I Södertälje finns det nystartade partiet Telgelistan. De har precis som Östgötapartiet inspirerats och fått stöd av Örebropartiet. Flera av medlemmarna har inte tidigare varit politiskt aktiva men vill se en förändring där den offentliga verksamheten som skola, säkerhet, vård och omsorg ska prioriteras framför en mängd olika projekt. Politikerna har löner som en vanlig svensk bara kan drömma om och inget gemensamt med en fattigpensionär eller golvläggare.

Ni är ett helt nystartat parti som ställer upp i kommunvalet i Södertälje. Vilka är ni?

– Vi är ett antal personer med bakgrund i både Södertälje och andra delar av Stockholmsregionen. Den gemensamma nämnaren är att vi alla har känt en frustration över den politiska utvecklingen i Sverige. Den offentliga kärnverksamheten blir lidande till förmån för sidoprojekt som inte gagnar den stora majoriteten av svenskar.

Ett exempel på detta är när Södertälje kommun ville välkomna bilister till kommunen med skyltning på 13 olika språk. Dock missade man att ha med skyltning på assyriska/syrianska, något som ledde till att man gjorde om skyltningen till en kostnad av 90 000 kronor och dessutom utökade antalet språk till 25. Detta kan kanske ses om en liten kostnad i en stor kommunal budget men mängden felprioriteringar som denna är många runtom i Sverige och Södertälje. Ytterligare exempel på liknande felprioriteringar är när Södertälje kommun valde att lägga pengar på HBTQ-certifieringar till en kostnad av 100 000 kronor per certifiering, exklusive moms.

Exemplen ovan är bara två i den långa rad av felprioriteringar som kontinuerligt görs runtom i Sverige av både kommuner, regioner och staten. Det är ett genomgående systemfel där politikerna och höga tjänstemän inte verkar förstå det Sverige som har växt fram under de senaste 20 åren med en offentlig sektor som skriker efter personal och rimliga villkor. Ta bara polisen som ett exempel – politikerna har i många år utlovat fler poliser men har inte lyckats leverera. Tvärtom har till exempel mängden poliser i yttre tjänst – de poliser som Sverige verkligen behöver fler av – minskat.

– Många av de frågor som vi är frustrerade över ligger inte i grund och botten på kommuner att lösa. Vi är dock övertygade om att kommuner nästan alltid kan göra något för att lösa problem som uppkommit på grund av ett inkompetent nationellt styre. Det kan vara sådant som att anställa kommunala ordningsvakter till att se till att kommunen tar emot en rimlig mängd invandrare. Vi vill helt enkelt att Södertälje kommun med kraft ska ta tag i de problem med felprioriteringar som har präglat kommunen sedan många år tillbaka.

Om man ska gå in lite mer i detalj på vilka vi är sett till våra medlemmars bakgrund så är Oskar Kyyränmäki, partiledare för Telgelistan, ett typiskt exempel på en partimedlem. Nedan följer en kort presentation av Oskar och varför han har engagerat sig i Telgelistan.

Jag sökte mig ursprungligen till Örebropartiet då jag var frustrerad över den politiska utvecklingen i Sverige och vill engagera mig på något vis. Den politik som Örebropartiet driver tilltalade mig och jag ville göra något för att dra mitt strå till stacken, även om jag till en början inte riktigt visste vad jag borde göra. Efter att ha blivit kontaktad av Örebropartiet växte insikten fram att jag skulle göra störst nytta genom att försöka återupprepa det Örebropartiet gör i Örebro i Södertälje kommun.

I grund och botten kan man kanske säga att jag för ett år sen absolut inte föreställde mig att jag skulle vara partiledare för ett nystartat lokalparti i Södertälje kommun. Jag arbetar som parkeringsvakt och har aldrig tidigare engagerat mig politiskt. Att ta steget till att bilda och leda ett parti har därför varit stort och inneburit många nya lärdomar. Många av våra medlemmar och sympatisörer har en liknande bakgrund – politiskt engagemang är inte något som vi har tänkt särskilt mycket på tidigare.

