EU kallar 2020-talet "Det digitala decenniet". Efter veckans hackerattack i USA frågar sig programmeraren Andreas Jansson vem som egentligen gynnas av digitaliseringen.

I veckan som gick fick USA känna av digitaliseringens baksida. En cyberattack stängde ner hela Colonial Pipelines datasystem, vilket gjorde att tusentals bensinmackar blev utan bränsle. Först spekulerade media att det var ryssen eller kanske Kina som låg bakom, men sedan kom det fram att det var en liten privat hackergrupp som bara ville ha pengar. De bad till och med om ursäkt till alla bilister som blivit stående med bensinstopp.

Det är oklart hur de bröt sig in hos Colonial Pipelines, men eftersom allt är sammankopplat och centraliserat räcker det ofta med att en enda liten detalj i ett datasystem har en bugg för att hackare ska få full kontroll.

En liknande attack drabbade den brittiska sjukvården 2017. Hackare tog kontroll över 70 000 enheter och stängde ner allt från datorer med medicinska journaler till röntgenapparater och kylskåp. Även Sverige drabbas titt som tätt, bland annat annat 2019 då 2,7 miljoner privata telefonsamtal till 1177 läcktes av hackare.

Hur har vi hamnat i en situation där några nördiga småtjuvar kan stänga ner livsviktiga samhällsfunktioner från sina laptops i sovrummet?

Digitaliseringen har på kort tid förändrat samhället i grunden. För företagen är det en guldgruva. Genom att anställa några få programmerare kan bankerna stänga ner sina kontor och tvinga folk att göra sina bankärenden själva på en app. Telia kan dra ner på sin kundtjänst och låta kunder chatta med en ganska ointelligent “virtuell assistent” på sin hemsida istället. Industrirobotar blir mer kapabla, och gör det möjligt att ersätta fler och fler människor. Och med nya datasystem kan man skicka en CNC-ritning på en plastdetalj till en hemsida, som sedan skickar vidare den för produktion i den billigaste fabriken vart som helst i världen.

Det här är bara början. På EU:s hemsida beskriver de 2020-talet som “Det digitala decenniet”. Innan årtiondet är slut ska 5G finnas överallt, alla offentliga tjänster ska ha digitaliserats och 80% av befolkningen ska ha digitala ID-kort. I EUs coronastöd, som Sverige bidragit 150 skattemiljarder till, går 1400 miljarder kronor till "innovation" och digitalisering.

Anders Ygeman pratar sig varm om fördelarna med artificiell intelligens och digitalisering på EU-toppmöten. Stefan Löfven vet inte hur framtiden kommer se ut, men säger att det är farligt att stå stilla. Den tekniska utvecklingen ses som en naturkraft som måste få gå sin gång.

På det viset ställs stora samhällsförändringar utanför demokratisk kontroll, och företagen får helt oreglerat experimentera med ny teknik utan att behöva oroa sig för konsekvenserna för samhället. Om något datorsystem blir hackat ibland och lamslår ett helt land är det en risk man är villig att ta, för förtjänsterna för företagen är så mycket mer värda.

Det är nog sant att tekniken alltid kommer gå framåt, men till skillnad från vad teknikföretagen och EU påstår så är riktningen den tekniska utvecklingen tar inte huggen i sten. EU har valt sin väg, men det måste inte vara Sveriges väg.