Energidebatten fortsätter på Vi Som Bygger Landet. En fråga som har stor inverkan på många svenskars ekonomi är priset på drivmedel. Vi ringer upp Peder Blohm Bokenhielm, ordförande i Bensinupproret, för ett samtal om elbilar, straffskatter och hur man kan göra uppror i coronatider.

Tidigare har vi skrivit om Northvolts batterifabriksbygge i Skellefteå, där arbetare från när och fjärran bor i trånga baracker och där hundratals fått corona. Bygget har finansierats av bland andra Goldman Sachs som gått in med 10 miljarder kronor. Goldman Sachs har inte alltid varit miljöaktivister – under de senaste åren har de pumpat in 100 miljarder kronor i den smutsiga fracking-industrin – men nu hyllar de Northvolt som "drivande i evolutionen av grön energi".

Peder Blohm Bokenhielm är dock inte övertygad om att elbilar är så gröna som det påstås.

– För användaren av bilen kan man säga att ja, kanske individen lämnar ifrån sig ett mindre klimatavtryck. Men allt runt omkring, var kommer elen ifrån, är den från utlandet och vad har de för koldioxidavtryck där? Så ska vi inte prata om sluthanteringen av batterierna, tillverkningen av batterier och tillverkningen av bilarna. Det är en lång kedja som man måste ha med i beräkningen. Och när man tittar på den långa kedjan så är batteribilen allt annat än miljövänlig.

Teknikens Värld har räknat på koldioxidutsläpp vid tillverkningen av Tesla-batterier, och kommit fram till att produktionen av ett batteri motsvarar utsläpp från 15-20 tusen mil i en Mercedes E220d dieselbil, eller mellan 10-15 tusen mil i en liknande bensinbil.

Det kan tyckas ironiskt att batterifabriken byggs i Skellefteå, eftersom kalla vintertemperaturer minskar kapaciteten för litiumjonbatterier med 30%. Då har man ungefär 15 mil kvar på full laddning, samtidigt som många boende i Västerbotten har över 10 mil till närmaste BB. Så vem är det egentligen som köper elbilar?

– Om vi skulle jämföra elbilar med mobiltelefoner så finns det ju de som alltid vill ha det nyaste och fräschaste, speciellt inom teknik. Du har den kategorin av människor som köper elbil för att det är nytt och häftigt och annorlunda. Jag har svårt att tänka mig att någon går och köper en elbil för att de pendlar.

– Jag ser det fram till nu som en statussymbol. Nu har de börjat komma ut med fler miljöbilar i lägre prisklasser, men de prisklasserna är ju fortfarande i jämförelse med premiumbilar med förbränningsmotorer.

En ny Tesla Model S går lös på nästan en miljon kronor, och även andrahandsvärdet är högt. Peder Blohm Bokenhielm berättar om när han provkörde en Model S förra året.

– Tänk dig en familjebil med prestanda som en Ferrari men som inte låter nånting, det är klart som fan det är en rolig bil. Men man har ingen respekt för det man kör, som man har med sportbilar som vrålar och där man känner att det är kraft.

– Efteråt kollade jag på begagnatmarknaden. Den billigaste var då en Tesla S som gått över 30 000 mil och kostade 500 000 kronor. För mig är det helt obegripligt att andrahandsvärdet kunde vara så högt. Men jag tror att elbilen har blivit en hypad bubbla som är på väg att spricka.

Andelen nyregistrerade laddbara bilar sjönk från 49% i december 2020 till 33% i januari 2021, rapporterar Bil Sweden. Den statliga subventionen på elbilar höjs i april från 60 000 till 70 000 kronor, men Peder Blohm Bokenhielm är skeptisk till att det är anledningen att försäljningen minskat.

– När man har råd att gå och köpa en ny elbil för 800 000 så kanske man inte bryr sig om de där extra 10 000 man får i bidrag.

Bensinupproret startade i april 2019, när bensinpriset just klättrat över 16 kronor/litern. Boråsaren Janne Berglund fick nog och drog igång en Facebookgrupp som snabbt växte till över en halv miljon medlemmar. Men rörelsen stannade inte bakom de digitala skärmarna, utan medlemmarna gav sig ut i motorburna demonstrationer i ett fyrtiotal städer. Peder Blohm Bokenhielm berättar om gemenskapen i föreningen.

