Hur går det för unga människor med sina framtidsdrömmar, med osäkerhet nu när elpriser rasar i höjden, när hyrorna stiger och maten blir dyrare? Vi bad Jessika Lipkin om svar på några frågor. Hon känner sig ganska trygg och menar att hon och hennes man hade tur som hann beställa sitt hus innan tokhöjningarna på byggmaterial kom.

– Berätta lite kort om dig själv.

Jag heter Jessika Lipkin, är 31 år och bor just nu på Druvefors i Borås. Jag lever tillsammans med min man Alexander, 32 år samt våra barn Ebba, 2,5år och Otis 1år. Jag har precis börjat jobba efter min föräldraledighet som butikschef på Panduro Hobby i Borås.

– Ni är en småbarnsfamilj, hur märker ni av att det blivit dyrare att leva?

Vi har från start haft ett separat matkonto dit pengar varje månad förs över. Första höjningen vi gjorde på det var när Ebba kom till och vi började köpa blöjor på samma konto. Dock diskuterar vi nu att höja det återigen med det dubbla. Detta dels på grund av dubbla blöjor men också pga matpriserna som höjts. Vi har de senaste månaderna ändå fått lägga ut extra då matkontot tagit slut innan månaden är över. Tex har barnens gröt höjts med nästan 10kr per paket senaste halvåret. Och gröt äts mycket!

– Ni bor i en hyreslägenhet och drabbas kanske inte så hårt av skenande elpriser?

Förra året då första chock-räkningarna kom till våra nära som bor i hus trodde vi faktiskt att vi skulle komma undan på grund av att vi bor i hyresrätt. Och i det stora hela gjorde vi väl det, dock hade vår elräkning ändå nästan gått upp med 200% jämfört med tidigare år. Då var jag även föräldraledig så den fakturan var inte rolig att betala i samband med jul och nyår. Hyran? Hyran har endast höjts med de procent som den vanligtvis görs varje år. Just nu betalar vi ca 300kr mer i hyra än vad vi gjorde när vi flyttade in.

– Ni har precis börjat planera och bygga ett hus. Hur påverkas det av alla höjda kostnader? Vad innebär det för er? Både ekonomiskt och utifrån trygghet?

Vi hade tur och hann beställa vårt hus precis innan tokhöjningen på byggmaterial hände. Hade vi väntat någon mer vecka hade vi inte haft råd att köpa huset. Vi hoppas på att kunna få ihop en trall inför sommaren men just den idén har vi fått sätta lite åt sidan. Men drömma får man. Uppvärmningen i huset är dels golvvärme men i och med situationen för elpriser har vi sagt att vi får göra det bästa med varma tofflor och tjocka tröjor och vänta lite med att dra igång golvvärmen ordentligt. Som tur var så beställde vi en inbyggd kamin och med nybyggnationen fick vi en del fällda träd vi kunde ta hand om. Vi känner oss trygga med vår plan och har såklart även en buffert utifall att det skulle tokskena ännu mer.

–Ni är i en situation med småbarn och där ni försöker hitta bra boende, lösa barnomsorg och sedan skolgång. Hur upplever du det?

Boendet kunde vi inte bli mer nöjda med. Bostadsmarknaden idag är inte att leka med så därför var det billigare för oss att bygga nytt än att köpa för att sedan renovera. Tomten vi hittade är i ett drömläge så som både jag och min man sett framför oss att vi vill bo och allt känns lite overkligt på grund av detta. Att lösa barnomsorg kom ganska naturligt då min man är från området och gått på samma förskolor själv , även hans syskon. Så referenser hade vi samt vänner och bekanta. Sedan hoppas vi, precis som alla andra föräldrar, att högstadieskolorna får bättre rykte och mer resurser för bättre och tryggare utbildning till våra barn. Personligen hoppas jag på mindre privatisering och att kommunerna får behålla sitt veto inom skola och omsorg. För allas skull.

– Vad kan man kräva av politiker? Till exempel det höga elpriset har ju inget samband med produktionskostnaderna. Höjda bränsle och elkostnader påverkar ju nästan allting i vårt samhälle. För en normalinkomsttagare kan det här ställa till med ekonomiska problem. Samtidigt säger man att alla bör spara ihop en buffert på 50 000:- inför vintern?

Jag vet inte hur jag ska svara på den frågan. Dels vill man såklart kräva saker men att kräva betyder att man vill ha direkt ändring och direkt ändring är svårt att få. I grund och botten behöver vi bättre energilösningar, även bränsle, inköp och produktionslösningar. Vi har kört in oss i ett hörn med större utgifter och mindre inkomster. Vi behöver jobb, och för jobb behöver man utbildning, i och med utbildning - mindre inkomst. Sen är det högre hyror och en skenande bostadsmarknad. En ekvation som inte riktigt går ihop. Och har man sen väl lyckats skaffa ett hus så stiger elpriserna och matkostnader brutalt. Och till sist - hur löser du då en buffert på 50k när arbetsmarknaden är som den är ?

Jag skattar mig lyckligt lottad som har lyckats (än så länge) ha mitt på det torra, sen vad framtiden har att erbjuda det får vi se. Men jag lider med dom som just nu kämpar för att få ihop det. Jag har själv varit där. Så jag vill akta mig för att kräva saker, när det just nu rör så många punkter. Jag kan väl i så fall känna att vi kräver solidaritet och ödmjukhet inför vad vi står inför. Och att politikerna tillsammans kväver egna agendor. Istället måste dom arbeta tillsammans för att på något sätt få rätsida på det här kaoset.