Signaturen "Anders" är en av alla oss som upprörs av elbolagens maffiametoder.

- Vi får en elräkning på 14000 , jag är fräsare, får ut 20000. Pendlar varje dag, ca 2500/ månad. Min fru har 9000 ut och vi har 3 barn. Huset kostar bara 3000 i lån, men vi räknar med att flytta februari eller mars, hur ska vi klara oss?

Efter att ha blundat för elbolagens skamräkningar, tvingades till slut regeringen att utlova bidrag till hushållen.

- För mig innebär det 2000:- lägre i kostnad för december månad. Den hamnar då på 4900:-/mån istället för 6900:-.

- Mycket välkommet men dock fortfarande på tok för högt för ett radhus på 86 kvm och man snålar och fryser hemma. säger Håkan Sörle, Stockholm

Robert Nilsson Ahlberg, Tollarp, tycker också att regeringens elbidrag är för litet.

-Det känns fel att bidraget ska gå till de som har hög elkonsumtion, som tex att ladda sin elbil samtidigt som pensionärerna får stänga av värmen och frysa för att inte slösa med elen.

-Elen skulle ha ett pristak upp till normal förbrukning. Ingen ska behöva frysa i vårt land, som skickar 20% av vår el utomlands.

- Förslagsvis ett genomsnittspris på elen de sista 10 åren, skulle va takpriset, vi ska inte lida för att politikerna sålt ut elen.

-El och vatten är för viktigt att leka affär med.

- Sen kan man undra vad har vi för politiker, som tycker att om man har rörligt avtal får man skylla sig själv, var tog solidariteten vägen undrar Robert.

Margareta Andersson visar sin medkänsla med de svenskar som inte har 180 000/ månad och städhjälp:

-Och om man har ett bundet elavtal behöver man inte vara lika orolig som om man har ett rörligt där elräkningen riskerar att bli högre. Min bild, utifrån samtal med människor, är att alla inte riktigt har detta helt klart för sig.

Runt hälften av Sveriges hushåll har ett rörligt elpris, statsministern vill få det till att elbolagens skamfakturor är hushållens eget fel.

Stefan Tygesson i Osby svarar henne i en insändare att hans 4-åriga bundna elavtal gick ut 1 januari och elbolagens “erbjudande” om bundet pris på 150 öre/kWh är inte något han som pensionär kan leva med.

-Det är kartellbildning främst vattenfall, ellevio och eon i spetsen. Svenska politiker har inget att säga till om. Fortum sålde ju till ellevio 2016 för 61 miljarder kronor o regeringen blundade då, skriver "Anders".

Vattenkraftsel kostar idag max 20 öre att producera, kärnkraft 40 öre och vind 50 öre per kWh.

När vi som behöver el förlorar, då är det nån annan som vinner. Elbolagen räknar med att göra rekordvinster och är vinnarna på elchocken. Eller ska vi säga exportsuccén?

Från det utlandsägda elbolaget Unipers hemsida, som drar in pengar på de elkablar som dragits till Tyskland.

De tyska aktieägarna till Eon, Preussen Elektra, skär guld. Likaså finska Fortum, kanadensiska Ellevio med flera.

Hur blev det så här?

Billig el till självkostnadspris, till hushåll och företag, har varit en byggsten för Sveriges utveckling. De stora elproducenterna, Vattenfall, Sydkraft (Eon), Stockholms energi med flera har stegvis omvandlats av politikerna från syftet att erbjuda billig el, till att bli aktiebolag med syftet att göra största möjliga vinst.

Spiken i kistan var ett riksdagsbeslut 1996 att införa en elmarknad. Beslutet gav elbolagen rätt att råna svenska folket. Det drevs igenom av socialdemokraten Göran Perssons regering, moderaterna och de andra borgerliga röstade också för beslutet. Och vem hittar vi då på en högbetald post i det regeringskansli, som förberedde beslutet? Precis, nuvarande statsministern Magdalena Andersson.

Vattenfall har slösat upp ca 160 miljarder på att köpa kolgruvor och kol- gas- och kärnkraftverk i andra länder. Rakt ner i ett svart hål. Om inte politikerna hade avreglerat elen, hade Vattenfall använt dessa 160 miljarder inom Sverige. Till billigare el, till att bygga ut kraftledningar och nya kraftverk.

Vi Som Bygger Landet frågade LOs presstjänst vad LO gör för att få ner elpriset. “Vi avstår kommentar”, blev svaret, med en hänvisning till ett programblad om gröna energisatsningar på 2040-talet. Krypandet för partikamrat Magdalena är samtidigt ett slag mot alla svenskar som oroar sig för hur man ska betala elräkningen.

I Norge däremot har fackföreningsrörelsen protesterat mot elprishöjningarna.

– Staten måste ta en mycket större del av notan och det gör att bidragen i regeringens elpaket måste upp.

– Norge tar in pengar i hinkar på de höga energipriserna. Nu handlar det om att omfördela detta för att undvika att notan går vidare till vanliga arbetare, säger byggfacket Faellesförbundets sekreterare Are Tomasgard.

Facket och norsk industri demonstrerade 20 januari över hela landet för norsk kontroll av elen och ett maxpris på 50 öre. Dagen innan tvingades regeringen att öka statens kompensation till hushållen från 55 till 80 % av det elpriset som är över 70 öre/kWh.

En av talarna på på demonstationerna var Rödts partiledare Bjørnar Moxnes: 

-De höga elpriserna vi har i Norge påverkar vanliga människor, jobb och kulturliv. De som redan har minst är de som kämpar mest för att betala räkningarna. Elpriserna ökar skillnaderna mellan människor.
-Rødt har föreslagit ett maxpris för el på 35 norska öre per kwt, vilket vi anser är ett bra pris. Produktionskostnaderna för el i Norge är cirka 11 øre / kwt och normalpriset före denna priskris har varit cirka 30 øre. Därför tror vi att det är det enda rätta att göra.
-Dessutom måste vi se till att politisk kontroll över makten återvinns istället för att knyta Norge närmare till den europeiska kraftmarknaden. Vad som är läget är att vårt arvssilver, vattenkraft, nu är utlämnat till en börsbaserad frihandel med makt. Det är problemet. Norsk vattenkraft säljs till norska kunder till europeiska priser, säger han.

Har vi i Sverige nåt att lära av Norge? Eller ska vi bara buga och bocka när elräkningen kommer?