och för sig var det bra för älgen, men för människorna var det ju inte så bra.
Så kom jag över på andra sidan, den norska sidan. Blomstrande landsbygd. Långt uppe i fjällen hade de en massa gårdar där inte en traktor stod ute, utan det var väl omhändertaget allting, både maskiner och djur. De trivdes. Vad var skillnaden då?
Skillnaden var ju att norska staten insåg värdet av att ha en självförsörjning. De hade ju varit med om andra världskriget och visste att odlar vi inte, så har vi ingen mat att äta. Men här hade vi då en annan syn på det. Vi skulle importera all mat.
Ja det är väldigt tragiskt. Jag har ju själv jobbat på mejeri i många år. Sett hur antalet mjölkgårdar har minskat. Mjölkgårdarna normalt var ju uppe på åsarna med lite sämre mark men man kunde istället ha kreatur. Istället blev det stora mjölkfabriker på slätterna dit man importerar brasiliansk fodersoja. Och de här mindre tegarna uppe på åsarna växer igen. Det är en tragisk utveckling. Varför ska vi importera maten, när vi har den själv?
-Ja, och dessutom så förstör vi det kapitalet som var investerat I byggnader och maskiner. Idag säljer man alltså ut hästredskapen så de finns inte kvar. Det finns en tynande förening med nordsvenska hästar. Det finns visserligen på Skansen så har de ju kvar fäbodriften mer eller mindre med fjällkor och så vidare. De har en fantastisk förmåga att omvandla gräs. De behöver inget kraftfoder för att producera 5% i mjölk.
Denna omvandling av landet skyndades på av EU-inträdet, eller?
-Absolut, för att vi skulle ju inte få lov att konkurrera med Frankrike och Tysklands bönder. Ja, än så länge så driver vi ju det någorlunda ekologiskt i samtalen med naturen. Men kommer du ner i Europa så är det ju bara konstgödsel och spruta som gäller.

Jag skulle nog säga att är samma här runt i Skåne. Och det är väl det som är problemet att med en fri Fri import utan gränskontroller så är det ju omöjligt att värna ett lantbruk som försöker värna djur och natur. Det går inte ihop sig. Det är ju därför de har konkursat, alla de här mindre mjölkgårdarna. Vi har tomatodlare här till exempel som har byggt upp en verksamhet och får slå igen. Därför att det är omöjligt att konkurrera. Och speciellt med de elpriser som har blivit.
-Ja nu kommer vi ju till just detta som är kärnan just för tillfället. Alltså, jag fattar inte hur de tänker egentligen. Det är klart att det är ju bra för staten att tjäna pengar. Men jag menar, vi ägde ju de här anläggningarna en gång i tiden. Det är ju svenska folkets anläggningar. Vi har ju betalat dem. Och nu ska vi betala en gång till.
Ja. Det är en tragisk utveckling att man kunde sälja ut landet. Jag tänker på en sån sak att det nu är 30 år sedan EU-folkomröstningen, där de vann.
Samtidigt drevs det det nya pensionssystemet igenom. Där en sån som jag, som har jobbat 45 år på industri och bygge har en del av pensionen i garantipension. Trots 45 års arbete. Och man tackar ju de här välbetalda politikerna för att att man får del av någon allmosa från dem. Medan de själva lever gott. Och en annan sak som också hände för 30 år sedan var ju att kommunalarbetarförbundet gick med på att införa individuella löner Och det var ju också ett stort nedköp för samhörigheten Och för löneutvecklingen för alla de som bär upp vår välfärd i Sverige Så det hände mycket för 30 år sedan.
-Den här strukturomvandlingen som vi pratar om, den är ju nästan genomförd då. De här småbruken som var anslutna till den lokala mejeriföreningen, de är ju envisa. De är som jag i min ålder ungefär Och vi ger ju i princip aldrig upp, även om det är svårt.
