Marknadsexperimenten inom landets sjukvård har kantats av skandalen med Europas dyraste sjukhus Nya Karolinska som toppen på ett växande isberg av byråkrati, vanvård, korruption, vinstjakt och skatteflykt. Vinstdriven vård innebär ojämlik vård. Landstingen skapades en gång som förutsättning för en allmän och för alla tillgänglig god sjukvård. Dags att mota gökungen ur boet

Istället för att lyssna till personalen tror höjdarna att enda vägen att effektivisera sjukvården är konkurrensutsättning. I praktiken blir det en växande övervakningsapparat. Modellen, kallad värdebaserad vård, hämtades från den privata vårdmarknaden i USA. Vårdförbundets tidskrift Vårdfokus belyser i en undersökning från perioden 2010 till 2017 förändringen i rekryteringen av sjuksköterskor kontra administrationspersonal inom landstingsvården. Vårdpersonalen har under perioden ökat med 2,3 procent medan landstingets centrala staber ökat med 35,9 procent. Det kan jämföras med Sveriges befolkning som ökat med 7,5 procent under samma tid.

Vårdpersonalen har under perioden ökat med 2,3 procent medan landstingets centrala staber ökat med 35,9 procent, skriver Hans Johansson. (Foto: Läkartidningen)

Patrik Hall (statsvetare vid Malmö högskola) har kommit till liknande resultat. Antalet administratörer och chefer har ökat nästan 50 procent och vårdpersonal minskat med 6 procent i den offentliga sektorn från millennieskiftet till 2013. Kontroll, upphandling och kontraktsskrivning skapar behov av "overheadpersonal". Nya kadrer av chefer, konsulter och ekonomer rekryteras medan pappersarbetet ökar i på golvet. Läkarsekreteraren ersätts av datorn men de administrativa sysslorna ökar och läggs på vårdpersonalen. Denna ständiga registrering anses behövas för "kvalitetssäkring", basen för ersättningssystemet.

Mats Alvesson, forskare på Lunds Universitet och Stella Cizinsky överläkare vid Örebro Universitetssjukhus skriver att administration av tveksamt värde äter upp pengar som skulle gått till vården.

-Politikernas utspel om nya satsningar hamnar inte i vården utan används till ”overheaden” – det vill säga marknadsföring, personaladministration, policy-framtagande, värdegrundsaktiviteter, diverse ”certifieringar” av oklart värde, mångfaldsarbete, kvalitetsförbättringsritualer, ledarskapsaktiviteter och dylikt.

Mats Alvesson och Stella Cizinskys bok, Organisation och ledning i sjukvård - en reflekterande ansats. (Foto: Studentlitteratur)

-Många professionsföreträdare skapar sin karriär genom ”overhead-arbete” samtidigt som de undviker den krävande patientvården. När allt fler lämnar själva kärnverksamheten blir det tyngre för dem som stannar. Ofta ser de också sina före detta kollegor i ny position, där de skapar föreskrifter till dem som vistas i verkligheten. Vi får en ”bättre vetande-klass”, på distans från verkstadsgolvet.

-En aktuell studie av de gigantiska register som samlas i Vården i siffror (före detta Öppna jämförelser, SKR) fann inga tecken på att insamlade resultat användes.

• Patientsäkerhet. Årligen skrivs ca en halv miljon avvikelserapporter i regioner och kommuner. Analyserad information har aldrig presenterats. Men det sysselsätter en växande skara som istället för vårdarbete arbetar med hantering av avvikelser.
• Försköningsverksamhet. Tusentals arbetar med information och varumärke till exempel obligatoriskt värdegrundsarbete, varumärkesprojekt, bemötandeutbildningar som pågår ständigt. Förutom undanträngningseffekter i tid, så uppfattar medarbetare detta som förmynderi och styrning av tankar och åsikter. Det skapar cynism och alienation.

-De så kallade kömiljarderna har skapat ett kreativt manipulerande av sällan skådat slag. Fixande av siffrorna har styrt mot mindre väsentlig och enklare verksamhet, satsningar på hyrläkare inom bristspecialiteter och andra åtgärder som belönats genom en större andel av de statliga pengarna till den egna regionen. Detta parasiterande på de totala skattemedlen har varit till skada för trovärdighet och samarbete mellan regionerna.

Alvesson och Cizinsky avslutar sin debattartikel med att det nu efter pandemin behövs kritiskt tänkande och mod att peka ut meningslösheter.

-En arbetsgrupp inom Svenska Läkaresällskapet har nyligen beskrivit hur man kan gå tillväga.

