Vi välkomnar Karl Gustav Nilsson till Vi som bygger landets podd. Vi tänker prata lite grann kring matpriserna. Vem är du?

-Jag är 33 år, bor i Uppsala, uppväxt i Dalarna. Jag har jobbat med slakt och styckning och i köttindustrin nästan hela mitt vuxna liv. Och nu har jag också börjat jobba inom handeln som butiksstyckare. I dessa tider så får man ju en viss insikt i hur det ser ut. Både såklart för företagen inom livsmedel och man möter många människor varje dag i affären.

Min fru var o handlade häromdagen och i grönsaksdisken så möter hon en människa som är nästan gråtfärdig, för att hon inte vet vad hon ska kunna köpa för grönsaker? Med de priserna som är idag. Känner du igen detta?

-Visst. Man ser ju varje dag pensionärer som kommer och handlar och vad de har i matkorgen. Det är ju ofta blodpudding. Det är gröt och ärtsoppa på tub. Det är alltid liksom det billigaste brödet. Och sen är det kanske lite mjölk. Så det är inte så mycket mer så. Men man ser att de som har det sämst, de handlar väldigt billigt. Just nu så är det ju så att alla affärer har varor med kort datum, som man sätter ner priset på till 50 - 40 procent, det är helt slut på kvällarna. Folk ser över sina inköp.

Men vad är det som har hänt då?

-Det känns som någon slags perfekt storm av allting.

Nu ska den här finansministern kalla till sig de stora affärskedjorna. Det är de stora livsmedelskedjorna som höjer priserna och tjänar enorma pengar på detta, säger hon och Socialdemokraterna och Vänsterpartiet instämmer också. Ser du också detta, KG?

-Absolut. I stort så är det ju så att vi har ju viss frihet, att sätta priser och göra kampanjer och klippvaror och sådana saker. Men samtidigt är det ju så, att i stort sett så sköts ju prissättningen centralt av huvudkontoret. Och vi märker ju att det kommer liksom prishöjning på prishöjning på prishöjning. Varje vecka kommer prishöjningar. Bara senaste månaden så vet jag att det är produkter som har fått två eller tre prishöjningar.

Men är det bara är livsmedelsjättarna, alltså ICA, Coop och Dagab som vill sko sig själva? Eller var kommer alla de här prishöjningarna ifrån?

-Nämen jag tänker att det är ju hela vägen. Det började väl med skenande bränslepriser.

Sen höjdes elpriserna. Allt det här och alla insatsvaror och importerade varor som man måste ha i till exempel jordbruket. De har ju också stuckit iväg. Allting som ska produceras har ju blivit dyrare och naturligtvis så följer livsmedels jättarna med och höjer för att inte tappa sin vinstandel.

Sedan kan jag inte säga att jag inte tror, att man kanske lägger på 1 kr extra, när man ändå gör prishöjningar. Varför skulle man hålla igen? Jag skulle tro att det är precis som vanligt, med alla jävla händer, som ska plocka emellan. Det är nog egentligen bara bonden, som väl den enda kanske som inte får några fler kronor i handen så att säga.

Och ändå är det väl där lite grann det började. Jag har ju själv jobbat i livsmedelsbranschen i många år som som reparatör. Det började med att bensinpriserna höjdes, grön omställning som egentligen var en skattehöjning. Där är ju första nyckeln, där man gör så att prishöjningarna börjar skena. Dels har de gått till vinster i oljebolagen, dels har det ju varit enormt ökade skatteintäkter för staten. Jag tänker, kunde vi inte börja i den änden där det började?

-Jag vill bara flika in det här med den ökade bränsleskatten. Reduktionsplikten gör att man späder ut bränslet så att det blir mindre effektivt, så att man måste tanka mer, för att komma lika långt som tidigare.

