20 miljoner i böter hotar Akademiska sjukhuset - besparingar och byråkrati stryper vården

Situationen på Akademiska sjukhuset har varit ansträngd en längre tid, särskilt gäller det akuten. Under sommaren förvärrades situationen. Ständig underbemanning och växande väntetider för patienterna. För att underlätta för akuten beslöt ledningen att alla vårdavdelningar ska ta emot extra patienter, vilket bara flyttade problemen till vårdavdelningarna. På kirurgen slogs tre avdelningar ihop till en vårdavdelning. Avdelningen tampades med konstant överbeläggning. Patienter fick läggas i korridorer och dagrum utan adekvat utrustning.

Istället för larm-knapp utrustades patienterna med grytlock alternativt bestick och tallrikar. Jäktet hindrade personalen att hinna skriva avvikelserapporter. Enligt beslut av IVO ska sjukhuset senast 2 december ordnat 30 nya vårdplatser. I IVO:s rapport framgår av anställdas berättelser att patienter exempelvis tvingats ligga i sin egen avföring för att personalen inte hann hjälpa dem.

Agneta Nordin, tidigare sjuksköterska på Öron, Näsa, Hals - avdelningen

- Förr fanns en liten personalavdelning med två anställda på varje klinik, senare när kliniker slogs samman till divisioner blev den administrationen större, säger Agneta Nordin, tidigare sjuksköterska på Öron, Näsa Hals avdelningen på Akademiska sjukhuset. Nu finns en HR-avdelning som är en egen central enhet med mycket makt och stor administration. De styr till exempel över arbetstidsmodeller med mera.

Det företagsimiterade ledningssystemet innebär också mycket mer dokumentation och tid vid datorn. Det är inte sjukhusplatser som saknas i första hand utan den tuffa arbetssituationen som gör att anställda slutar och sjukhuset hamnar i en ond cirkel av dyr inhyrning från bemanningsföretag.

Facken har de senaste åren fortlöpande larmat om den svåra arbetssituationen och IVO övervägde redan i somras att stänga akutmottagningen under en tid.

– Jag är inte ett dugg förvånad, vi har anmärkt på det här under tio års tid ifrån läkarfackets sida, säger Knut Bodin, huvudskyddsombud för SACO och Upplands Allmänna Läkarförening till SvD.

När det går så långt att patientsäkerheten är hotad, då har du passerat vad som är acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt för länge sedan, säger Knut Bodin, Huvudskyddsombud för SACO

"Katastrof, katastrof", summerar Knut Bodin allvaret i IVO:s föreläggande om vite, och beskriver en situation som skenat iväg över tid där vittnesmålen från oroade och slutkörda läkare kunnat staplas på hög. Det är omfattande långa historier om patient-osäkerhet. Personalen har ansträngt sig till det yttersta. När det går så långt att patientsäkerheten är hotad, då har du passerat vad som är acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt för länge sedan.

Sofia Lindström, ordf. Vårdförbundet i Uppsala menar att resurser måste skjutas till. (Foto: Ulf Huett)

- Äntligen får vi bekräftat av IVO det som våra medlemmar larmat om så länge. Det är inte brist på på sängar. Det handlar om brist på sjuksköterskor säger Sofia Lindström, ordförande för Vårdförbundet i Uppsala till UNT (21-10-01)

Hon menar att politikerna nu måste skjuta till resurser så att sjukhuset kan locka tillbaka och behålla erfarna sjuksköterskor och påpekar att arbetstidsmodellerna försämrats för dem som jobbar särskild obekväm arbetstid.

Men vad beror allt detta på?

Så sent som vid årsskiftet 2020-2021 aviserade det borgerliga regionstyret inkluderande Mp och SD ett sparpaket på 400 miljoner kr trots överskott på över 100 miljoner kr. Året innan beslutades en liknande nedskärning, bland annat skulle 280 miljoner kr sparas genom personalminskning.

Malin Sjöberg Högrell (L) saluför en medveten nedskärningspolitik vars syfte är att skapa politiskt utrymme för privatisering

Akademiska sjukhuset ska koncentrera sig på den avancerade sjukvården och avlastas enklare ingrepp vilket andra ”aktörer” kan utföra billigare. En medveten nedskärningspolitik vars syfte är att underminera den offentliga sjukvården och skapa politiskt utrymme för privatisering.

Den nyrekryterade sjukhusdirektörens, Marianne van Rooijens koncept, kallad "effektiv och nära vård" innebär att fler måste resa till Enköpings lasarett för vård. Hon påpekar att universitetssjukvård är dyrt. Utveckling kostar pengar.

- Vi tittar på om det är någon vård som vi gör idag som kan göras billigare någon annanstans".

Sjukhusdirektören vill också "få bättre snurr på de platser vi har". Exempelvis har planen på en intermediärvårdavdelning (ett mellansteg i vårdkedjan) vid barnintensiven avvecklats och BIVA:s patienter ska enligt förslag dela vårdplats med vuxenpatienter och riskera få dela plats med missbrukare. Personalen tvingas skicka barn från BIVA, som kanske inte är färdigbehandlade, med förhoppning att barnen inte kommer i retur. Detta skapar stress och en känsla av otillräcklighet.

Så har den slimmade bemanningen och personalflykten på Akademiska sjukhuset resulterat i ökade kostnader för inhyrd personal, konsulter, administration och chefsbyten. Regionen har betalat över 1 miljard kr till bemanningsföretag sedan 2015. I regionkontorets verksamhetsrapport (2019) framgår att antalet anställda ökat tre gånger så mycket inom ledning och administration än övrigt anställda.

Malin Sjöberg Högrell publicerade i UNT Debatt (30.9.21) efter kritik från IVO de åtgärder styrelsen satt in för att komma tillrätta med den hårda belastning, höga söktryck och uppskjuten vård på Akademiska sjukhuset. Det handlar huvudsakligen om ett ständigt organisationstrixande med personalen.

- Fokus ligger på styrning och ledning, skriver Sjöberg Högrell. För att akuten inte ska bli helt överbelastad har inläggningsklara patienter flyttats till korridorer (utan larmklocka). Rutiner har ändrats med stärkt triagering och så har ett nytt kvalitetsledningssystem för att hantera avvikelserapporter införts.

Så nöter man ut anställda och alternativet blir att söka sig till den privatiserade vården eller bemanningsföretag med högre lön, mindre ansvar och patienter med lättare vårdbehov