Uppdraget måste vara att skapa god sjukvård – utan rovdrift av skattemedel, med god arbetsmiljö och högre status för dem som arbetar i direkt patientvård. Demontering av meningslös byråkrati kommer att öka arbetsglädje och ge högre lön för de hundratusentals som dagligen gör livet lättare att leva för våra gamla och sjuka, botar, lindrar och tröstar. Men istället för tilltro till personalen intensifieras övervakning och kontroll. Dokumenthysterin breder ut sig där personalen tvingas sitta framför datorn istället för att kommunicera med patienten. Bara 37 procent av personalens arbetstid ägnas åt direkt patientarbete. För sjuksköterskorna något mer, 43 procent, och för läkarna något mindre, 36 procent visar en avhandling av Eva Anskär.

• En apparat skapas för att föra in marknadstänk kryddad med byråkratens fikonspråk under rubriker som marknadsföring, personaladministration, policydokument, värdegrundsaktiviteter, certifieringar, kvalitetsförbättringsritualer, ledarskapsaktiviteter etc.
• Med marknadsanpassningen omvandlas patienter till kunder. Säljstaber inrättas med konsulter som hyrs in. Regionerna tävlar om att värva ”kunder” från varandra och baserar en allt större del av intäkterna på denna verksamhet. Ständiga upphandlingar underminerar uppbyggda kunskaper och tvingar fram nya rutiner. Översikt och planmässighet ersätts av dubbelarbete och revirtänk.
• Med privatisering tar vinstintresset över. Etableringen koncentreras till områden där välbeställda patienterna finns. De privatiserade skattedrivna välfärdsbolagens vinstuttag var i snitt 7,8 procent åren 2000-2019 ((Leif Wretljung).
• Nationalekonomen Anne-Marie Pålsson hävdar att sjukvårdens etiska kod inte är förenlig med kravet på vinstmaximering (SDS 18/9 2016)

Sineva Robeiro: det finns ett direkt samband mellan den administrativa expansionen och landstingens svårigheter att rekrytera framförallt sjuksköterskor

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, f.d. specialistsjuksköterska), blir förskräckt över utvecklingen och ser ett direkt samband mellan den administrativa expansionen och landstingens svårigheter att rekrytera framförallt sjuksköterskor.

- I dag dör patienter i väntan på behandling. Det är en allvarlig situation som politikerna måste lösa, det är deras uppdrag. Nu behövs inte mer sifferräknande, återrapporteringskrav och analyser. Det behövs fler som tar hand om patienterna. Dit kommer man bara genom bättre löne- och arbetsvillkor och en ökad möjlighet för personalen att vara med och bestämma, säger Sineva Ribeiro. Vårdfokus (4.6.2018)

Att den privatiserade välfärden är effektivare är en myt. Det visar internationell forskning, likväl som Svenskt Näringslivs egen undersökning. I USA som i stort har en privatiserad sjukvård är kostnaderna dubbelt så stor per capita som i Sverige. Sjukvårdsavgifterna i USA har sedan 1960 stigit från 5 till 18 procent, ändå förmår landet inte ge grundläggande vård till hela befolkningen. Istället borde man:

• Omfördela pengarna till det allmännas bästa och inför skatt efter bärkraft ! Sätt stopp för upphandlingsförfarandet och privatiseringen samt förbjud privat sjukförsäkring inom skattefinansierad vård. Återupprätta sjukvårdslagen om vård efter behov..
• Skrota det byråkratslukande ledningssystemet New public management och sätt P för bemanningsföretag och konsulter. Använd istället skatteintäkterna till att stärka den offentliga vården med fast anställd vårdpersonal och höjd lön. Därtill bör universitetssjukhusen åter förstatligas och ges ökad möjlighet till forskning som befordrar folkhälsan

Det är bara att instämma i forskaren Patrik Hall slutsats när han summerar dagens tillstånd – Jag tror att det behövs ännu kraftigare protester underifrån för att få till stånd en förändring.

Den svällande byråkratin har sin del i vårdkrisen. Men den grundläggande orsaken ligger i EU:s skattesänkarpolitik, vilket de borgerliga men även Socialdemokraterna varit slaviskt följsamma mot. Det finanspolitiska ramverket förbjuder i princip offentliga satsningar, genom att regioner och kommuner ska gå med 2 procents överskott. Därför har Akademiska sjukhuset sedan EU-inträdet varit underfinansierad.

Sveriges regioner gjorde 2020 ett rekordöverskott på 19 miljarder kr 2020. Trots det har politikerna beslutat spara 26 miljarder på vården fram till 2024.

Enligt ekonomen Leif Wretljung har den offentliga sektorn förlorat 462 miljarder kr mellan år 2000 till 2019.

Eliten brukar hävda att offentliga sektorn per definition är skatteslösare, “den ofantliga sektorn”. Privat vård är billigare och effektivare, säger dom. Visst finns mycket att säga om administrationen i dessa institutioner, byråkraten ser i dess tillväxt garantin för sin egen existens. Mycket av stelbent regelverk finns inbyggd i de stora sjukhuskolosserna, men avknoppningen och bolagisering av dess delar som tog fart under 90-talet innebar att gå ur askan i elden.