Då har dom också det här bonus malus systemet där man har omfördelat pengar. Den skatt man har fått in på de fossila bränslena, har man sedan delat ut i bonusar till elbilar. Det är lite intressant när man tittar på vilka som har dragit nytta av det här bonussystemet för elbilar. Jo, de flesta har bolagsengagemang. En majoritet är verkställande direktörer och de flesta bor i storstadsregionerna och har köpt elhybrid bil som kostar mer än en halv miljon.

Det här är en sån superviktig sak som jag tycker att man ska ta in. Det har varit mycket snack om bränsle, skatter och miljöpolitik hit och dit och när man ser vad det innebär i praktiken så är egentligen en omfördelning från dem som måste pendla var dag med sin Toyota Corolla till dem som har en flashig Tesla på Östermalm i Stockholm.

Och sedan kan man tillfoga att en av de 542 miljardärerna vi har i Sverige är ägaren till Hedin Bil, som har en sådan god affärsidé att hyra ut de nya bilarna, tillgodogöra sig bonusen, sedan så säljer man dem vidare. En god affärsidé och det är vad våra skattepengar går till. Och på något sätt kommer vi till nästa steg i så fall.

Nu har vi snackat om bränslepriserna, sen kom elpriserhöjningen. Vad kan vi säga om detta då?

-Det jag tänker, först och främst, är att det är helt bisarrt att vi har en elmarknad, där vi på något sätt i Sverige ska vara med och försörja Tyskland med el. Vi borde först och främst se till vårt eget elsystem. Vi ska inte exportera el, när folk går på knäna för att kunna ha värme i kåken. Tänker också på det här Karlshamnsverket som kommer upp gång på gång. Samtidigt som man säger sig bedriva en progressiv miljöpolitik, då bara eldar man liksom olja så det bolmade ur hela Karlshamnsverket, för att sedan skicka elen till Tyskland..

Jag tänker också på Europeiska unionen. För vem existerar Europeiska unionen? Jag skulle säga att i dag så existerar Europeiska unionen först och främst för Tyskland, för det är de som drar den största nyttan av frihandeln, av euron som valuta.

Men också ägarna till elhandelsbolagen, har gynnats av att dom får leka affär med vår ström. Nu har vi tagit upp två grejer som verkar ha med livsmedelsprisernas höjning att göra. När nu finansminister Svantesson kallar till sig de höga cheferna på Coop, Dagab och ICA, var vad tror du blir resultatet? Kommer det då att bli sänkta livsmedelspriser?

-Det kommer inte att hända någonting. Jag har ingen tilltro till att man med någon slags välvillig dialog ska lösa de här matpriserna. När vi pratar om inflationen så säger dom att inflationen ligger på 12 %. Men om du tittar enskilt på matpriserna på ett år så har de stigit med 22 %. Låt det sjunka in. 22 %. Det låter inte som matpriser i världens rikaste industrination, utan det låter ju som Zimbabwe. Men att matpriserna kan stiga så mycket och politikerna inte gör nånting. Det tycker jag är det mest intressanta. Nu har det uppstått en debatt men de första 10 - 15 % höjningar har det varit helt tyst om.

Det ekar tomt i regeringskansliet. Det är som att man inte ens vill ta i frågan. Det är ju en sak om man hade kommit med förslag på åtgärder, så att vi hade kunnat diskutera åtgärderna, Kommer det här vara bra. Kommer det vara dåligt? Vem tjänar på det här? Vem förlorar på det här?

Men nu är det som att det inte finns några åtgärder att diskutera, för att man bara förväntar sig att det här ska marknaden lösa. Det är det väl egentligen det man säger, att nu ska vi ta in representanter för livsmedelsmarknaden och så ska vi prata med dem och så hoppas vi att de löser det.

Det tråkiga är väl att inget parti i riksdagen, verkar bry sig utan säger samma sak: vi måste kalla till oss matkedjorna och säga aja- baja. Men det hjälper ju inte så mycket när man står i grönsaksdisken, utan frågan är, finns det någon annan lösning då?

