Budskapet idag från starka politiska krafter och krigshetsare är att vi måste ansluta oss till NATO. Militarismen och dess aktiviteter i världen är den största miljöfaran genom sin verksamhet och vars vapen bombar sönder människors hem, skolor och sjukhus och som får stora konsekvenser för främst kvinnor och barn.  Ewy Gahnström frågar sig varför det är så tyst i fredsfrågan. Var är alla de feminister som var så aktiva i Meetoo rörelsen. Eller är det att precis som männen få göra militärtjänst och delta i krig som skall anses vara en framgång i fredsarbetet?

I Ukraina pågår ett folkrättsligt krig och ett fruktansvärt mänskligt lidande.  Dödstalen stiger, många kvinnor och barn flyr medan männen är kvar och strider. 

För ett tag sedan såg jag en dokumentär som hette ”Den svenska Atombomben”  av Leif G W Persson. Han beskrev Sveriges planer, från andra världskriget slut fram till 1970, på att bli en kärnvapenmakt. Något som under de åren kostade de svenska skattebetalarna miljarder.  En aktiv och viktig roll för att stoppa detta vansinne spelade bl.a kvinnor i fredsorganisationer och arbetarrörelsens partier och planerna slopades. 

Dokumentären vill inte släppa taget om mig och jag ställer mig frågan gång  på gång varför är det så tyst i fredsfrågan? Istället för budskapet om att rusta för fred och rädda liv möts vi ständigt i vår vardag av budskapet av starka politiska krafter och krigshetsare frågan om militär upprustning och anslutning till NATO. Sverige har inte heller skrivit under nedrustningsavtalet.

Jag kan sakna alla de feminister som var så aktiva i Meetoo rörelsen. Nu behövs ni tillsammans  med andra krafter för att protestera  mot de enorma militära satsningarna som vi än idag ser satsas på att förgöra det som lever.

Militarismen och dess aktiviteter i världen är den största miljöfaran genom sin verksamhet och vars vapen bombar sönder människors hem, skolor och sjukhus och som får stora konsekvenser för främst kvinnor och barn.   

Vi vet att var femte människa på jorden lever i fattigdom och den största delen är kvinnor. Denna orättvisa har sin grund i den ekonomiska världsordningen med den rika världens vapenexport och militära rustningar. Det är till tredje världens länder väldiga vapenarsenaler går. I fattiga länder där fattigdomen är stor använder regeringarna sina begränsade resurser till att investera i vapen istället för utbildning, hälsovård och bostäder. Dessa vapen dödar två gånger. Först genom att slå ner demokratiska rörelser och en andra gång genom att för kvinnorna viktiga investeringar uteblir.

Men  inte bara vapen används  utan även våldtäkter mot kvinnor och barn för att förödmjuka fienden och används som ett strategiskt vapen. Man använder tortyr med tillhyggen i underlivet som ger smärta och skada vilket i framtiden innebär att de kan få svårt att föda  barn

En systematisk metod för etnisk rensning.

De som tjänar på krig är krigsindustrin. I Sverige äger flera av våra banker aktier i krigsindustrin, i företag som producerar vapen. Banker som inte ser problem med att äga aktier i företag som stöder krig och plundring. Det är dags att sätta stopp för det! 

Fredsrörelsen behövs och kvinnorna är viktiga. För inte kan det väl vara så att för den feministiska rörelsen är det ”rättvisan” att precis som männen få göra militärtjänst och delta i krig som skall anses vara en framgång i fredsarbetet?

Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten