Annicka Burman har reagerat på en artikel av Per Gudmundsson i tidningen Bulletin där han insinuerar att svenska barnmorskor är lite gnälliga eller rent av lata. Men i Sverige har barnmorskor ett bredare arbetsområde än i så gott som alla andra länder. Annicka som jobbat inom sjukvården hela sitt yrkesliv upplever att vården svällt ut med en oerhörd byråkratisk överbyggnad vars nytta är svårt att begripa. Annicka Burman beskriver här barnmorskornas breda kompetens, deras arbetsuppgifter, hur administration och byråkrati växt och att man bör gå tillbaka till en tillitsbaserad vård.

–Härom veckan publicerade Per Gudmundsson en artikel i Bulletin om BB-krisen. Och nog är det kris, det är massuppsägningar av barnmorskor på var och varannan förlossningsklinik.
I artikeln insinuerar Gudmundsson att svenska barnmorskor möjligen är lite gnälliga eller rent av lata. Han har undersökt hur det ser ut med antalet barnmorskor i Europa och han finner att i Sverige finns något fler barnmorskor per capita än i OECD.
Han har även undersökt barnmorskelönerna och har då kommit fram till att svenska barnmorskor tjänar i snitt 39.325:- per månad, ungefär som läkare, konstaterar han. Jag vet inte riktigt vilka läkare han syftar på, AT- eller underläkare möjligen. Anser han att någon med läkartitel per automatik ska ha högre lön än en barnmorska?
Jag vet inte heller om man räknar in alla stafettbarnmorskor i lönestatistiken, dessa kan tjäna 100.000:-/ månad. I Region Västernorrland har barnmorskorna en snittlön på 34.807:-.

– En sak undrar jag över, har Per undersökt hur många barnmorskor som finns inom förlossningsvården och hur många som finns inom andra vårdområden?
Har han gjort en jämförelse med andra länder i vilken utsträckning barnmorskor ansvarar för andra vårdområden? Om inte bilden är helt klar lämnar jag här en redogörelse över barnmorskans arbetsområden utanför förlossningsvården.

– I Sverige har barnmorskor ett bredare arbetsområde än i så gott som alla andra länder. All mödrahälsovård sköts av barnmorskor, läkare kopplas in vid avvikelser eller medicinska problem hos den gravida. På samma vis förhåller det sig med preventivmedelsrådgivning, utfärdande av recept, insättning av spiraler, operera in och ut p-stavar och liknande är barnmorskeuppgifter i Sverige, det är även barnmorskor som sköter gynekologisk cellprovtagning. Tillsammans med psykosocial personal är det barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning, läkare finns i varierande grad på mottagningarna, kanske en halv-dag i veckan på en mottagning i en medelstor stad. Även inom kvinnovården på sjukhusen har barnmorskor ett stort eget ansvar. Det är barnmorskor som gör rutinultraljud på gravida, läkare kopplas in vid avvikelser. Barnmorskor finns även på gyn.mottagningar där de bland annat har ett stort egenansvar för abortvården eftersom kirurgiska aborter är ovanliga idag. En stor andel av de uppgifter jag räknar upp här sköts av läkare i andra länder. Med den kunskapen drar jag slutsatsen att det finns betydligt färre barnmorskor inom förlossningsvården i Sverige än i OECD. Jag kan tillägga att även inom förlossningsvården arbetar svenska barnmorskor mer självständigt än i många andra länder.

– För att bli barnmorska måste man först utbilda sig till sjuksköterska, arbeta som sjuksköterska en tid och därefter gå barnmorskeutbildningen som är tre terminer lång. På senare år, då bristen på barnmorskor blivit allt mer prekär, har det blivit mer vanligt att regionerna gett lönebidrag till sjuksköterskor som vidareutbildat sig, i övrigt så är det CSN som gäller. För att specialisera sig inom ett vårdområde finns vidareutbildning inom flera vårdområden. Inom regionerna har det funnits och finns fortfarande en njugg inställning till att ge lönebidrag till sjuksköterskor som specialiserar sig. Detta, tillsammans med lönen inte sällan endast ökar marginellt efter specialisering, har resulterat i att allt färre sjuksköterskor vidareutbildar sig. När det gäller barnmorskor väljer en del att gå tillbaka till sjuksköterskejobb då de upplevt för hård press inom förlossningsvården och endast marginellt högre lön.

– Detta är dels ett hot mot patientsäkerheten, dels bygger det på vårdköerna. Den skickligaste kirurg kan inte operera utan operationssköterska eller narkossköterska.
När det gäller barnmorskeyrket är det ett yrke med en egen legitimation eftersom det i hög grad innehåller arbetsuppgifter som skiljer sig från uppgifter inom sjuksköterskeyrket.

Finns det någon väg ur eländet?
– Höj skatten är ett vanligt mantra, speciellt hos ”vänstermänniskor”, som ska lösa samhällsproblem. Men vilka är det som betalar skatt? Det är vi, det arbetande folket, pensionärer, sjukskrivna, arbetslösa och förstås även företagare. Vilka drabbas mest av en skatteökning på 20 öre? De med minst pengar i börsen naturligtvis. För de som lever på marginalen kan ett par hundralappar hit eller dit spela stor roll. Jag som jobbat inom sjukvården hela mitt yrkesliv upplever att vården svällt ut med en oerhörd byråkratisk överbyggnad vars nytta jag har svårt att begripa. LEAN-modellen som blev populär inom offentlig förvaltning för några år sedan fanns ett mantra, på vilket vis gör den här åtgärden nytta för patienten, klienten eller vem det nu berörde. Som de flesta känner till blir den administrativa börden allt större för vårdpersonalen. Att all denna administration är möjlig hänger ihop med datoriseringen och visst finns det poänger med den men den har drivit ökningen av det administrativa arbetet och är en förutsättning för NPM.

– Istället för NPM måste vi gå tillbaka till en tillitsbaserad vård. Var och en som arbetar inom vården har ett eget ansvar för att utföra sitt arbete i överensstämmelse med evidens och erfarenhet. Alla medarbetare måste ses som individer, människor som kan ha olika önskemål och behov, därför ska inte alla in i samma mall. Om någon inte pallar treskift måste man kunna lösa det för just den individen. En annan kanske endast vill jobba nattskift men inte heltid måste detta också gå att lösa.
En enhetschef på Länssjukhuset i Sundsvall tycks ha förstått detta. På barnavdelningen där han är chef har man nu full bemanning av barnsjuksköterskor, för ett år sedan var det en stafett på varannan sjukskötersketjänst.

På tisdag 15/11 kl 17:00 arrangeras på Gustav Adolfs torg i Göteborg stödmanifestationen ”Backa barnmorskorna i Göteborg”. Samma dag sker även manifestationer i Stockholm och Malmö. Man beskriver en arbetsmiljö där luncher, pauser och toalettbesök inte hinns med. Den viktiga eftervården får stå tillbaka. Även på barnmorskemottagningarna är det tufft med en pressad arbetssituation. Förfärlig arbetsmiljö för barnmorskorna