-Vi kan nog inte göra så jävla mycket. Jag tänker lite på en kund som jag mötte häromdagen när jag stod och la upp kampanjvaror. Ja, sa hon, det har blivit väldigt dyrt. Ja, sa jag, jag kan inte göra annat än hålla med dig. Det är lika dyrt för mig och jag har ingen bättre lön än en annan vanlig knegare. Även fast man jobbar i det, så är man lika utsatt själv. Men asså ja, vad ska vi göra? Jag skulle vilja se demonstrationer, som man ser i Paris. Jag skulle vilja se att människor går ut på gatan och liksom kräver åtgärder.

En sån självklar sak är momsen på mat, det tycker jag definitivt att man måste se över. Och där finns det ju till exempel Spanien. Där har man ju bestämt att man ska ta bort momsen på basvaror under ett halvår. Som jag ser det skulle det vara en effektiv åtgärd. Se över momsen. Ska vi plocka bort den tillfälligt? Ska vi sänka den permanent? Hur som. Skatt på grundläggande konsumtion, det är inte läge för det tycker jag, utan börja sänk den där momsen och se till att vi får prisregleringar. För det kan samtidigt inte vara så, att vi tar bort skatt på de viktiga basvarorna och samtidigt låter elbolagen och oljebolagen och livsmedelsjättarna härja fritt, för de sänker inga priser frivilligt.

Tänker på en bekant jag träffade häromdagen. Han hade precis fått besked att han blivit av med jobbet, företaget skulle flytta och hans fru hade en månad innan blivit av med sitt jobb. De planerar att skaffa barn och att skaffa en större lägenhet och så. Den stigande arbetslösheten och räntan lägger dubbla lock på hela samhället. Det kan ju inte få vara så att räntan ska bestämma över människornas liv. Eller?

-Det här äter sig in i alla delar i en människas liv. Jag har ju själv barn och har fullt med barnfamiljer runt mig, men det är ju ingen som vågar nånting just nu. Folk vågar ju inte köpa lägenheter. Folk vågar inte sälja några bostäder. Det är ingen som vågar köpa en bil eller någonting. De bilar som vi har i Sverige går ju på export. Det är helt galet. Det är som du säger det, det äter sig in. Och det är ju det här som är problemet med de här ekonomiska kriserna. Man säger ju att nånting sprider sig som ringar på vattnet. Det började med bränslepriserna och sedan blev det elpriserna. Och sedan sprider det sig ut i alla sektorer. Vi har ju en tillväxtdriven ekonomi. Det är farligt när de här effekterna, som vi ser nu, blir så stora att hela ekonomin stagnerar och att vi kanske börjar få arbetslöshet. Riktig arbetslöshet. Vi har 6 % i dag tror jag. Det tycker jag är mycket, men det skulle kunna bli så mycket värre.

För att koppla tillbaka till det här om att politikerna ger inga förslag på åtgärder, mer än att man ska ta Coops VD i örat. För exporten går fortfarande bra i Sverige. Hade den inte gjort det, då tror jag att politikerna hade gjort nåt. Då hade det funnits sparpaket och det hade funnits åtgärder och alltihopa. Men nu drabbar det inte industrin. Det drabbar inte finanssektorn. Utan just nu så drabbar det i stort sett bara vanligt folk och framför allt de som har det sämst.

Jag kommer och tänka på att en vecka innan valet i höstas så upptäckte politikerna att det är lite problem på elbörsens handelsgrej, så vi får slänga in 250 miljardersom garanti. Och det var alla partier överens om. Likadant för att stötta fastighetsföretagens spekulation. Riksbanken har köpt obligationer av dem för att hålla dem under armarna. Nu har obligationerna sjunkit i värde, så Riksbanken har förlorat 80 - 90 miljarder under förra året. Inte heller några problem för politikerna. Detta är något behjärtansvärt. Klart vi måste stödja fastighetssspekulanterna, säger dom.