Oskar Kyyränmäki, partiledare i Telgelistan

Ni skriver att ni ser er varken som en del av vänstern eller högern utan att båda sidor svävat iväg från folkflertalets vardag och verklighet. Vilka är de tydligaste tecknen på det?

– Det tydligaste tecknet är helt klart det vi nämner ovan gällande felprioriteringar. Vi tror att en stor del av grunden till dessa felprioriteringar ligger i en offentlighet som har prioriterat en yta där det har varit viktigt att framstå som ”god” och moralisk. Kombinerat med detta har många av våra politiker löner som en vanlig svensk ofta bara kan drömma om. Med höga politikerlöner följer också en möjlighet för politiker att fly undan de problem som präglar folkflertalets vardag. Vad har egentligen en fattigpensionär eller en golvläggare gemensamt med ett kommunalråd som varit engagerat politiskt sen tonåren och aldrig haft ett fast jobb utanför politiken? Många av de etablerade partiernas politiker delar helt enkelt inte vardag med den genomsnittlige svensken och har därtill aldrig gjort det. Att politiken som förs blir därefter är då inte särskilt förvånande.

– Genom att fly undan problemen saknar många politiker därmed en konkret och dagligt upplevd förståelse av de problem som präglar det svenska samhället. Förr i tiden var det skamligt att som svensk politiker inte veta vad en liter mjölk kostade – det sågs som ett tecken på att man inte var en del av folket. En liknande fråga man skulle kunna ställa många politiker idag är om det knyter sig i magen på dem när de ska till tandläkaren av oro för hur hög räkningen kommer bli. Eller om de oroar sig över hur lång tid det kommer att ta för polisen att ta sig ut till landsbygden när man blir utsatt för ett brott.

Vi ser det som prioriterat att de människor som har byggt välfärden inte lämnas därhän när de går i pension.

Hur ser ni på samhällsutvecklingen med avindustrialisering, nedmontering av välfärden och de ökade inkomstskillnaderna?

– Svensk industri behöver hjälpas – inte stjälpas. Vi ser det först och främst som viktigt att svensk industri har tillgång till ren och billig el. Detta innebär en utbyggd kärnkraft. Detta är dock givetvis en nationell fråga.

På en kommunal nivå ser vi det som allra mest prioriterat att kommunen sätter kärnverksamheten främst. Detta innebär skola, säkerhet samt vård och omsorg. Välfärdens kärna måste prioriteras framför allt annat. Som vi nämnt ovan innebär detta att skyltar på 25 olika språk och HBTQ-certifieringar måste prioriteras bort. Därtill måste det ske en omstrukturering av den kommunala verksamheten med kraftigt minskade löner för högre chefer och politiker. Även den totala mängden chefer måste minskas. Det behövs fler folk på golvet som utför välfärdens egentliga arbete.

– Att inkomstskillnaderna i Sverige ökar är oroväckande. Vi ser det som prioriterat att de människor som har byggt välfärden inte lämnas därhän när de går i pension. En viktig fråga för att mildra effekterna av inkomstskillnaderna i Södertälje är att tandvården i regionen blir avgiftsfri. Tandvård ska inte vara en plånboksfråga.

Mycket av de ökade inkomstskillnaderna i Sverige kan dock härledas till den oansvariga invandringspolitik som har bedrivits de senaste 30 åren. Många invandrare som kommer till Sverige hamnar aldrig i en varaktig sysselsättning och kommer att göra avtryck i inkomststatistiken. En kraftigt minskad invandring är därmed också ett verktyg för att minska de inkomstskillnader vi har i Sverige.

Idag är arbetslösheten stor bland unga människor. Hur vill ni komma till rätta med det?

– En stor del av arbetslösheten i Sverige och Södertälje kommun utgörs av personer med utländsk bakgrund. Det första man bör göra är därmed att se till att sätta stopp för invandringen till Sverige under ett antal år – det är en åtgärd som kommer att se till att arbetslösheten inte ökar. Ett stopp för arbetskraftsinvandring för så kallade enkla jobb hade varit en effektiv åtgärd. Det råder ingen brist på unga i Sverige som kan anställas som pizzabagare – det behöver inte importeras personer från Irak för denna typ av arbeten.

