Några personliga EU-tankar från en icke-akademiker!

Som gammal nog för att minnas medlemskapsomröstningen till EG, som det då hette, kan jag ju idag konstatera att i realpolitik har nej-sidans alla farhågor från då och mer därtill besannats.

Trots detta har vi idag inget parti i Sveriges riksdag som vill lämna detta ”demokratiska underskott till koloss”, som EU idag förvandlats till.

Ingen svensk har röstat för det EU vi har idag. Demokrati?

Ekonomiskt betalar vi mer och mer pengar, för att bli av med mer och mer makt till icke demokratiskt valda ”skattefrälsen” i Bryssel.

Vi är ett exportberoende land är ett mantra vi ständigt får höra. Ja det har vi ju alltid varit säger jag.

Vi exporterade även innan vi gick med i gemenskapen, eller gjorde vi inte det enligt våra politiker?

De siffror jag sett gällande handelsutbytet med EU, så har det gått från ett stort överskott innan vi blev medlemmar till idag minus. Eller iaf plus minus noll. Och vi betalar mer och mer pengar för detta. ”Vad fan får vi för pengarna?”

EU är ett fredsprojekt är ett annat mantra våra politiker gärna använder. På vilket sätt, frågar jag?

Det är krig i Ukraina och i fredens namn har alla fredssträvanden kastats överbord av väst (USA och England, icke EU-länder). Men vi ska betala och skicka krigsmateriel. I fredens namn?

Regeringen anslog nu senast 75 ytterligare miljarder till Ukraina (i fredens namn det också?)

Här hemma stängs sjukhus och sparas inom äldreomsorgen. Men sjuka och gamla offrar väl gärna detta, ”i fredens namn”.

Det senaste jag hörde var att man på sjukhuset sparat in på frukostäggen.

Ja politik är att prioritera. Frågan är vem som bestämmer åt våra politiker hur de ska prioritera?

Och om EU nu är ett villkor för vår fred, vad ska vi då ha NATO till? Den frågan ställs aldrig.

Enligt finansmannen Christer Gardell, i en intervju i Dagens Industri, så styrs Sverige av USA och Wallenberg. Vad hjälper oss en röst i EU-valet då? Men vi vet ju i alla fall vem som tjänar pengar på kriget. Jag brukar ställa mig frågan om vems ägande det är som ska försvaras om det blir krig? Inte är det ägarna själva som krigar i alla fall.

Detta för mig osökt in på nästa område, nämligen migrationspolitiken. Vågar man ens skriva något om den? Försvarsfrågan är ju i en förlängning även den relevant här. Vi ska försvara vårt land, men vi ska samtidigt ha öppna gränser så att andra länders medborgare fritt kan etablera sig här. Vad är det då för mening att ens ha ett försvar mot andra länders medborgare?

Även ekonomin kommer in i frågan. Kostar det något eller tjänar vi på invandringen? Frågan är ju egentligen ointressant. Det som borde sätta gränser, är ju hur fort samhället som helhet klarar att växa. Det tar ju tid att utbilda lärare, sjukvårdspersonal, bygga infrastruktur m.m. Och det tar tid att bygga bostäder, vilket vi inte heller klarat av. Däremot har klyftorna ökat genom att bostadspriserna rusat i takt med att bostadsbristen ökat. Detta löser politiken genom att välja och vraka vad som skall räknas in i KPI och inte. Annars hade vi haft hyperinflation för länge sedan.

Jag tycker personligen att invandringen till Sverige varit för hög, men utan att se ner på invandrare som individer för det. De är ju ibland bättre utbildade och mer intelligenta än vad man är själv. Och självfallet finns motsatsen också. Jag har i alla fall aldrig haft några problem med invandrade jobbarkompisar som individer. Kulturella och religiösa krockar finns det dock i samhället i övrigt. Och visst är det märkligt att det är självutnämnda feminister som blundar för hedersproblem, könsstympningar, moskeers diskriminering av kvinnor och hbtqia+personer t.ex. Hade Svenska kyrkan agerat på samma sätt hade det varit väsen utan like, men även kyrkan blundar nu.

Invandringen kommer att ge oss en hyperekonomi, sa LO:s dåvarande ordförande Petter Torwaldsson. Som arbetare undrar jag på vilket sätt det skulle vara bra för LO-kollektivet när ev. vinster av detta ändå enbart tillfaller ”gräddan” i samhället, efter Reinfeldts och Löfvens ekonomiska högerpolitik? Det är den frågan som får in humanismen i debatten och då är det slut på den realpolitiska diskussionen. ”Rasist!”

Nu har ju dock EU fått ihop en kompromiss till migrationspakt. Så nu ska vi som redan tagit emot mer än vi klarat av, betala om vi inte vill ta emot fler. Och detta betalar vi medlemsavgift för att få göra.

Klimatet då? Vi måste ju rädda klimatet och då måste ju Sverige och EU visa hur. Vad priset för detta är diskuteras aldrig. Sverige står för 0,12-0,2 % av världens utsläpp. Vi gjorde våra stora utsläppsminskningar mellan 1970-1990. Nu ska vi rädda världen genom att räkna utsläppsminskningar mot 1990 års nivå och jämföras mot andra som inte gjorde något mellan 1970 och 1990.

Våra minskningar gjordes genom att bygga ut kärnkraften. Vi hade låga elpriser som en konkurrensfördel mot andra länder. Det ville dock inte EU och ej heller våra svenska politiker som la sig platt när elen gjordes om till en marknad. Nu fick vi i Sverige betala EU:s dyra elpriser.

Och vi betalar medlemsavgift för det!

Så gå och rösta i demokratins namn. Har vi tur så kan det bli någon folkomröstning, som det blev om euron. Men då röstade ju folk ”fel” enligt EU. Så nu kommer vi enligt uppgift att tvingas in i eurosamarbetet senast 2025 (personligen tror jag det blir efter valet 2026).

Så din röst kan verkligen göra skillnad. Frågan är för vem och för vad.

Men valet är ditt, i Kristerssons, van der Leyens och den helige Joe Bidens namn.

Amen!

Ove Nordström