Men inte alla ekonomer är faktiskt överens om det här. En del ekonomer säger att politikerna måste göra nånting åt detta. Nordeas chefsekonom Annika Winsth säger att under de två första veckorna i februari så varslades två 12 000 människor. Hälften så många som under hela förra året. Det är som du säger, det här är på väg. De har satt en käpp i hjulet på hela samhället. Jag tycker det är helt vansinne. Denna linje, att inte göra någonting, det driver samhället helt galet.

-Det är som det alltid är. De är livrädda att ta pengar därifrån det finns. Titta på räntorna nu. Jag är glad att jag har låst min borränta, som av en händelse så låste jag min boränta i april på 2,2 %. Jag skulle inte vilja sitta med rörligt nu och se hur det liksom bara rullar på, samtidigt som de sitter på Aktuellt och säger så här: jamen till våren så går det nog bra och sen säger dom: jamen till sommaren kanske räntan sjunker.

Storbankerna gjorde alltså en vinst på 150 miljarder förra året. I rena utdelningar så innebar det 46 miljarder till ägarna. Det finns pengar att ta. Bankerna har haft jävligt goda år och de kommer ha otroligt goda år framöver. Och det gäller livsmedels jättarna också

-För under hela den här pandemi-tiden som vi hade, så gick livsmedelsbranschen så otroligt bra. Då var det någonting som människor prioriterade och man prioriterade till och med lyxkonsumtion. Jag har jobbat på småskaliga slakterier och då har man haft nära kontakt med bönder och olika matproducenter.

Under pandemin växte det här med REKO-ringar fram. Man köper direkt från producenten, oftast småskaligt och det har gått hur bra som helst. Det har verkligen varit en guldålder för de småskaliga livsmedelsproducenterna. Men nu har många REKO-ringar lagt ner. Det är för att folk inte har råd längre. Det är liksom det här vi kommer tillbaka till. Det är liksom kaka på kaka. Det är inte bara inte bara att det är dyrt med bränsle, det är dyrt med el och så är det dyrt med att ha bolån. Ja herregud. Den privata belåningen i Sverige ligger på 80-90 % av BNP.

Det kan man väl skylla på att lönerna inte har hängt med som de skulle och då hade vi haft de pengarna i fickan istället för att låna.

-Det är väl jätteviktigt, när man nu hör om avtalsrörelse och alltihopa. Är det någonting man hör, om vi ska prata åtgärder, så är det att de pratar om att hålla ner lönerna. Och det tror jag inte är en lösning någonstans. Liksom i ett slag så ska vi, förutom allt det här eländet vi nämnde innan, dessutom så ska vi förlora tio år av löneförhöjningar . De ska inte bara skatta ihjäl oss. De ska dessutom slå undan köpkraften. Det är det man inte förstår, om de tror att Sverige bara ska leva på industrins export.

Så mycket som vi har pratat om miljön tidigare, så läser man förra veckan i lokaltidningen att en stor mjölkbonde, som kört ekologiskt, på grund av kostnaden så måste de gå över till vanlig mjölkdrift. Och då blir det ju inte bara vi som ska betala, utan naturen får också betala ett pris. Det verkar som att de här politikerna är totalt körda och säger att de inte kan göra någonting åt detta.

- När man sen tittar på regeringens politik. Med den budget som har lagts fram nu, så blir det alltså skattesänkningar för höginkomsttagare med 1500 kronor. Om det var någon gång som höginkomsttagarna verkligen inte skulle ha någon skattesänkning, så var det väl fanimej nu. Även om man är borgare så får man ju bara säga, att nu blev det fel. Nu gör vi om, nu gör vi rätt. Det blir ingen skattesänkning för höginkomsttagare. Istället tar vi de pengarna, gör en lätt justering och höjer skatterna för de rikaste. De pengarna omfördelar vi och ökar till exempel bostadstillägget för pensionärerna, så de får lite mer i plånboken. Men jag tycker att man också måste lägga in mera i socialförsäkringssystemet, för då kan just de som har minst, konsumera mer.