På kommunal nivå kan man arbeta med att via EBO-lagen undanta delar av kommunen från att ta emot nya invandrare.

Nästa steg är att ställa rimliga krav på motprestationer om en ung person blir försörjd av det offentliga. I nuläget kan bidrag i vissa sammanhang verka passiviserande för unga människor som varken studerar eller arbetar. Som kommun kan och bör man ställa högre krav på motprestationer i många fall. Det är dock viktigt att de motprestationer som krävs inte enbart stannar där – tanken är att personer ska bort från bidrag och till arbeten som inte på något sätt är subventionerade eller stöttade av kommunen.

I kombination med krav på motprestationer är det därför även viktigt att en kommun gör allt den kan för att matcha arbetssökande med arbeten och utbildningar. Kommunen ska kunna komplettera Arbetsförmedlingen i högre grad än vad som är fallet idag. Vi kan inte ha personer som år efter år inte står på egna fötter ekonomiskt givet att de har möjligheten att göra det och inte är förhindrade av sjukdom!

– I grund och botten är det dock viktigt att inte slösa kommunala resurser på projekt som friserar arbetslöshetsstatistiken. Många kommuner har genom åren satsat stora pengar på subventionerade anställningar. Effekten av detta har tyvärr ofta enbart varit att vissa arbetsgivare har kunnat utnyttja tillgången till billig arbetskraft under den period som ett kommunalt program varit aktivt. Så snart subventionen avslutats har de personer som berörts av den återigen återgått till arbetslöshet.

En kommunal insats måste därför vara långsiktig, väl dokumenterad och inte avslutas förrän en person har lämnat arbetslösheten och fått en vanlig anställning. Företag som har satt i system att utnyttja stöd från kommuner eller Arbetsförmedlingen ska inte gödas av det offentliga. I nuläget återkommer ofta samma personer i olika typer av projekt och subventionerade anställningar utan att dessa följs upp eller utvärderas på ett ordentligt sätt. Om det offentliga ska satsa pengar på att minska arbetslösheten krävs det att man inte kastar iväg pengar på måfå i hopp om att uppnå ett resultat.

På 1900-talet var arbetarrörelsen motståndare till tiggeri och välgörenhet och för social utjämning. Nu vill ni införa tiggeriförbud i Södertälje. Varför?

– Telgelistan ser inget värde i att tiggeri tillåts i Södertälje. Det är huvudsakligen utländska så kallade EU-migranter som står för tiggandet och vår inställning är att dessa människor behöver få hjälp till en värdig och meningsfull sysselsättning i sina hemländer. Ofta är tiggeriet också förknippat med nedskräpning och människohandel. Privata markägare i Södertälje ska inte behöva hantera provisoriska läger i skrotbilar med tillhörande mänskligt avfall. Det är en situation som inte är värdig för tiggarna eller södertäljeborna.

Ni säger nej till islamistiska skolor. I läroplanen för grundskolan står det att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Borde inte kravet gälla alla frireligiösa skolor?

– För Telgelistan är det viktiga inte vilken form en skola drivs i utan att den faktiskt drivs på ett sådant sätt att eleverna får en utbildning som håller hög klass. Religiösa friskolor som håller sig inom lagens ramar och bedriver en seriös verksamhet är inte det primära problemet med skolväsendet i dagens Sverige. På sikt strävar dock Telgelistan efter en situation där den kommunala skolan i Södertälje håller en så pass hög kvalitet att behovet av friskolor inte längre finns.

Något annat ni vill ta upp?

– Telgelistan är fortsatt inne i en uppbyggnadsfas och vi kommer inom kort att dra igång verksamheten på allvar i Södertälje. Vi vill därför uppmana alla södertäljebor som likt oss är frustrerade över den politiska utvecklingen att våga ta steget och ansöka om medlemskap i Telgelistan:

https://telgelistan.se/kontakt/

Alla kan göra något. Det är dags att sluta knyta näven i fickan.