Men det hade ju varit gott om vi kunde samarbeta istället för att ta isär landet som idag. Jag menar titta på Jämtland, där har vi tre invånare per tusen kvadratmeter. I Stockholm så är det 377 personer per kvadratkilometer.
Jag tänker, mot förmodan och hemska tanke, men att Putin får för sig och det snurrar till i huvudet och så skickar han några missiler ifrån Kaliningrad rätt in i smeten på Lidingö. Hur sårbart är inte detta att klumpa ihop människor i storstäder som man har gjort när vi har ett land som är långt Och det får plats hur många människor som helst ute på landsbygden.
Även i de stora städerna. vill människorna ha en plätt att odla på. Man vill ha ett litet hus att kunna bo i och bli gammal i. Men... Nej du ska bo i en lägenhet inkapslad med många andra samtidigt. Och det jag tror är en del av den här ungdomskriminaliteten är att man inte hittar sin plats i vardagen. Man har ingen naturlig samhörighet.
-Vad ska du göra? Du kan inte gå ut och bygga dig en koja i något träd. För det finns inga träd.
Det är också en tragisk utveckling. Men hur ska man kunna vända detta då?
-Ändra det här valsystemet som vi har idag, det behövs en omstart Sverige. Att vi ska ha mer personval och att valkretsarna skulle bli på ett annat sätt. Att det skulle vara mycket mer värt ur demokratisk synpunkt att bo ute i glesbygden än att bo inne i stan. Nu kan man ju säga så här att det kanske blir lite orättvisor i valsystemet. Ja, det gör det. Men vad är det idag då? Är det orättvisor idag? Ja, det är det ju. Jag menar de valkretsar som har mest invånare har ju också mest att säga till om. Så all makt hamnar i tätt bebyggda områden.
Men man kan väl också säga att i de kretsarna är det längst avstånd från väljarna till de valda. Är det inte där lite grann egentligen problemet ligger? Att det har skapats en elit som inte lever som du, inte som jag, inte i en förort heller. Utan de kan bo någonstans var som helst.
-Ja, det har skapats en politisk elit. Precis som du säger. Förr var det ju godsägarna. Idag är det regering och riksdag.
Ja, och de här finansmänniskorna. Man ser ju nu på den här Kuylenstierna i vars styrelse Carl Bildt satt och Björn Rosengren, före detta tjänstemännens fackordförande. I detta bolag har en gängkriminell satsat och förlorat pengar. Och nu smäller det i olika portar i Stockholm där det bor folk som heter Kuylenstierna . Ibland vet man kanske inte riktigt vem som är gängkriminell och vem som är finansman.Tror du att denna utveckling kan motverkas bara med ett ändrat valsystem? Jag tänker, det flödar in knark. Det flödar in ost För att nu ta ett exempel Det flödar in vapen Det flödar in slavlönearbetskraft till Sverige Det ändras väl inte med ett annat valsystem eller?
-Nej det gör det ju inte. Det är ju en del av problemet, det demokratiska underskottet så att säga. Men vi ska ju givetvis försöka få till en ny folkomröstning om EU igen. Vi kan inte ha det så här med Schengen-avtal och så vidare. Vi måste ju säkra gränserna.
Det tror jag också är en viktig sak. Vi är väl ganska överens om att vi behöver bygga ett nytt Oberoende Sverige igen?
-Ja. Omstart Sverige. Med en förvaltningsdomstol. Idag finns det ju något som heter tjänstemannansvar. Men en del tjänstemän har en annan agenda än vad regering och riksdag har. Vi är ganska unika i Sverige om att ha en begränsning för ministernas områdesansvar.
En minister som pekar med hela handen blir anmäld till konstitutionsutskottet. Det missbrukas både av opposition och tjänstemän. Det skulle ju inte vara på det viset. Det var det enklaste draget att till exempel justitieministern, om han nu kan prata ur skägget någon gång, så kunde han ju peka med hela handen och säga att nu får tullen sätta igång och jobba. Och så får vi ge dem resurser. Men det för trögt idag.