För det är också så att de som har allra minst, vad är det de spenderar på? Är det konst? Är det lyxbilar, är det pooler eller städtjänster? Nej, de kommer ha råd att handla mer. De kommer handla bättre.

Och det gynnar väl de som jobbar i en butik också, att man kan sälja ordentliga grejer och att man har en yrkesstolthet och tycker att det man gör ett bra jobb, i stället för att man ska gå nästan skamsen mellan hyllorna?

-Men så är det alltså. Man drivs ju med i det här lite grann. Alla de här kedjorna har ju kalkyler, alltså där allting är budgeterat. Antalet timmar per kvadratmeter yta i butiken är budgeterat. Det är budgeterat hur mycket vi ska köpa in, hur mycket vi kommer att slänga. Allting är liksom uträknat i kalkyler.

Men det är ju så också när man jobbar så här, i butik på köttavdelningen. Jag vill ju sälja. Absolut. Jag vill ju att min butik ska sälja. Jag vill att min avdelning har bra siffror. Absolut. Jag vill speciellt för mig som styckare att allt kött som vi säljer, då har ju jag någonstans lagt min hand. Ja, eller mina arbetskamrater. Då vill man ju att det ska se snyggt och trevligt ut och kunden ska få någonting som det är kvalitet i. Det är bra när vi har hittat en bra vara, som vi kan få en bra marginal på, samtidigt som man vet att det här kommer vi att sälja mycket av, det kommer att uppskattas av kunder och stammisar.

Men man vill ju inte gå där och vara någon slags dräng åt någon som bedriver ocker. Man får inte skinna folk. Det är ju ingen som tycker det är roligt. Ja, det är väl de som sitter i styrelsen. De som har fallskärmar och utdelningar, de har väl inga problem att skinna folk. Men inte alla vi andra som jobbar med att få det här att gå runt. Och det ska man ju veta att butiken har bra marginal, vinst, på frukt och grönt, den kanske bästa i hela butiken och då kan vi samtidigt leva med att vi går i förlust på vissa andra varor.

Det har jag också tänkt att hade jag varit den där Svantesson, så hade jag sagt till livsmedelsjättarna att nu ska ni inte bara hålla ner priset, nu ska ni sänka priserna på mat och blöjor. Och om ni vill ta igen det på avokado, cashewnötter, pancetta och inlagda oliver, direktimporterade från Italien, så gör det. Det drabbar ingen fattig.

Men regeringen ska väl också ta sitt ansvar genom att sänka momsen på mat? För då har bägge två parter gjort nåt.

-Visst, men för livsmedelsjättarna, som det ser ut för oss på golvet, så finns det en möjlighet att höja det som kanske är mer av lyx karaktär, för att istället sänka på det som faktiskt är det mest nödvändiga för barnfamiljer, för pensionärer, för dem som inte kan jobba vidare.

Om styckaren K G Nilsson skulle varit finansminister i Sverige, vad skulle du gjort åt matpriserna?

-Då hade jag sagt så här. Vi börjar i roten till det onda.

Prisregleringar av mat och bränsle, ett pristak för oljebolagen och livsmedelsjättarna att följa.

Sedan slopar vi momsen. Vi följer efter Spaniens exempel. Det kan faktiskt var bra och nyttigt att se vad det skulle ge. Slopar vi momsen i sex månader och ger det bra effekter så kanske vi slopar momsen i sex månader till.

Sen går vi in och beskattar bankerna och elbolagen och så höjer vi ersättningarna i socialförsäkringssystemet och bostadstillägget för pensionärer.

Och så justerar vi inkomstskatten så att de med högst inkomst får en liten skattehöjning i stället för en ganska rejäl skattesänkning.

Det är nog det nog som jag skulle summera det. Se även https://www.tiktok.com/@envanligsvenskarbetare/video/7213093335731326213?_r=1&_t=8aqu8FBl12j

Vi skickar vidare Karl Gustav Nilssons passning till våra lyssnare.

Vad kan man göra åt matprisrallyt?