Förskollärarna Sonja Persson och Ewy Gahnström samtalar kort om vikten av att ha ett gemensamt språk. Det svenska språket behövs för att möjliggöra kommunikation, att göra sig förstådd och kunna delta på lika villkor - för att få ett fungerande samhälle både för kollektivet och för individen helt enkelt. Detta gäller också när det kommer till andra språk - där svenskan kan utgöra en brygga för att också lära och behärska modersmålet.

Sonja: Hur viktigt är egentligen svenska språket för att klara sig i samhället? Som det är idag finns det ju väldigt många både förskolor och skolor där det i princip inte finns några svenska barn, och de barnen som går i de skolorna möter inte svenska språket i sin vardag. Det hänger på förskolelärarna och lärarna att att ge de här barnen det svenska språket.

Ewy: Jag tänker att det allra viktigaste är att vi börjar i förskolan. Om inte barnen får det grundläggande svenska språket i förskolan har de inga möjligheter att heller klara skolan. Och ett bekymmer med förskolan idag är att inte all personal pratar svenska.

Sonja: Menar du då att man ska göra som i äldreomsorgen, att ett krav för att man ska få jobba inom förskolan är att man kan det svenska språket?

Ewy: Ja, och i Botkyrka exempelvis har man ju börjat införa sådana tester. Jag är inte emot att man anställer lärare med andra språk – det tror jag tvärtom är en styrka – men det måste ju vara så att man behärskar det svenska språket.

Det slås också larm om att barnen inte heller behärskar sitt eget modersmål, man blir dubbelt språklösa. Det vi ser är ju att många av föräldrarna som bor i dessa områden inte heller kan svenskan. När inte den vuxne nära barnet inte behärskar svenskan, och när inte heller barnen får möta det på förskolan, så blir ju det ett dubbelt problem.

Sedan är det ju också så att när många barn inte förstår varandra – vilket det ju innebär när man inte talar svenska – så ser man också att konflikterna ökar, eftersom man inte kan kommunicera med varandra.

Sonja: Men jag tänker också såhär, att om jag ska få ett fullvärdigt språk, oavsett vilket det är, så krävs det att jag hör det hela tiden. Till exempel, om jag är kurd och kommer från Iran så pratar jag kanske kurdiska hemma, det är känslospråket och jag kan ha modersmålsundervisning. Men för att språket ska bli riktigt fullvärdigt så krävs det att jag hör det hela tiden, att jag får den inputten från samhället, från radio, TV, i skolan, och liksom överallt. Det får jag ju inte om jag bara pratar det hemma, och kanske åker hem till Iran en gång om året.

Det är därför det är så viktigt att alla barn får svenskan, för vi bor i Sverige och svenskan är vårt gemensamma språk. Vi måste se till att barnen får en fullvärdig svenska, för att de ska kunna utvecklas och få samma chanser och rättigheter som alla andra barn i Sverige.

Ewy: Ja, och jag tänker också kring vikten av att klara skolan. Skolgången är så viktig för att du i framtiden ska kunna få ett arbete. Ett arbete är ju också en självkänsla, en egen försörjning, och allt vad det innebär.