Det är väldigt mycket så. Jag läste igår en artikel om någon som jobbar på HVB-hem. Hem för vård och boende. Och de har ju haft jättemycket problem. De får ju inte lov att visitera de här som är dömda till HVB. Utan de kan ha knark. De kan ha mobiler. De kan ha vapen på sina rum. Och de får inte göra drogkontroller. Och då säger regeringen, nu måste ni skärpa upp tillsynen av HVB-hemmen.
Visst, skriver den HVB-anställde, men det vi behöver är nya regler, så att vi kan in och kolla sådana här saker hos de intagna. Vi måste se till att barnen har en trygg framtid. Utan sitt knark, utan vapen, utan mobiler. Men de här åtgärderna fattas ju. Utan det är snack, snack snack hela tiden. Vi ålägger någon annan att fixa det. Och där kommer man väl in på det du säger. Om jag är justitieminister så är det ju jag som ska fixa detta. Inte ge uppdrag åt någon tjänsteman som ska ge uppdrag till någon tjänsteman och så vidare.
-Hur kom det sig att det blev på det viset? Jo det var ju Torekovs uppgörelse 1974. Där man satte sig ner och tog bort all makt ifrån vad ska jag säga, både kungahus och andra och första kammare. Och jag menar då hade ju sossarna suttit i 40 år och regerat, tillsammans givetvis med några andra då. Men jag menar... Vad hade man för visioner med detta? Var det för att samla makten helt och hållet på Socialdemokratiska Arbetarpartiet? Jag kan inte se att det var på något annat sätt. Erlander börjar ju det här med att se öster ut och ro tillsammans med Chrustjov på Harpsund. Och där hände någonting. Plötsligt skulle vi ha kolchoser. Men det gick ju i och för sig inte. Vad man gjorde var ju att man snurrade till landet.
Menar du att de höga tjänstemannen inte längre hade ett ansvar för sitt arbete? Visst. Ska vi få rätsida på Sverige, så måste man ju börja och säga att du som chef, du är ansvarig för detta.
Om du är ansvarig för att bygga ett nytt IT-system i Västra Götaland, sjukvårdsregionen. Hur ska du då göra? Ja, ett, du måste ju vara kompetent. Du måste ju veta vad du snackar om. Två, du måste ju lyssna på de som ska ha nytta av ditt jobb, för du är ju en stadstjänare eller i detta fall ett regiontjänare.
De på golvet, det är ju de som ska ha nytta av det systemet du ska vara ansvarig för. Men om de är inkompetenta och de vägrar att lyssna på folk på golvet. Vad händer?
-Jag menar, du måste ju du måste ju kunna kräva ansvar. Annars så rinner ju bara pengarna ut, våra skattepengar ut. Verksamheten får ju inga pengar utan konsulter, det är ett otyg. Den kompetensen ska man ju ha inom organisationen.
Jo, man kan väl säga att det har blivit en slagsida mot teoretiker. Tittar man tillbaka i tiden så får man väl säga att många av de som ingick i regeringen Erlander, Rune Johansson har jobbat som bagare, Sten Andersson var brevbärare, alltså de hade ändå en bakgrund i yrkeslivet. Tittar vi på dagens politiker, så har de kanske i bästa fall haft tre månaders sommarvikariat. På något ställe som pappa fixat till dem. Mer vet de inte.
-Och då ser man ju på det här inlägget om 30-åriga kriget, som jag kallar EU-medlemskapet. Där Carl Bildt skriver om hur bra det blev Men har han någonsin tagit i en grep? Vet han hur det känns att stå på golvet med en svetsmaskin eller en svetsjig och klappa till med katod och anod? Nej, det vet han ju inte.
Jag tänker på P G Gyllenhammar. Han var ju kritiserad på många håll från oben så att säga, men han gick ju tillsammans med arbetarna nere på golvet och pratade med dem Jag jobbade på karosserifabriken på Volvo på den tiden. Vi hade aldrig haft en bättre chef och det är så det ska fungera även för politiker Att de ska veta vad det gäller.
Det hjälper väl inte om du är med i några timmar i hemtjänsten Det här var bra att sitta där och dricka kaffe. Du förstår ju inte vad problematiken är. För hemtjänstpersonal till exempel som då har ett schema. Du har kanske fem minuter på dig att serva en... multisjuk människa. Vad blir det för omvårdnad av det? Ingenting.
Nej Man lämnar ju kvar ett sår hos den som skulle bli omvårdad. Och ett sår hos den som skulle ha gjort jobbet, båda känner sig missnöjda.
-Och jag menar Det är ju inte konstigt att folk mår dåligt När vi sätter en sån stressad tillvaro för folk som aldrig känner att de får bli bemötta som de är värda att bli bemötta och med empati bara för att det sitter någon chef som inte förstår Att här får vi göra på ett annat sätt.
Titta bara vad som hände i Mellerud. Den här socialtjänstpersonen som blev tillsagd att du får ta den smällen för att även om han hotar dig så ingår det i jobbet. Det kan väl aldrig ingå i jobbet att bli hotad.
Nej så kan man kanske sitta och säga att man sitter på ett kontor långt ifrån verkligheten.
-Ja, men sen kan man ju ställa sig frågan, varför blev den här klienten så förbannad? Det måste ju ligga någonting bakom. Ja. Att han reagerar på det viset. Jo, det beror ju på lagstiftningen. Den många gånger är så rigid. Att man inte förstår problematiken bakom varför man blir upprörd och agerar som man gör. Jag hatar dess orättvisor. Det är det värsta jag vet. Jag har själv varit utsatt. Jag blev änkeman 1989 med tre minderåriga barn. Och då kom ju socialtjänsten farande så fort de kunde och skulle kolla mig så att jag var kapabel att fostra mina barn. Och det är klart jag blev upprörd över det mitt i sorgen dessutom. Min fru var 40 år när hon dog i cancer och så skulle myndigheterna komma då och lägga sig i hur jag sköter mina barn. Ge mig åtminstone chansen!
På något sätt har det blivit att ju fler högskolepoäng du har desto mer kompetent är du att styra i kommun eller stat eller region. Men både du och jag vet ju att det kan vara bra med högskolepoäng, men du måste ha en praktisk erfarenhet som grund till den teoretiska kunskapen Annars är teorin ingenting värd.
Jag har ju varit med om praktikanter, jag har fått på jobbet, som har lärt sig att svetsa genom att läsa en bok om svetsning. Ja för då har ett företag hittat på detta att jag kan plocka ut mycket pengar på att ordna svetskurser för arbetslösa och så ger jag de en bok, som jag har kopierat upp och så kan de läsa den och sen kan de gå ut på ett jobb, fortfaranden utan att veta hur ett svetshandtag ser ut.
Det är bedrägeri. Det är bedrägeri mot den här personen. Det är bedrägeri mot oss som har betalat skattepengar till det här företaget. Men det är framförallt en övertro på teorin. Att den är så himla viktig.
-Det var någon som skrev att idag har vi alldeles för många studenter
Ja, och det är lite negativt Vi behöver den praktiska kunskapen Vi behöver jättemycket folk i omsorgen, i bygghantverk. Ska vi nu, som du och jag är lite överens om, vi måste odla upp Sverige igen. Det behövs jättemycket folk överallt.
-Jag är inte ett dugg orolig för AI. Om min politik skulle kunna komma till skott så behövs, precis som du säger, så behövs det hur mycket folk som helst för att bygga landet igen. Vi behöver byggnader. Vi behöver kreatur. Vi behöver inga vargar. Nej, men vi behöver få igång den ekologiska balansen i naturen igen. Vi kan inte ha granplantager till exempel i skogen. Nej. Det kallar jag ingen skog.
Jag tror vi är väldigt överens om var felen ligger och vi är nog rätt överens om hur det kunde fixas. Men var finns den kraften? Du och jag, vi är två.
