Timrå kommun ligger i Medelpad med ca 18 000 invånare. Timråpartiet har fyra mandat i fullmäktige och vill skapa en positiv utveckling i hela kommunen, att kommunen ska växa med fler invånare och arbetstillfällen. Som lokalt parti är man inte beroende av att följa ett moderparti som styrs centralt från Stockholm utan kan jobba med de frågor som är viktiga för kommunen. Vi har intervjuat Robert Thunfors som är ordförande i partiet.

Hur kommer det sig att ni bildade Timråpartiet? Var ni politiskt aktiva innan?

– Vi var ett gäng av tre f.d. socialdemokrater, Jag, Lotta Borg och Leif Johansson (nu avliden) som tog initiativ att skapa ett lokalt parti. Detta på grund av ett skoluppror (namninsamling) som gjordes i kommunen under 2012 pga kommunen låg på top 10 sämst i Sverige bland skolresultaten. Frågorna hade drivits internt i Socialdemokraterna som har majoritet ihop med Vänsterpartiet och det slutade med en partisplittring som resulterade att det blev ett lokalt parti.

Hur ser ni på samhällsutvecklingen med avindustrialisering, nedmontering av välfärd och ökade inkomstskillnader?

– Frågan är inte alldeles lätt att svara på. Som norrlandskommun vid kusten är det både och. Vi har en åldrande befolkning och en minskande befolkning. Västernorrland ligger väldigt dåligt till på sikt med en ökande urbanisering och utflyttning och fortsätter detta så blir det en nedmontering av välfärden eftersom vi kan inte fortsätta höja skatten, Timrå låg under förra året på topp 10 i Sverige på högst skatt (Sossarna drog till med +95 öre efter valet 2018 som en enkel utväg) men efter att vi i Timråpartiet fick ihop en samlad opposition och en politisk vilde från S så lyckades vi sänka skatten med 35 öre, detta p.g.a det skilde 1 kr i skatt mellan Sundsvall och Timrå och det påverkar helt klart inflyttningen och tillväxten i vår kommun att det skiljer sig rejält i skattesats mellan kommunerna. Timrå är i praktiken en förortskommun till Sundsvall.

– Vi i Timråpartiet ifrågasätter hur det kan komma sig att en kommun där 90% av befolkningen bor vid kusten på ett par mils yta kan ha betydligt högre kostnader för välfärden än våra kranskommuner, och vissa inlandskommuner som Sollefteå och Kramfors. Vi ser också att besparingar kan göras inom administrationen och en del saker som vi inte anser tillhör det kommunala kärnuppdraget.

– Men samtidigt har Timrå Norrlands bästa företagsklimat och ligger väldigt bra till i de nationella rankningarna hos Svenskt Näringsliv. Vi har en positiv utveckling av att fler företag och industrier vill etablera sig i kommunen och det finns en positiv anda, något som det finns en bred politisk enighet om och ett arbete som har pågått nu i ca 15 år. Däremot har dessa etableringar inte lett till någon ökad inflyttning och arbetslösheten just nu är högre än snitt i regionen, men det beror också på att kommunen med många småföretagare är väldigt konjukturkänsligt.

Just nu diskuteras det om batterifabrik (Northvolt/Volvo Cars) i kommunen där vi tycker vi har ett väldigt bra erbjudande kring mark, el, infrastruktur, logistiklösningar m.m. En batterifabrik skulle vara en riktig gamechanger. Det skulle resultera i ca 10 000 nya arbetstillfällen i Sundsvall-Timrå-Härnösand men också i övriga regionen.

Förorter glesbygd drabbas av lite samma problem som sämre service, stor arbetslöshet o avindustrialisering. Är det något ni känner av?

– I Timrå kommun har vi varit rätt förskonade om det. Det var en diskussion om att lägga ned en byskola som vi satte oss emot och den frågan dog ut efter stort engagemang av lokalbefolkningen. Men vi i Timråpartiet har som uttalat mål att hela kommunen ska leva och utvecklas. Några av oss ledande personer i partiet bor själv på landsbygd i kommunen.

Hur ser ni på vinster i välfärden?

– Som lokalt parti kan man inte påverka frågan särskilt väl. Exempelvis friskolor är inget som kommunen kan påverka. LOV skulle kunna vara en sådan fråga, men i Timrå finns det inget beslut om LOV. Timråpartiet har som utgångspunkt att verksamheten ska bedrivas i offentlig regi, men motsätter sig inte att det finns en valfrihet med olika aktörer. Dock är vi skeptisk till att företag med vinstintresse ska driva dessa. Vi ser hellre framför oss att det hade varit kooperativ, stiftelser eller föreningar som bedrev dessa verksamheter.

Robert Thunfors, partiledare Timråpartiet

Skolan är en av era fem viktigaste områden. Ni skriver att det fria skolvalet har ökat skolsegregationen.Ni ser en massflykt av elever till Sundsvall och detta har lett till stora kostnader i form av överetablering och en svårighet att planera. Hur vill ni komma till rätta med det?

– I Timrå finns det idag inga friskolor alls, medans det finns en hel del i Sundsvall. Eftersom kommunerna ligger nära varandra så är det många, oftast välutbildade föräldrar som sätter sina barn på friskolor, exempelvis Engelska skolan. Med nuvarande lagstiftning så är det svårt att göra något mer än att försöka höja skolans attraktivitet i Timrå gällande lärartäthet, utbildade lärare med bra lön osv men också försöka skapa ett "erbjudande" som är tillräckligt attraktivt i Timrå, kanske mer engelskspråkig undervisning? Att fritt skolval (som det är utformat nu) skapar segregation är helt klart eftersom alla föräldrar inte har samma förutsättningar att göra val för sina barn. Att exempelvis kunna sätta ett nyfött barn i en kö till en viss friskola är absurt.

Vad tror ni det beror på att det startas så många lokala partier?

– Det finns en mängd orsaker varför man startar lokala partier. Men jag tror kärnan i för många är att man inte behöver försvara någon partiledare i Stockholm och man formar sin egna politik helt fritt lokalt. Det är alldeles för många ideologiska skygglappar som inte är konstruktiv.

Lokala partiers nätverk - vad är det?

– Lokala partiers nätverk är en intresseförening med ett 25-tal lokala partier runt om i Sverige som träffas för att dela tankar, kunskaper och erfarenheter. Enda gemensamma ståndpunkt som finns i föreningen är att man borde återinföra skilda valdagar igen, som vi hade före 1971. Exempelvis ha riksdagsval 2022 och kommun- och regionval 2024. Det tror vi skulle gynna uppmärksamheten för lokala frågor som idag försvinner i det mediala bruset när media bevakar rikspolitiken under en valrörelse.

Ni vill sänka bränsleskatten?

– Vi vill ha rimliga bränslepriser och just nu är det S+MP-regeringen som har höjt bränsleskatterna rejält under sina sju år vid makten som har skapat denna situation. Många i Sverige är beroende av bilen och många har inte råd att köpa en Tesla eller annan elbil för dyra pengar. Klimatpolitiken verkar utgå från en urban övre medelklass i Stockholm och inte för vanligt folk i ett glesbefolkat och avlångt land med stora avstånd. I Timrå har vi exempelvis både en dyr och ineffektiv kollektivtrafik, bussen utanför mig själv kallas skämtsam för nykteristen, eftersom den aldrig är full och går på tider som inte är anpassad för arbetspendling.