För de som jobbar i affär börjar julen redan i oktober. Black Friday har blivit Black Week och reor avlöser varandra. Som anställd har du ofta timanställning med chans till fler timmar när det är mycket att göra. Minimilönen för heltid är idag drygt 22 000 kr och arbetstiderna ofta sena kvällar. Henrik Frisk skriver om de butiksanställdas villkor och julefrid.

Vintertid är en härlig tid. Man inväntar med viss stress att slask ska övergå i snö och grått ska övergå till vitt, med en touch av tända ljus och allmän trivsel. Det är sedan gammalt.

Den är också en stressig tid, vintern. Det ska inhandlas en väldig massa prylar. Inte minst till julen men också till alla aktiviteter som vinterns klimat bjuder in till. Det är skridskor, pulkor, skidor för att inte tala om alla plagg man ska ha för att inte frysa häcken av sig. Gillar man inte att vara ute å få köldskador ska man vara inomhus. Då behövs elektronik. Marknaden fullkomligt svämmar över med nya prylar som kan få innesittaren att se fram emot varje ledig stund att glo på tv, sitta vid datorn, eller spela tv-spel. Vintern har med andra ord någonting till alla.

Vinterns peak är jul. Men julen, när börjar den egentligen? December säger nog många. -Slutet på november, säger någon nostalgiker som inte kan vänta att få spela gamla slitna jullåtar på sin nyinköpta mediaspelare.

För dem som jobbar i handeln tror jag dock att det står fullkomligt klart att julen börjar redan i början av oktober. Det är nämligen marknaden som bestämmer och inte människornas olika känslomässiga band eller traditioner kring jultiden. Varken Jesus, tomten eller Edward Blom har en chans att konkurrera med julens verkliga apostel. Den heliga marknaden.

Det blir ju billigt också på vintern. Inte nog med att alla ungar ska få sitt prylbegär mättat till jul. I slutet av november byts tillfälligt ljusstakarna i skyltfönstren mot stora svarta plakat. Då är det är nämligen dags för ”Black Week”. Alla reors epicentrum. ”Black Friday”- denna importerade köphysteri komprimerad till en dag som vi tidigare satt och garvade åt via olika klipp på youtube, där horder av amerikaner slåss kring en till synes anspråkslös pyramid bestående av kraftigt prissänkta datorer i något varuhus - har inte bara tillämpats även här under en dag. Nej, nej. Veckan innan samt lördag och söndag efter svarta fredagen får inte heller gå obemärkt förbi. Här finns kosing att tjäna för butiksägare och kosing att spara för konsumenterna.

Så vaddå? Alla verkar ju få ut sitt. Billiga klappar under granen och en stimulerad butiksnäring. Cirkeln är sluten.

Men är det verkligen tomtefar som fixar att allt flyter på inför julhandeln? Eller är det en vänlig handlare med förkläde som står och prissänker varor för att han är fylld av människokärlek och värme? Nix, det är hårt arbetande, gruvligt underbetalda butiksanställda- ofta unga kvinnor – som är tvungna att slåss om arbetstimmar för att kunna sätta mat på sina egna bord.

Minimilönen för en anställd inom handeln är idag 22 191 kr i månaden vid heltid om du är 18 år fylld. Heltid är däremot långt ifrån alla som har. Vanligtvis har butikschefen i en liten eller medelstor affär den enda heltiden, kanske även någon som varit anställd länge från personalen. Resten har kontrakterade timmar på allt från 3 timmar i veckan och uppåt. Men det fina i kråksången är att även om du som butiksanställd bara har kontrakt på, låt oss säga 10 timmar i veckan, finns det fortfarande möjlighet att du kan få jobba upp till en heltid eller mer därtill. Allt är upp till konsumenternas behov och arbetsgivarens godtycklighet. Du får då fightas med dina arbetskollegor i samma sits att ta de minst oattraktiva arbetspassen och stå ut med de senaste timmarna för att arbetsgivaren ska kunna få ut så mycket som möjligt av dig, i sin barmhärtighet. När vi andra människor slutat på våra arbeten och ska ut å shoppa på julmarknaden är det några av de mest utsatta på hela arbetsmarknaden vi möts av, gnäller på och utsätter för allmänt dålig arbetsmiljö i vår strävan att få just våra behov tillfredsställda. Dessa arbetare har sällan ens möjlighet att gå på toaletten när det är som stressigast, än mindre ta en matpaus. Trots detta ler de snällt, tackar för besöket och köpet. Lönsamma. Lydiga. Ägaren till butiken följer i regel vi denna hektiska tidpunkt av dagen säljutvecklingen på tryggt avstånd.

När julhelgen är avklarad följer mellandagsrean och med den ännu större press att som anställd slåss om smulorna vid butiksägarnas bord. Orkar man inte med är man illojal, då går turen till nästa personal på listan, kanske permanent.

Efter att julrushen med alla reor är över återgår allt till det normala igen.

Butikpersonalens kontrakterade timmar matchar arbetstiden igen. De kan andas ut men har inte längre råd att ha endast ha ett jobb. Arbetskraftsbehovet har stillats temporärt. Ovissheten om hur mat och hyra ska bekostas är åter tillbaka.

Handlaren räknar sin vinst men gnäller till sin arbetsgivarorganisation att det är för dyrt med så mycket personal på kvällar och helger.

Arbetsgivarorganisationen som ska förhandla om nya löner med de butiksanställdas fackförbund hävdar bestämt att handeln går så dåligt att lönerna för det kommande året måste frysas och ob- tilläggen sänkas.

Snart är det vintertid igen och vi kommer att mötas av leende unga tjejer i butikerna när vi återigen ska fira köphetsens högtid och sjunga girighetens lov. En dag kanske marknadens monopol över den tid som så länge tidigare varit öronmärkt till ödmjukhet, eftertanke och frid kommer att brytas, så att alla inbegrips i den. Till dess ska vi vara medvetna om på vilkas bekostnad vi stillar vår julefrid.