– Många tyckte att det var ologiskt att vi demonstrerade mot höjda bränsleskatter och ändå körde runt och tutade i bilarna. Logiken där är ju att man skapar en samhörighet mellan människorna. Man har roligt och vill göra det igen.

– Det enda sättet att gå till väga på en folklig nivå, det är just att stå på parkeringarna, prata med folk, och förklara varför det här är så jävla fel.

Kritikerna lät inte vänta på sig. Bloggaren Malin Wollin skrev i Aftonbladet att "Det är ingen rättighet att bo på landet", och gjorde sig lustig över att "150 000 karlar" mobiliserade mot höjda bensinpriser. När pandemin gjorde att flera företag som sponsrat och annonserat på Bensinupprorets Facebooksida drog sig ur, skrev Aftonbladet om föreningens ekonomiska problem med stor skadeglädje.

Kanske beror den frenetiska kritiken från vänster på att Bensinupproret lyckats med något som vänstern inte klarat av på många år – att engagera vanliga människor. Samtidigt som förstamajtågen i allt större utsträckning består av välutbildade innerstadsliberaler sitter det dekaler med Bensinupprorets logga på epatraktorer och lastbilar runt om i landet. Vad tror Peder Blohm Bokenhielm att det beror på?

– Vi håller oss på en väldigt folklig nivå och pratar med folkligt språk. Vi diskuterar med varenda medlem som vill föra en diskussion och vi lyfter deras olika ideer och förslag. Vi är på samma nivå som varje medlem vi har.

Medlemsdemokratin är central i Bensinupproret. De har skapat en app där medlemmar säkert och anonymt kan delta i omröstningar om föreningens verksamhet. Enligt Peder Blohm Bokenhielm ska föreningen föra medlemmarnas talan, till skillnad från partipolitiken där det ofta är tvärtom.

– Jag har sett flera riksdagsledamöter som stöttat Bensinupprorets krav på sänkt bränsleskatt. Jag har sett dem behöva stå och rösta mot det de står för. Om de inte följer partiönskemålen riskerar de att åka ut från partiet.

– I min värld är det absolut viktigaste att politikerna ska företräda folket som ger dem sin röst. Men idag är det inte så, idag företräder politiker bara partiet.

Än så länge har regeringen Löfven, understödd av Miljöpartiet, vägrat diskutera en sänkning av drivmedelsskatten. Men Bensinupprorets storlek och styrka har tvingat andra politiker att lyssna på gruppens krav. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna har gett stöd till Bensinupproret, och LOs förre ordförande Karl-Petter Thorwaldsson varnade för att Bensinupproret kunde utvecklas till en svensk variant av de franska Gula Västarna om Miljöpartiet får fortsätta bestämma över Sveriges miljöpolitik.

Det kanske inte är så konstigt att Bensinupproret fått stort genomslag, särskilt på landsbygden. En färsk forskningsrapport från Lunds Universitet visar att inkomstskillnaderna mellan personer i Sveriges storstäder och på landsbygden har ökat dramatiskt de senaste 20 åren. Samtidigt är det individer på glesbygden som ska betala för den gröna omställningen, något Peder Blohm Bokenhielm kallar en "straffskatt".

– Jag har fått indikationer på att det inom kort kommer lämnas in förslag om hiskliga bränsleskatter för att vi ska nå klimatmålen 2030. De anser att bränsleskatterna vi haft fram tills nu inte har varit effektiva i att styra människors beteende. Det är ju det de här straffskatterna handlar om, att styra människor i sitt beteende så att de inte ska kunna köra lika mycket bil. Därför betalar vi bilister 2 kronor per kilo koldioxid medan industrin betalar 20 öre per kilo koldioxid som de släpper ut.

Peder Blohm Bokenhielm är beredd att åka ut och demonstrera igen ifall bensinpriset åter skjuter i höjden.

– Vi ser redan nu att oljepriserna är på väg uppåt kraftigt. Vi kommer säkert se priser uppåt 16 kronor i sommar igen, och då är frågan ifall restriktionerna släpps så vi kan synas. Men blir det riktigt höga priser och riktigt jävligt så kanske det är folk som struntar i restriktionerna och ger sig ut ändå.