Till skillnad från vattenkraft är vindkraft inte reglerbar. När behovet av el är lägre och vindkraftverken går för full blir det obalans i kraftsystemet. Därför ska vindkraftsägarna kompenseras för att inte producera.

Vindkraften skapar problem i det svenska elsystemet. Därför ska vindkraftsägarna få betalt för att bromsa snurrorna när det blåser mycket. Det statliga affärsverket Svenska kraftnät, som är den myndighet som ansvarar för elförsörjningen i Sverige, vill på så vis förmå vindkraftsägarna att bidra till att hålla kraftsystemet i balans.

Enligt prognoserna kommer allt mer av den svenska elen att komma från vindkraften. Men för att elsystemet skall fungera måste lika mycket produceras som används vid varje givet tillfälle. Vattenkraften går att reglera, vridas på och strypas efter behov.  Kärnkraften är också på så vis stabil och inte väderberoende. Vindkraft är inte reglerbar. Det går inte att kommendera fram vind när elbehovet är som störst. Om vindkraftverken däremot går för fullt när behovet är lägre blir det  skadlig obalans i kraftsystemet. Därför ska alltså vindkraftsägarna kompenseras för att inte producera. 

- Tanken är att man ska gå plus på det, säger Jorunn Cardell från Svenska kraftnät. (GP 28/1).

Elen är ju oftast billig när vindkraften kan gå för fullt så det blir förmånligare att få betalt för att dra ner produktionen.

Detta är ännu ett bevis för att avreglering och privatisering av elen skapar kaos och problem på elkundernas och skattebetalarnas bekostnad. Både produktion och distribution av elen kontrolleras numera i stor utsträckning av privata svenska och utländska bolag. När det gäller vindkraften är förhållandena lika illa om inte värre. 

Den absoluta majoriteten av svensk vindkraft ägs av utländska investerare. Pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltningsbolag och energibolag men även svenska fastighetsbolag och storföretag som SCA återfinns bland ägarna. De ser en chans att tjäna pengar eftersom utbyggnaden av svensk vindkraft ger förmånliga villkor och gröna fjädrar i hatten. Statliga Vattenfall äger numera endast 4 % av det ökande antalet snurror. En kinesisk kärnkraftsjätte, China nuclear power corporation, äger nästan 20 %. Andra storägare är brittiska bolag och Luxemburg-registrerade företag. Detta virrvarr har helt andra drivkrafter än att ge svenska konsumenter billig el.

En planerad, driftsäker el med rimliga priser kräver att både produktion och distribution blir en gemensam resurs som ägs av samhället.