-Nej kraften... Jag säger ju lite grann... Jag är ju fortfarande medlem i Landsbygdspartiet. Och kraften finns, bara vi får media med oss.
Ja, och kanske kan utforma ett åtgärdsförslag, där vi pekar på bekymren och pekar på eventuella lösningar. Men framförallt du och jag kan ju inte formulera detta själva. Utan i det här samtalet som du och jag har nu så väcker vi kanske nya tankar både hos oss själva och hos andra och våra lyssnare som hör av sig och säger att ja men jag skulle också, jag har tänkt på det ni snackade om.
-Man skulle inte ha ett så begränsat partinamn som landsbygdspartiet. Utan man skulle ha något som omfattade både stad och land. Och däremellan de gamla bruksorterna som behöver växa upp igen. Lesjöfors, åk igenom Lesjöfors. Du gråter, du gråter. Ja. eller andra orter i Bergslagsbygden. Där finns malm. Det finns de här jordartsmetallerna i slagghögarna som ligger. Vi har resurser men varför bearbetar vi inte de resurserna inom landet?
Kanske för att det är väldigt mycket billigare att ha slavarbetskraft i Kongo och barn som gräver fram de här mineralerna, eller hur? Det är väl det enkla svaret.
-Ja, och var tog moralen vägen då? Jag menar, vi har en statsminister vars fru är kyrkoherde. Och inte sätter ner foten och säger att det här får vi sluta med. Vi måste lyfta upp moralen på ett högre plan. Vi måste kunna prata om kristendom i skolorna.
Ja, kristendomens väsen får vi väl säga i så fall?
-Ja, ja, visst. Det är det viktiga. Och kristi lag finns det något som heter. Bär varandras bördor så uppfyller du kristi lag.
Det är väl en god tanke och jag tror att ska vi överlämna lite grann till lyssnarna att komma med lite inpass på vårt samtal här. Välkommen med dina tankar hur vi ska få rätsida på vårt land.
Fakta: Hem till byn SVT 1994 års slutdebatt inför folkomröstningen om EU-medlemskap Torekovsuppgörelsen
Slutdebatten inför folkomröstningen på SVT: https://www.svtplay.se/video/8PLDq78/ja-ja-nej-nej
Hem till byn SVT https://www.svtplay.se/hem-till-byn
Torekovskompromissen kallas den politiska överenskommelse som slöts emellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna inför utarbetandet av 1974 års regeringsform på Hotell Kattegat i Torekov under perioden 16–20 augusti 1971. Kompromissen var en del av grundlagsberedningens arbete inför beslutet om att upphäva 1809 års regeringsform och den innebar att den svenska monarkin bestod, men till priset av att monarken fråntogs all formell politisk makt, till exempel vid regeringsbildningen och som högsta befälet över krigsmakten.
Monarkens roll i statsskicket är i och med överenskommelsen (som till största delen är kodifierad i gällande regeringsform från 1 januari 1975) att enbart ha ceremoniella uppgifter, såsom rikets främste företrädare, såväl inåt som utåt samt undvika att uttala sig i politiskt känsliga frågor eller få det att framstå som att ett motsatsförhållande råder mellan kungen och regeringen/riksdagen. De närmare begränsningarna om vad statschefen inte bör göra förekommer inte i Torekovskompromissen i sig, utan de återfinns i förarbetena (SOU 1972:15 och prop. 1973:90) och står inte uttryckligen i regeringsformens text.
Torekovskompromissen och dåtidens republikanska strävanden gick emot folkviljan. I en SIFO-undersökning publicerad januari 1974 ville 80 procent behålla kungens dåvarande befogenheter och 12 procent ville förstärka dem (7 % ville minska, 83 % ville behålla monarkin och 10 % ville ha republik).
Stöd Vi Som Bygger Landet!
Klicka här för att bli supporter och få en T-shirt


123 346 05 24


